Uppsatsen vill undersöka hur KRIS bidrar till identitetsomvandling hos före detta kriminella. För att uppnå detta har vi hänvisat till tidigare forskning samt centrala begrepp, bland annat de olika identitetsbegreppen formulerade av Richard Jenkins, Erving Goffmans begrepp om stigma samt normalitet och avvikande men även Thomas Scheffs begrepp om skam och stolthet. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen och reflektera över hur kriminella som går med i organisationen KRIS kan få stöd att ta sig ur brottslighet och förbättra sina livsvillkor. För att uppnå syftet bör även en reflektion om myndigheternas stöd i samband med organisationen KRIS framföras, det vill säga det stöd som ex-kriminella får för att ta sig ur kriminalitet. Frågeställningarna lyder därmed följande: Hur bidrar en frivillig organisation som KRIS till identitetsomvandling hos före detta kriminella? Och Vilka möjligheter ger KRIS till sina medlemmar för att bidra till en identitetsomvandling? Genom en kvalitativ ansats har vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex medlemmar i KRIS, Göteborg, för att besvara frågeställningarna. Vår empiri påvisade att våra respondenter upplever att myndigheter inte har haft den nödvändiga förståelsen som krävs för deras livssituation, utan det är istället KRIS som har bidragit till deras identitetsomvandling genom socialt stöd. / The essay wants to investigate how KRIS contributes to identity transformation with former criminals. To achieve this, we have referred to earlier research and key concepts, including the different concepts of identity formulated by Richard Jenkins, Erving Goffman's concept of stigma, normality and divergence, but also Thomas Scheff's concept of shame and conformity. The purpose of the essay is to increase understanding and reflect on how criminals joining the organization KRIS can get support to stop committing crimes and improve their living conditions. In order to achieve this goal, a reflection on authority’s support in connection with the KRIS organization should also be carried out, that is, the support that ex-criminals get to stop committing crimes. The questions thus state: How does a voluntary organization like KRIS contribute to identity transformation with former criminals? And what opportunities does KRIS give to its members to contribute to identity transformation? Through a qualitative approach, we have conducted semi-structured interviews with six members in KRIS, Gothenburg, to answer the questions. Our empirical data showed that our respondents find that authorities have not had the necessary understanding required for their life situation, but instead KRIS has contributed to their identity transformation through social support.

Uppsatsens syfte är att undersöka kris- och katastrofhanteringens utveckling i Borås Stad och huruvida de uppnår de krav som ställs på kommunal nivå när det kommer till kris- och katastrofhantering samt dess organisering i arbetet. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur organiseringen är för dem som drabbats av en kris eller katastrof. Intervjuer genomfördes med totalt fem personer med ledarroller inom olika förvaltningar inom Borås Stad. Två av dessa arbetar på Centrum för kunskap och säkerhet (CKS), två på Krisstöd vid allvarlig händelse samt en person från Servicekontoret. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna för studien har tidigare forskning, litteratur och lagverk använts. Det är främst Centrum för kunskap och Säkerhet (CKS) som har huvudansvaret när det kommer till kris- och katastrofhanteringen inom Borås Stad. I studien framkom det att Borås Stad uppnår de krav som ställs på kommunal nivå när det gäller kris- och katastrofhantering utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, vilken vi främst utgått från för att se huruvida de uppnår de krav som ställs på dem. Den förändring som vi främst kunnat utläsa utifrån intervjusvaren var en organiseringsförändring som skett 1 januari 2017 där man gick till en mer central kris- och katastrofhantering. Krisstöd vid allvarlig händelse finns med och stöttar den enskilde efter en kris eller katastrof men genomför även en uppföljning med de drabbade. / The purpose of this research is to investigate the crisis and disaster management developments in Borås Municipality and whether they meet the requirements placed on the municipal level when it comes to crisis and disaster management as well as organization of work. The paper also aims to investigate how the organization is for those affected by a crisis or disaster. Interviews were conducted with five people with leadership roles in various departments within Borås Municipality. Two of them works at the Centre for knowledge and safety (CKS), two at the emergency support in case of serious incidents and one person from the Service Office. In order to answer the purpose and research questions, previous research, literature, jurisdiction, and law has been used while conducting this research. We found that it is mainly the Centre for knowledge and safety (CKS), which has the main responsibility when it comes to crisis and disaster management in Borås Municipality. What we have concluded is that Borås Municipality accomplishes the requirements placed on the municipal level towards crisis and disaster management on the basis of Law (2006:544) of municipalities and County Council actions upon and during extraordinary events in peacetime and preparedness, What we mainly focused on was to see whether they meet the demands placed on them. The main changed that was identified during interviews was an organizational change that took place on January 1st 2017 where they transformed into a more central crisis and disaster management. Emergency support upon a serious event exists and support the individual after a crisis or disaster and conduct follow-ups with the affected.

Syfte:Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ledarskapet inom restauranger i Malmö har använt sig av krishantering före och under Corona krisen. Metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika respondenter inom ledningen från olika restauranger i Malmö Kommun. Slutsats:Vår studie har visat en hög grad av okunskap samt negativa relationer till förberedning av en krishanteringsplan bland ledningen som undersöktes i restaurangbranschen i Malmö, dock har ledningen förstått det viktiga inom att skapa en krishanteringsplan efter att krisen slog ut. Restaurangerna i fråga har kämpat dagligen mot den negativa påverkan som pandemin har tillfört oavsett kunskap kring krishantering eller ej, vilket visar att ledarnas tillvägagångssätt som respondenterna har visat stämmer väl överens med egenskaperna som lyfts upp i teorikapitlet kring hur en ledare bör agera under kriser. Originalitet / värde:Denna studie har testat och jämfört tidigare studier kring krishanteringsteorier samt ledarskap under kris; Bernstein (2004), Schoenberg (2005), (Coombs &amp; Holloday, 2006).Modellerna har testats av skribenterna under den nya Coronakrisen 2020 inom restaurangbranschen. Nyckelord:Kris, krishantering, ledning, ledarskap, ledarskap under kris, kommunikation, kriskommunikation / <p>Utfördes hemmifrån PGA Corona</p>

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet.För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teori om stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande för att förstå och analysera studiens syfte.Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv. / The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime.To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim.The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effect on the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

Ungdomsåren är den mest brottsintensiva perioden i människans liv och män har i statistik visat sig dominera över kvinnliga förbrytare. Kriminalitet skapar otrygghet i samhället och får konsekvenser för både den som befinner sig i kriminalitet och för dem som är i dennes omgivning. I denna uppsats frågar vi oss vad det är som är med och spelar roll i utvecklandet av kriminella beteendemönster hos unga män? Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa metoder utveckla en djupare förståelse för kriminalitet genom att undersöka vilka faktorer som ligger bakom till in och utträdet ur en kriminell livsstil, samt att få kunskap om vilken betydelse Unga KRIS kan ha för att stödja utträdet ur kriminalitet. Vår uppsats är baserad på sex intervjuer med manliga anställda i åldrarna 25-32 som arbetar på två olika Unga KRIS föreningar. Samtliga respondenter har egna erfarenheter av missbruk, kriminalitet och arbetar med ungdomar i liknande situationer inom föreningen. Vårt resultat visar att de upplevda faktorerna för att en ung man ska hamna i kriminalitet handlar enligt respondenternas utsagor om ens sociala relationerna i livet, bland annat familj och vänner. Vidare betonar respondenterna missbruk, diagnoser som ADHD, men kan också vara psykisk ohälsa inom familjen. För att ta sig ur kriminaliteten lägger respondenterna tonvikt på egenviljan som en primär faktor och sedan stöd i omgivningen. Föreningen Unga KRIS fungerar som en plats där unga kan finna stöd och gemenskap oberoende av vilka svårigheter de går igenom. / Adolescence is the most crime-intensive period in human life and men have in statistics been shown to dominate over female criminals. Crime creates uncertainty in society and has consequences for both those who are in crime and for those who are in their surroundings. In this essay we ask ourselves what is involved and plays a role in the development of criminal patterns of behavior in young men? The purpose of this essay is through qualitative methods to develop a deeper understanding of crime by examining what factors underlie the entry and exit from a criminal lifestyle, and to gain knowledge of the importance Young KRIS can have in supporting the exit from crime. Our essay is based on six interviews with male employees in the age of 25-32 who work in two different Young KRIS associations. All the respondents have their own experiences of addiction, crime and they work with young people through their association that are in similar situations. Our results show that the perceived factors for a young man to end up in crime are, according to the respondents' statements, about one's social relationships in life, including family and friends. Furthermore, respondents emphasize substance abuse, diagnoses such as ADHD, but it can also be such a thing like mental illness within the family. To get out of crime, the respondents emphasize self-will as a primary factor and then support in the environment. Young KRIS works as a place where young people can find support and a community regardless of the difficulties they go through.

The pharmaceutical industry is prone to crises, yet the communication strategy of these saidcrises has not been sufficiently explored. The perception of pharmaceutical crises is stronglydependent on how the cases are portrayed both by the pharmaceutical companies and the medicaljournals. Thus, the communication process of the crisis and the framing of the cases are of greatimportance. The main purpose of the thesis is to investigate how a pharmaceutical companyfacing a crisis communicates with the public, and secondly how medical journals frame a crisis.A specific case attracted a considerable amount of criticism by the pharmaceutical industry andthe medical journals. TGN1412 was a developing drug by TeGenero that never managed to passthe clinical trials. Moreover, the drug's effect on several participants has been characterized evenas ‘nearly fatal’. Situational Crisis Communication Theory and Image Restoration Theory equipthe thesis with an adequate theoretical framework to examine the crisis communication ofTeGenero through the company’s press releases. Additionally, a Framing analysis is applied on anumber of medical journal articles in order to fully understand the narrative of the medicalcommunity regarding the case. The thesis objective is to explore the TeGenero case andsubsequently the crisis communication in the pharmaceutical industry. As a result of the study,TeGenero’s main crisis communication strategy was towards Corrective Action, supported byBolstering and Defeasibility. From the medical journals framing analysis it is demonstrated that agreat amount of journals focused on the causes of the crisis event but also the moral standardsregarding the TeGenero case. The results of this study suggest that crisis framing and perceptionshould be considered as a more important element for crisis communication in thepharmaceutical industry.

Kommunikationschefen på Röda Korset, Johan af Donner, förskingrade åtta miljoner kronor från både Röda Korset och Cancerfonden. Detta nådde till slut de svenska tidningarna som skrev om skandalen, främst under år 2009 och 2010. Den här uppsatsen undersöker hur Röda Korsets representanter kommunicerade om skandalen i svenska tidningar samt hur kommunikationen förändrades över tiden. Uttalandena i tidningarna analyseras med hjälp av teorier om image-reparation och kriskommunikation, för att få reda på vilka strategier som Röda Korset använde sig av. Uppsatsen undersöker även hur förtroendet – i form av medlemsantal och verksamhetsintäkter – påverkades av skandalen, genom en analys av Röda Korsets årsredovisningar och med teorier om förtroende och skandaler. Resultatet visar att den strategi som Röda Korset använde sig mest av var att framhäva organisationens goda sidor, vilket gjordes i 20 uttalanden. Kommunikationen förändrades lite över tiden, då förnekandet av handlingen skedde i början av perioden och skuldförflyttandet mot mitten och slutet. Strategin där organisationen erkänner sitt misstag och ber om förlåtelse skedde nästan uteslutande i slutet av undersökningsperioden. Andra strategier har varit representerade över hela perioden och inte visat på någon förändring över tiden. Medlemsantalet har sjunkit varje år från 2009 fram till 2014, och verksamhetsintäkterna sjönk från 2010 fram till 2013 då en liten ökning skedde. Intäkterna sjönk ytterligare året därpå. Enligt teorierna kan man konstatera att af Donner-skandalen var en moralisk förtroendekris samt en medieskandal. Det går inte att med säkerhet säga att Röda Korset fick ett minskat förtroende efter skandalen, men medlemstappet kan ha varit en konsekvens av att Röda Korset använde sig av ”fel” strategier vid kommunicerandet av skandalen.

<p>Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag med</p><p>udda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer på</p><p>finansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ett</p><p>samstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt från</p><p>bioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skulder</p><p>genom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.</p><p>Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan korta</p><p>skulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört med</p><p>tidigare studier.</p>

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa innebörden av sorgeprocessen och betydelsen av sociala relationer hos en grupp personer som förlorat sin livspartner. Empirin har tolkats utifrån den kunskapssociologiska teorin av Berger och Luckmann (2011) och visar att de efterlevandes sorgeprocess innebär en livsomställning i form av en växlingsprocess vilken föregås av en resocialisation. I livsomställningen sker en växling mellan den efterlevandes tidigare liv och det nya livet som innebär att den sorgdrabbade individen behöver hitta ett nytt perspektiv på sin nya tillvaro som kräver en omtolkning av såväl sina sociala relationer som sin identitet. Resultatet visar att sorgeprocessen är en omfattande och komplex livsomställningsprocess i vilken sociala relationer har en avgörande roll eftersom anpassningen till de efterlevandes nya verklighet sker i relation till såväl andra människor som i relation till sig själva. Livsomställningen som den efterlevande genomgår i sorgeprocessen kan skildras som ett byte av världar där det sker en växling mellan livet före och efter dödsfallet (jfr. Berger &amp; Luckmann, 2011).

Crises are becoming increasingly common in the world and the tourism industry is undoubtedly one of the most vulnerable industries of this. When a destination is hit by a crisis, the destination's image and attractiveness are damaged. A weak, unattractive or negative image of a destination is very detrimental to the development of tourism. One condition in order for a destination to recover after a crisis is based on how different actors convey their marketing of the destination. Travel agents or tour operators' projected image and knowledge of destinations have great influence on potential travelers in the decision-making process for choosing a holiday. The aim of the study is to provide insights on how strategies in marketing a crisis-affected destination should be managed. The study examines how different travel sellers work to market a tourist destination that is affected by a crisis and how much influence travel sellers have through their marketing. The study also examines to some extent how the normal marketing of travel sellers is performed in order to be able to compare how it changes after a crisis. The topic is studied through designed questions based on the purpose of the study. The study's scientific approach is based on social constructivism with a hermeneutic focus that forms the basis for the qualitative choice of method in form of interviews. The theoretical framework highlights five themes; Destination marketing, Strategies and models to apply after a crisis, previous marketing strategies after a Crisis, The role of tour operators and travel agents for a destination, and Trust and ethical assessments through marketing. The survey consists of five semi-structured interviews with different travel sellers. The result is presented on the basis of different themes where different companies' answers are compared in their own categories. The result is analyzed with the theoretical framework and identifies different connections. The study's purpose and questions are answered in the conclusion. One conclusion is that marketing is significantly different depending on the type of travel seller it is. The perception of how much responsibility or influence a travel seller has in marketing a crisis-hit destination also differs. Large charter companies have a significant impact on a crisis-affected destination compared to small niche travel sellers. Another conclusion is that no travel vendors have worked with any special strategies or models in order to market a crisis-affected destination.