Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program.   Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär. Några av de situationer som nämns handlar om att träffa nya elever, att tala inför människor, att konfrontera elever och om våld i skolan. Undersökningen visar att lärare har rädslor som är nära förenade med det komplexa läraryrkets betingelser, men också rädslor som inte kan härledas till läraryrkets specifika betingelser.   De rädslor som jag har identifierat i min studie handlar om allmänmänskliga rädslor grundade i rädsla för att inte duga, rädsla för det okända och rädsla för sitt liv. Kopplat till läraryrkets uppdrag visar undersökningen dessutom att lärarna är rädda för att inte räcka till i sin profession. Flera rädslor är kopplade till konflikter mellan eller inom individer. Rädslorna varierar också i styrka från att vara av akut karaktär till en mer malande oro. Lärarna hanterar sina rädslor genom endera ett undvikande eller ett konfronterande beteende, det vill säga enligt kamp- eller flyktprincipen. I de fall lärare reagerat på ett konfronterande sätt har undersökningen urskilt två karakteristiska ageranden. Det ena är ett agerande som är mer instinktivt till sin art och det andra är mer reflekterande. Det reflekterande agerandet kan ytterligare delas in i intra- och interpersonellt reflekterande.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP. En arbetsplatsstudie utfördes där distribuerad kognition användes som analysverktyg. Studien genomfördes på en avdelning inom en organisation där förutsättningarna för att finna SKAMP ansågs som gynnsamma. Genom att anta ett distribuerat synsätt där observationer av avbrott och ”mismatches” i informationsflödet beaktats samt hur kognitiva processer implementeras i en grupp mynnade det analyserade materialet ut i fem kategorier av SKAMP: Problem med informationskoordinering, ”Bristande kommunikation”, ”gemensam lägesbildsaknas”, ”Brister i medierad kommunikation”, ”Otillräcklig kontroll och överblick”och ”Oklar holistisk helhetsmodell”. Dessa skall ses som komplement till de redan idag identifierade KAMP.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid. Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion. Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet. Populärmusik i film har inte tidigare inrymts i teorier kring medier och minnen i någon nämnvärd utsträckning. Det kan ha att göra med att populärmusiken snarare komplicerar än förstärker kulturella minnen. I uppsatsen framträder att kollektiva kulturella minnesbilder både kan förstärkas och försvagas när filmens bilder samverkar med populärmusik. Populärmusik som spelar i samtakt med filmens rörliga bilder kan bidra till att emotionalisera historien och förstärka de kulturella minnena av sextiotalet. Minnesbilder kan också försvagas i möten med populärmusik, vilket särskilt framträder då musiken innehåller sång och utgör det dominerande ljudet.

Datoriseringen ökar exponentiellt i dagsläget och har gjort de senaste tre decennierna. Med denna utveckling så ökar även näthandeln eftersom detta är viktigt för att kunna konkurrera med andra detaljvaruförsäljare. Till varje webbshop så finns det en administrationsapplikation där webbshopsägaren sköter webbshopen. Problem som kan uppstå i dessa gränssnitt kan vara så kallade kognitiva arbetsmiljöproblem vilket kommer att undersökas i detta arbete för att se hur de kan påverka navigationen specifikt. En prototyp skapades för att lösa dessa kognitiva arbetsmiljöproblem med hjälp av välkända designriktlinjer. I en användbarhetsundersökning så visade det sig att den nya prototypen faktiskt löser dessa problem men en ny prototyp skapades i efterhand där två nya designelement tillagts efter förslag från användbarhetstestdeltagarna.

Bakgrund: Ångest är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och står för ca 40% av alla sjukskrivningar. Sjukdomens orsak beror på flera faktorer och drabbar främst kvinnor. Nästan var tredje person som lider av ångest behöver psykiatrisk vård efter 10 år. Ångest riskerar att skapa både fysisk och psykisk skada och har stor effekt på individens sociala liv. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av unga vuxnas erfarenheter av att leva med ångest och med hjälp av detta kunna förbättra vården. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med ångestsjukdom. Metod: Det är en kvalitativ studie som baseras på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes 2 huvudteman: ”Ångestens reglering av vardagen” och ”en ständig inre kamp”. Detta följt av åtta stycken underteman: Att alltid dölja, ständig oro, brist på kontroll, fysiska uttryck, att känna skuld, att känna hopplöshet, känslomässig berg och dalbana och personlighetsförändrad. Konklusion: Unga vuxna som lider av ångest isolerar sig från vänner, bekanta och familj. De tenderar att umdvika sociala sammanhang och en stor del av det vardagliga livet försvinner på grund av begränsningar. För att tillfriskna från ångesten behövs en större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal samt människor i sin omgivning. / Background: Anxiety is one of the most common public diseases in Sweden and accounts for about 40% of all sick leave. The cause of the disease depends on several factors and mainly affects women. Almost every third person suffering from anxiety needs psychiatric care after 10 years. Anxiety risks creating both physical and mental damage and has a great effect on the individual's social life. Through the study, nurses can take part in young adults' experiences of living with anxiety and with the help of this be able to improve care. Aim: To illustrate young adults' experiences of living with anxiety disorder. Method: It is a qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: From the analysis, 2 main themes were presented: "The regulation of anxiety in everyday life" and "a constant inner struggle". This was followed by eight sub-themes: To always hide, constant anxiety, lack of control, physical expression, to feel guilt, to feel hopelessness, emotional roller coaster and personality change. Conclusion: Young adults suffering from anxiety isolate themselves from friends and family. They tend to avoid social contexts and a large part of everyday life disappears due to limitations. In order to recover from the anxiety, a greater knowledge of the disease is needed among healthcare professionals and people in their environment.

Denna studie är en diskursanalys av förskollärares berättelser om situationen i förskolan i dokumentet #pressat läge. Studien har utgått från en diskursanalystisk ansats utifrån Foucaults teorier, där syftet var att undersöka förskollärares subjektspositioner som framställs i materialet. I enlighet med den diskursanalytiska ansatsen har studiens metod varit en närläsning av dokumentet. Undersökningen visar att de mest förekommande diskurserna som framkommer i #pressat läge är diskursen om negativ stress samt diskursen om lojalitet. Inom diskurserna blir subjektspositionerna: den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande möjliggjorda.

Having a strong autonomy is about being able to fully govern yourself. In the case of the Åland Islands and its autonomy, this is not the case. Although Åland received its autonomy over a hundred years ago, little progress has been made towards “being as fully sovereign as possible without being independent” which was agreed upon by Finland, Sweden and the League of Nations in 1921. This study aims to identify and analyse the strategies Åland have used in recent years in its attempt to protect and strengthen its autonomy. I have done this by interviewing political actors from all corners of the political landscape on Åland, from prime ministers to political party leaders and others, to hear how they personally have been involved – or what they know on the subject.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett föräldraperspektiv. Studiens empiri består av insamlad data från åtta semi strukturerade intervjuer med föräldrar till barn i skolpliktig ålder, med pågående problematisk skolfrånvaro. I studien har vi sökt svar på frågeställningar gällande hur föräldrarna beskriver problematisk skolfrånvaro, hur det påverkar deras vardag och vilka strategier de använder för att hantera de svårigheter som uppstår. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys där fyra huvudteman i föräldrarnas berättelser kunde identifieras: ”Jag tycker ju inte om hemmasittare som ord men det är det jag använder”, ”en ständig kamp om allting”, ”jag kan inte bråka med mitt barn längre” samt ”man ska ju kunna trolla”. Vi fann att barnets problematiska skolfrånvaro påverkade föräldrarnas hemsituation, arbete, vänner och familj samt ledde till personliga och känslomässiga utmaningar som påverkade deras liv och utveckling. Föräldrarna beskrev att fördomar, krav och skuldbeläggning från samhället, dess aktörer och omgivningen påverkade dem både på ett personligt plan och i sin föräldraroll. Situationen ledde till en ständig kamp i vardagen, de tvingas anpassa arbete, rutiner samt egentid för att ha tid och ork att hantera situationen. De lyfter kontakt med föräldrar med liknande erfarenheter, stöd från samhälle och nätverk som viktiga strategier för att hantera situationen, men även en avsaknad av det senare. Föräldrarna beskrev ett behov av ökad kunskap hos aktörer på samhällsnivå och bättre anpassade stödåtgärder. I studiens diskussionskapitel försöker vi sedan besvara våra frågeställningar samt förklara och förstå det empiriska materialet med utgångspunkt av den utvecklingsekologiska teorin. Vi kunde se att problematiken påverkar alla teorins nivåer och att de olika aspekterna påverkar varandra, vilket vi menar påvisar den komplexa situationen, kampen och utmaningarna föräldrarna står inför.

<p>Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen.</p> / <p>This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade åtgärder som ofta innebär en förändring av kost- och motionsvanor. Egenvård vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som påverkas av olika faktorer. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att stödja personen i denna process utifrån varje individs behov och erfarenheter. För att kunna ge adekvat stöd är det betydelsefullt att få en ökad förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades och de likheter som identifierades lyftes fram och bildade nya teman. Resultat: Det övergripandet temat som representerar hela resultatet är upplevelsen av en inre kamp. Temat beskriver hur egenvården upplevs som en ständig kamp där sjukdomens krav vägs mot vad som är betydelsefullt i livet. Subtemat, upplevelsen av att integrera egenvården i vardagen berör egenvårdsprocessen. Resterande subteman; sociala relationers betydelse för egenvården, informationens och kunskapens betydelse för egenvården och den psykiska och fysiska miljöns betydelse för egenvården beskriver vad som underlättar samt försvårar integration av egenvård i dagliga livet. Diskussion: Författarna diskuterar svårigheter med att integrera nya vanor i livet och vad som påverkar egenvårdsprocessen. Diskussionen berör bland annat autonomi, syn på framtiden och behovet av att skapa kontroll över sin livssituation. Diskussionen knyter även an till Meleis' transitionsteori. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing worldwide. The treatment is based on lifestyle-related measures that often mean a change in diet and exercise habits. Self-management in chronic illness is described as a process that is influenced by various factors. Nurses have a key role in supporting the person in this process based on each individual's needs and experiences. In order to provide adequate support, it is important to get a better understanding of the experience of self-management in type 2 diabetes. Aim: The aim was to describe the experience of self-management among people with type 2 diabetes. Methods: A literature review based on ten scientific articles. All articles were qualitative and found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed and the similarities were highlighted and created new themes. Results: The overall theme representing the result is the experience of an inner struggle. The theme describes how self-management is experienced as a constant struggle between the disease demands and what is valuable in life. The sub-theme, the experience of integrating self-management in daily life, affects the self-management process. The remaining sub-themes describe the barriers to and facilitators of integrating self-management in daily life. Discussions: The authors discuss the difficulty of integrating new habits in life and what influences the process. The discussion includes autonomy, view of the future and the need to gain control. The discussion also relates to Meleis' Transition Theory.