Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 1997.

Bakgrund: Cancer är den näst största dödsorsaken bland människor efter hjärt- och kärlsjukdomar. År 2015 var det 23 455 personer som avled på grund av sin cancersjukdom varav 76 personer var unga människor. När en ung människa får en cancerdiagnos kan negativa känslor framkallas då livet förändras och framtiden blir oviss. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier om unga människors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Självbiografierna är granskade och innehållsanalys har använt som metod i analysen. Resultat: De unga människornas upplevelser av att leva med obotlig cancer beskrevs genom fyra kategorier och nio underkategorier. Det framkom i resultatet att de upplevde att kroppen svek dem, att behandlingen gav negativa biverkningar, att relationen till andra betydde mycket och att det trots sjukdom är möjligt att uppleva välbefinnande.  Slutsats: Det framkommer i studiens resultat att de unga människorna som har obotlig cancer upplever både välbefinnande och att kroppen sviker dem under sjukdomstiden. De hanterade känslorna som den obotliga cancerdiagnosen medför på olika sätt. Det är därför viktigt att se varje människa som unik i vårdandet av cancerpatienter.

Vuxenlivet formas olika beroende av inneboende styrka i våra personligheter men även av de erfarenheter och upplevelser som genomgås under utbildningstiden. Grundskolan är medskapare av identitetsutvecklingen. De erfarenheterna som personerna får i skolan och kan vara en bidragande del av hur personerna ser sig själva senare i livet. I denna studie har vi genomfört åtta intervjuer med vuxna personer varav fyra identifierar sig som döva personer och de andra fyra som personer med hörselnedsättningar av varierande grad. De intervjuade har fått berätta sin egen livsresa i syfte att bidra med kunskap om upplevelser de fått inom skolväsendet. Vi tolkar i denna kvalitativa studie att deras upplevelser av identitetsskapande under skoltiden inverkar även senare i livet. Glickmans identitetsutvecklingsmodell har legat som grund i vårt tematiska analysarbete. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ger studien insikter om upplevelserna som har varit av både positiva och negativa karaktär. Upplevelser av att kontinuerligt föra en kamp för förståelse kring vilka behov en hörselnedsättning medför men även en kamp för att finna sin identitet i ett samhälle byggt på hörande normer. Dessa betydelsefulla händelser lyfts fram så att pedagogisk personal kan göras medvetna om arbetsområden för utveckling.   Resultatet antyder att hörselpedagoger som kan följa eleverna i skolgången behövs för att stödja dem gällande interagerande, så att inkluderade i klassgemenskapen erhålls. Det stöd som hörselpedagogerna ger i form av att öka omgivningens hörselmedvetenhet faller väl ut visar resultatet, vilket understödjer behovet av denna yrkeskategori inom skolväsendet.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektivaupplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor idet svenska samhället utifrån några berättande kvinnors perspektiv. Avsikten varatt gå bortom de rådande stereotypa föreställningarna och i stället synliggörakvinnorna genom deras egna historier och ansträngningar att skapa ett nytt ochnormalt liv i Sverige. Jag intervjuade några bosniska kvinnor, krigsflyktingar somkom till Sverige för ungefär tio år sedan. De intervjuade kvinnorna är över 40 årgamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har använt mig av en kvalitativ metodmed ostrukturerade intervjuer. Genom deras berättelser fick jag kunskap omhur bosniska kvinnor resonerar, tolkar och uppfattar sig själva, sina möjligheter,sin position och situation i det svenska samhället. Resultaten pekar på hur rasifierandebarriärer utesluter och förhindrar integration på lika villkor. I sina berättelserlyfter kvinnorna bland annat fram en struktur som rangordnar och skapar enklyfta mellan retorik och verklighet. Kvinnorna visar en oerhört stark vilja och harövervunnit många svårigheter som flyktingskapet och invandrarskapet inneburit.Att kämpa och hitta lösningar, har de faktiskt gjort i hela sitt liv.

Background: This section includes family and nurses experiences of caring for a person with ALS. Families experience mental and physical stress in caring for a close relative. They describe how their everyday life of caring for a close relative with the disease ALS is and how challenging it can be. Nurses experience a lack of knowledge surrounding the disease and as a result, difficulties in dealing with patients and their families may arise. Both nurses and patients’ families emphasize the importance of knowledge about the disease. Nurses also emphasize the importance they have as health care professionals and their obligation among other things to inform patients families of relief care. Aim: The purpose is to describe patients’ experiences of living with ALS. Method: The method of this thesis is a qualitative literature study and analyzed from a descriptive synthesis based on the synthetic process. Results: The findings present three themes describing patients’ experiences of being stricken with ALS. The three themes presented in the findings are "Experiences of being afflicted with ALS", “Experiences of emotional upheaval by ALS” and "Experiences of bodily changes with ALS”. Conclusion: In the findings of this study patients’ experiences of living with ALS are described. It is of importance that involved healthcare professionals continuously strive for increased knowledge and information about patients’ experiences. High-quality care is one of the many obligations a registered nurse must upkeep. Increased knowledge creates a potential possibility for evolving and better care and thus a better understanding towards patients with ALS. Involving close family and relatives is important when caring for people with ALS, as it facilitates for the well-being and sense of safety of these patients. It is thus important that healthcare professionals also pay attention to the relatives of these patients to support them during the whole process.

<p>Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär. Några av de situationer som nämns handlar om att träffa nya elever, att tala inför människor, att konfrontera elever och om våld i skolan. Undersökningen visar att lärare har rädslor som är nära förenade med det komplexa läraryrkets betingelser, men också rädslor som inte kan härledas till läraryrkets specifika betingelser.</p><p> </p><p>De rädslor som jag har identifierat i min studie handlar om allmänmänskliga rädslor grundade i rädsla för att inte duga, rädsla för det okända och rädsla för sitt liv. Kopplat till läraryrkets uppdrag visar undersökningen dessutom att lärarna är rädda för att inte räcka till i sin profession. Flera rädslor är kopplade till konflikter mellan eller inom individer. Rädslorna varierar också i styrka från att vara av akut karaktär till en mer malande oro. Lärarna hanterar sina rädslor genom endera ett undvikande eller ett konfronterande beteende, det vill säga enligt kamp- eller flyktprincipen. I de fall lärare reagerat på ett konfronterande sätt har undersökningen urskilt två karakteristiska ageranden. Det ena är ett agerande som är mer instinktivt till sin art och det andra är mer reflekterande. Det reflekterande agerandet kan ytterligare delas in i intra- och interpersonellt reflekterande.</p><p> </p>

<p>I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.</p>

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ”Modstrilogin” (1968- 79- 93) och tv-serien ”Upp till Kamp!” (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum. Resultatet har blivit att filmerna skildrar framförallt ungdomskulturen med dess kritik mot välfärdssamhället riktas, men skillnaden är att ”Upp till Kamp!” tar upp ett politiskt engagemang, vilket ”Modstrilogin” saknar, men likheten ligger i att de har liknande värderingar när det handlar om problematiseringen av välfärdssamhället och droger.