Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare. De uppfattar att arbetet med infärgning uppmuntras av arbetsgivaren men inte prioriteras tillräckligt för att det ska komma igång riktigt. Det största hindret som kärnämneslärarna upplever är att planeringstiden inte räckte till för infärgning. Det finns också schemamässiga hinder som att samtliga inblandade lärare måste kunna samplanera

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor. I studien visar sig att respondenterna har många gemensamma åsikter om ämnesintegrerat undervisning. Majoriteten tycker att en stor klyfta mellan ledning och lärare är en bidragande roll i att ämnesintereringen inte fungerar som den skall. Brist på tydliga direktiv och förutsättningar från skolledning genomsyrade undersökningen. Vår slutsats är att lärarna måste få mera stöd från skolledningen för att kunna genomföra en väl fungerande ämnesintegrering. Tid för planering och uppföljning måste finnas i schemat redan från början.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv.  I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar. Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar.

Det har visat sig under många år att elever som väljer yrkesinriktat program är mindre motiverade till att läsa kärnämnen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärarna kan skapa förutsättningar för att arbeta med infärgning. För att ta reda på förutsättningarna för att arbeta med infärgning har vi intervjuat sex behöriga lärare som arbetar på en gymnasieskola i Västra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna är villiga till att arbeta med infärgningsprojekt, men det finns inte tillräckligt med arbetstid till planering för att arbeta på detta sätt. Det visade sig att många lärare upplevde att de saknar tydliga direktiv från skolledningen när det gäller att arbeta med infärgning. Vår slutsats är att om lärarna på skolan ska kunna komma igång med infärgning, så behöver skolledningen anpassa schemapositioner och skapa tid för lärarna att planera arbeten med infärgning.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.</p><p>Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest. Samtliga påstår att de även mer eller mindre saknar kompetens för administrativa arbetsuppgifter.</p><p>Alla respondenter anser att den snabba utvecklingen inom elektronik/datorteknik är huvudorsaken till att det krävs kompetensutveckling. Däremot anser de inte att de fått tillräckligt med erbjudande för en relevant kompetensutveckling. Detta på grund av olika saker, bland annat brist på pengar, tid, vikarier, etc.</p><p>Detta resultat indikerar även, enligt min uppfattning, vissa brister i skolväsendet i och med att samtliga respondenter har likadana åsikter om utförandet av vissa arbetsuppgifter.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter. Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest. Samtliga påstår att de även mer eller mindre saknar kompetens för administrativa arbetsuppgifter. Alla respondenter anser att den snabba utvecklingen inom elektronik/datorteknik är huvudorsaken till att det krävs kompetensutveckling. Däremot anser de inte att de fått tillräckligt med erbjudande för en relevant kompetensutveckling. Detta på grund av olika saker, bland annat brist på pengar, tid, vikarier, etc. Detta resultat indikerar även, enligt min uppfattning, vissa brister i skolväsendet i och med att samtliga respondenter har likadana åsikter om utförandet av vissa arbetsuppgifter.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.