Syftet med denna studie är att undersöka vad nyanlända afghanska elever födda år 2000 har för kunskaper i namngeografi samt hur man kan jämföra kunskaperna med kunskapskraven i den svenska skolan. Metoden jag använde mig utav var ett test som jag här i studien valde att kalla kartläggningsstudie. Materialet var uppdelat i två delar. Den ena delen var ett eget komponerat frågeformulär med utgångspunkt ur namngeografins centrala innehåll i samspel med en världskarta. Den andra delen hämtade jag ur ett nationellt prov i geografi (2013). Vid undersökningstillfället fick eleverna stöttning på modersmålet av en studiehandledare som hjälpte till med översättning av det som efterfrågades samt kartläggningsstudiens olika begrepp. Undersökningens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna har mycket varierande kunskaper i namngeografi. Men att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven visar sig svårt då kunskapskraven är för vida och inte tillräckligt preciserade. För att ett kunskapskrav ska vara gångbart som bedömningsredskap är det viktigt att de är tydliga och det finns en gräns runt innehållet. Kunskapskraven i namngeografi talar om ”världsdelarnas namngeografi”, ska man tolka det som kunskap om världsdelarnas namn eller kunskap om världsdelarna? Begreppet världsdel och antalet världsdelar definieras olika världen över, vilket också man kan se i undersökningen. När inte heller kursplanen tar upp några specifika namn att hänga upp sig på uppstår det en problematik att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven. Samtidigt framkommer det i undersökningen att 65 procent av informanterna uppnår betyg på namngeografidelen på det nationella provet.

<p>Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt.</p><p>I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används.</p><p>Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare.</p> / <p>Research at universities is today often conducted as projects. This is especially true in the engineering, natural science, medicine, and social science disciplines. Research projects are typically carried out by different categories of employers, such as professors, associate professors, assistant professors, and PhD students. These projects are typically managed by the person that applied for the project money, or the person that is the most experienced researcher at the department, which is often a professor or associate professor. From such leading persons, miracles are expected. Except acting as project managers, they are also engaged in many other parallel activities, e.g., supervision of PhD students, undergraduate and graduate education, conference organization and administration, project application writing, and representing the department internally as well as externally.</p><p>In this report, a survey of project management competence within research projects at Karlstad University is presented. Empirical data have been gathered through two questionnaires and six complementary interviews. Professors and associate professors as well as PhD students have participated in the study. The survey shows that the active project managers have learned to lead projects based on experience and very few project managers have a formal leadership education. This implies that long stablished project management methods and tools are seldom used.</p><p>Based on the outcome from the survey and our own observations, four concrete activities to improve project management skills are proposed in the report. The first activity is to provide a suitable and well-balanced course in project management methods that is offered to both active and future project managers. The second activity is to establish experience networks among active project mangers at Karlstad University. The third activity is to create a mentor program for new project managers. The fourth activity is to establish a group of experienced project managers that can assist in and give support to ongoing and planned projects.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat.  Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse. Vi har valt att även belysa utvecklingsstörningen samt flerfunktionnedsättningen då de har betydelse för studiens resultat.   Resultatet av studien påvisar en marginell utveckling av reaktion/tolkning av omvärldljud men en utveckling, vilket är positivt då studiens tidsram är mycket kort när det gäller undervisning av denna målgrupp av elever. Nyckelord Cochleaimplantat, utvecklingstörning, kartläggning, auditiv stimulans, undervisning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

Till följd av utvecklingen i omvärlden har SFI-skolan X utökat sin verksamhet genom att införa uppdragsutbildningar. Dessa utbildningar innebär att läraren undervisar ute på arbetsplatser där eleverna arbetar och inte i klassrummen på skolan. Syftet med studien är att beskriva och analysera lärarnas upplevelser av denna förändring. Vi har därmed använt oss utav en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomfört sju semistrukturerade intervjuer av dem 15 lärare som arbetar på SFI-skolan X. Det framkommer att lärarna i grunden är positivt inställda till uppdragsutbildningarna då dessa gynnar verksamhetens fortsatta arbete och eleverna. Vi kan dock se att lärarna upplever brister i hur förändringsprocessen har implementerats. Utifrån tidigare forskning och teori har vi kommit fram till att bristerna innefattas av låg upplevd delaktighet, information,kommunikation och stöd. Vår analys är även att lärares yrkesidentitet är betydelsefull att ta hänsyn till vid förändringsinitiativ. Vi avslutar vår studie med förslag på förbättringsområden som att exempelvis införa en stödgrupp för lärarna som arbetar med uppdragen.

Studiens syfte är att söka kunskap om lärares förhållningssätt vid bemötande av nyanlända elever i skolan och hur elevernas bakgrund tillvaratas i undervisningen. Nyanlända elever slussas in i den svenska skolan på olika sätt idag, via förberedelseklass eller direktintegrering. En kartläggning ska genomföras för att kunna årskursplacera och anpassa undervisningen, om detta inte görs riskeras elevernas fortsatta lärande. Utgångspunkten i denna studie är ett demokratiskt perspektiv med elevernas individuella behov i fokus. Som underlag till studien har åtta lärare med varierade erfarenheter från olika kommuner och län intervjuats för att erhålla ökad bredd. Resultatet visar att nyanlända elever som kommer till skolan inte alltid är kartlagda vilket bryter mot Skolverkets riktlinjer gällande obligatorisk kartläggning. Detta leder till att lärarna får svårigheter att individanpassa undervisningen för nyanlända elever och slutsatsen är således att det inte går att säkerställa en likvärdig utbildning för alla.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram.</p><p>Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram.</p><p>Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå.</p><p>Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön.</p><p>Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar.</p><p>Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan.</p><p>De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.</p>

<p>Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.</p>

<p>Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.</p><p>Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre.</p> / <p>The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school.</p><p>The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.</p>

Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur. Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog. Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre. / The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school. The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.