No description available.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

No description available.

<p>Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. </p><p>Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004. Utifrån denna modell och utifrån förväntade trafikökningar har sedan ett antal kapacitets- och känslighetsanalysscenarier formulerats och dessa har sedan simulerats och resultaten har tolkats och analyserats samt jämförts med resultaten från grundmodellen. </p><p>Kapacitetsanalysen visar att anläggningen är väl rustad för att ta emot den annalkande trafikökning som förväntas under de närmaste åren, eftersom den ökade trafiken inte innebär några signifikanta problem genom ökat antal väskor som inte hinner med sina flighter. Det som dock kan vara en begränsande faktor är att fickallokeringssystemet inte är effektivt och det sänker anläggningens verkliga kapacitet. För att kunna nyttja anläggningen maximalt bör fickallokeringssystemet ses över. </p><p>Känslighetsanalysen visar att systemet är mycket sårbart för störningar, särskilt om kommunikationen med BSM-centralen går ner eller om en Röntgen Level 2-maskin går sönder. Sådana händelser resulterar i att anläggningens kapacitet minskar kraftigt och i vissa fall klarar anläggningen inte av att hantera dagens trafikmängd. En handlingsplan för hur dessa störningar och konsekvenserna av dem ska minimeras bör införas snarast. </p> / <p>This is a capacity and sensitivity analysis of a baggage handling system at Stockholm-Arlanda airport. The study is a Master's Thesis in Communication and Transport Systems Engineering at the University of Linköping. The study was done on behalf of the Swedish Civil Aviation Administration. The analysis tool that was used is simulation. </p><p>In the study, a simulation model of the baggage handling system was implemented in the simulation program Arena. A base scenario containing the traffic program from one week in 2004 was created and used as a reference scenario. A total of 8 different scenarios were created to form the capacity and sensitivity analyses. </p><p>The capacity analysis showed that the baggage handling system will be able to handle the forecasted increases in traffic over the next few years with relative ease. The X-ray machines are currently not working at anywhere near full capacity. However, the system is currently not being used in an efficient way. The pocket allocation method is far from optimal because flights that use more than one pocket are allocated adjacent pockets only which can be very inefficient. This method needs to be revised for the system to work efficiently. </p><p>The sensitivity analysis showed that the system is very vulnerable if certain things happen. In particular if the communication link with the Baggage Source Message-central in London is lost there will be big problems because all luggage will go to the Manual Encoding Station (MES). The MES will then be very digested and it will take a considerably larger amount of time for the baggage to pass through the system. Problems will also occur if one of the two Level 2 X-ray-machines break down. The remaining machine cannot handle all the baggage by itself, especially not if there are flights to the USA about to depart since baggage heading for the USA must be run through X-ray Level 2. It is strongly recommended that handling plans are formed to minimise the effects of such events.</p>

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004. Utifrån denna modell och utifrån förväntade trafikökningar har sedan ett antal kapacitets- och känslighetsanalysscenarier formulerats och dessa har sedan simulerats och resultaten har tolkats och analyserats samt jämförts med resultaten från grundmodellen. Kapacitetsanalysen visar att anläggningen är väl rustad för att ta emot den annalkande trafikökning som förväntas under de närmaste åren, eftersom den ökade trafiken inte innebär några signifikanta problem genom ökat antal väskor som inte hinner med sina flighter. Det som dock kan vara en begränsande faktor är att fickallokeringssystemet inte är effektivt och det sänker anläggningens verkliga kapacitet. För att kunna nyttja anläggningen maximalt bör fickallokeringssystemet ses över. Känslighetsanalysen visar att systemet är mycket sårbart för störningar, särskilt om kommunikationen med BSM-centralen går ner eller om en Röntgen Level 2-maskin går sönder. Sådana händelser resulterar i att anläggningens kapacitet minskar kraftigt och i vissa fall klarar anläggningen inte av att hantera dagens trafikmängd. En handlingsplan för hur dessa störningar och konsekvenserna av dem ska minimeras bör införas snarast. / This is a capacity and sensitivity analysis of a baggage handling system at Stockholm-Arlanda airport. The study is a Master's Thesis in Communication and Transport Systems Engineering at the University of Linköping. The study was done on behalf of the Swedish Civil Aviation Administration. The analysis tool that was used is simulation. In the study, a simulation model of the baggage handling system was implemented in the simulation program Arena. A base scenario containing the traffic program from one week in 2004 was created and used as a reference scenario. A total of 8 different scenarios were created to form the capacity and sensitivity analyses. The capacity analysis showed that the baggage handling system will be able to handle the forecasted increases in traffic over the next few years with relative ease. The X-ray machines are currently not working at anywhere near full capacity. However, the system is currently not being used in an efficient way. The pocket allocation method is far from optimal because flights that use more than one pocket are allocated adjacent pockets only which can be very inefficient. This method needs to be revised for the system to work efficiently. The sensitivity analysis showed that the system is very vulnerable if certain things happen. In particular if the communication link with the Baggage Source Message-central in London is lost there will be big problems because all luggage will go to the Manual Encoding Station (MES). The MES will then be very digested and it will take a considerably larger amount of time for the baggage to pass through the system. Problems will also occur if one of the two Level 2 X-ray-machines break down. The remaining machine cannot handle all the baggage by itself, especially not if there are flights to the USA about to depart since baggage heading for the USA must be run through X-ray Level 2. It is strongly recommended that handling plans are formed to minimise the effects of such events.

This project was implemented during spring 2021 as a bachelor thesis for the Bachelor Engineering Program in Mechanical Engineering at Karlstads University. The project wascarried out in collaboration with Stora Enso Skoghall Mill, which produces different types of cardboard material. In 2020, the overall production capacity was 875 000 tons of cardboard material. In November 2020 Skoghall Mill was authorized to precede an investigation regarding a possible production increase, which would result in a self-sufficient pulp production and an increase of 120 000 tons cardboard material per year.  The cardboard is winded into rolls before they are being transported to the customers. Before the transportation, the reels are given a protecting wrapping. This procedure occurs in a production segment called the Wrapping Line, which is a part of the Finishing Department. The Wrapping Line is one of the production areas that would be affected by a potential increase of production. Therefore, the responsible of the unit wanted to examine if the Wrapping Linehad enough capacity for a potential increase of this size.  The purpose of this paper was to carry out a capacity analysis for the line, identify bottlenecks in the flow and to present arrangements to make the production line more effective. Furthermore, an additional purpose was to identify how long the maintenance stops could beif the potential production increase is approved.  The capacity analysis was carried out using a simulation software called JaamSim. A model of the existing system was built in JaamSim, which afterwards was analyzed. The capacity analysis showed that Emballeringen has the needed capacity if the production increase isapproved. The capacity analysis also displayed the possible length of maintenance stops. Arrangements in flow was presented and prioritized so that the capacity in the Wrapping Linewould increase further.

Åre ski resort is the largest and most renowned ski resort in Sweden, offering excellent skiing opportunities, restaurants, and nightlife in a prime location. Meanwhile, it is often subject to heavy traffic during the peak season and has earned a bad reputation for struggling with long lift queues. To address the issue, this paper aimed at analyzing the current capacity of the ski resort with the purpose of identifying areas and cost-efficient measures for improvement. It was done by modeling the ski system as a Jackson Network based on queuing theory, with relevant parameters extracted from actual skier data provided by the operating company Skistar. Several models were constructed to capture varying skiing patterns throughout the day and under different weather conditions. The models suggested that the lift queues first start to form at the lifts VM 8:an, Sadelexpressen, and Bräckeliften when the number of skiers in the system ranges from 3,700 to 6,200. Recommendations were then proposed to Skistar on how to resolve the identified bottlenecks and increase the resort’s capacity to a range of 6,000 to 8,400 skiers. Lastly, the models estimated that the resort could / Åre är en av Sveriges mest populära skidorter, som med utmärkta kommunikationsmöjligheter erbjuder fantastisk skidåkning och ett brett utbud av restauranger och nöjesliv. Skidsystemet belastas samtidigt hårt under högsäsong och har ådragit sig ett rykte om att ofta vara drabbat av långa liftköer. Mot bakgrund av detta ämnade denna rapport att analysera skidsystemets kapacitet och identifiera förbättringsområden för att ta itu med problemet. Analysen grundade sig i en modellering av skidsystemet, utformat som ett Jacksonnätverk i enlighet med köteori. Skistar, som ansvarar för driften av skidsystemet, tillhandahöll data som låg till grund för framtagandet av nätverkets parametrar. Genom jämförelser mellan olika modeller kunde dagliga förändringar i åkmönster och variationer under olika väderförhållanden tas i beaktning i analysen. Modellerna indikerade att liftarna VM 8:an, Sadelexpressen och Bräckeliften först drabbas av köbildning, vilket sker då antalet skidåkare i systemet är mellan 3 700 och 6 200. De identifierade flaskhalsarna låg till grund för de rekommendationer som formulerades till Skistar och som innehöll kostnadseffektiva förslag på förändringar. Dessa skulle förbättra kapaciteten till en nivå mellan 6 000 och 8 400 skidåkare. Till sist estimerade modellerna systemets maximala kapacitet till 14 000 skidåkare, vilket endast uppnås vid ett optimalt nyttjande av samtliga liftar.