Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB

Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Norrbys kommundel som är en del av Borås. Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera äldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och användandet av bilarna och även hur detta skall gå till. För att genomföra detta uppdrag och få en teoretisk grund att stå på har lämplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom äldreomsorgen har genomförts för att få ingående information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i västra Borås däribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, Ekås och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i västra delen av Borås centralort. Logistik har varierande syften beroende på företag och vilken bransch de befinner sig i. Ett av syftena kan vara att förbättra effektiviteten i verksamheten och därmed att i slutändan åstadkomma en positiv resultatpåverkan. Genom förändringar i den organisatoriska strukturen, i det fysiska varuflödet samt genom bättre planerings- och styrsystem kan effektiviteten i logistikprocessen förbättras. Effektivitet kan utryckas med hjälp av olika effektivitetsvariabler. För att få en verksamhetsriktning som stämmer överens med företagets övergripande strategi och mål kan man uttrycka dessa i termer av effektivitetsvariabler samt mäta och följa upp dem. Minskning av det totala transportbehovet kan ske med bra transportplanering genom bra utnyttjande och ett effektivt användande av transportresurserna. För att genomföra planeringen måste det först och främst bestämmas hur nätverket av anläggningar och kunder ska se ut och hur tjänsterna ska flöda mellan dem. Nätverksplanering är en bestämning av geografisk placering och kapacitet i anläggningar, till exempel från vilken anläggning sjuksköterskor skall åka ifrån, mellan vilka områden de skall färdas och var de vilar efter besöken. Ett av målen med detta kan vara att försöka minimera de totala logistikkostnaderna samtidigt som leveransservicen ska öka. För att uppnå effektivisering krävs det en ständig förbättringsprocess. Denna process innebär förändringar av verksamheten vilka kan uppfattas som extra arbete, stora omställningar och extra kostnader. Som anställd känner man sig trygg i den nuvarande kretsen och kan uppfatta förändringar som något negativt. Det kan bero på att man koncentrerar sig på ett kortsiktigt perspektiv och inte ser en helhetsbild på längre sikt. För att motverka denna inställning bör de anställda informeras för att de ska få en bättre klarhet över vad meningen är med förändringarna. Det har visat sig att Norrby kommundel har brister i kommunikation och planering av verksamheten vilket leder till ineffektivitet. För att åtgärda detta krävs det kontroll över enheternas bilar samt även koordination mellan enheterna. Dessa arbetsuppgifter kan fördelas på enhetscheferna som träffas regelbundet för samordning eller så läggs ansvaret på en enskild person inom kommundelen.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg. Vi har sammanlagt intervjuat åtta personer, varav fyra på respektivemyndighet. Vi har också studerat tidigare forsningar som berör samverkan och de faktorersom är nödvändiga. Utifrån vår datainsamling och referensram har vi kunnat besvara vårfrågeställning: vilka förutsättningar är nödvändiga för myndigheternas samverkan. Studienresulterar i att vi kunde konstatera att det finns flera nödvändiga förutsättningar för samverkanmellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kommunikation, relationer och kunskapär de främsta faktorerna som krävs för samverkan mellan aktörerna.

Abstrakt Utbildning i dag ställer höga krav på läsförmågan. Skolans uppdrag är att säkerhetsställa att eleverna lär sig att läsa. Ett sätt att följa elevers läsförmåga är att använda sig av screeningtest och kartläggningsmaterial i kombination med att följa upp och arbeta med resultaten. Tidig identifiering är av största vikt så att skolan sätter in rätt resurser i tid. Speciallärare och specialpedagoger spelar en stor roll i detta arbete.  Syftet med vår undersökning är att se vilka screening- och kartläggningsmaterial i läsning som används i svensk grundskola samt att se hur resultaten från dessa följs upp. Frågeställningarna som vi söker svar på är: Vilka screeningtest och kartläggningsmaterial inom läsning används i Sveriges grundskolor? Hur följer skolan upp resultaten? samt Hur vill speciallärare och specialpedagoger arbeta med kartläggning och uppföljning? En enkätundersökning  skickades ut till alla Sveriges grundskolor, specifikt riktade till speciallärare och specialpedagoger. Resultatet, utifrån respondenternas svar, visar vilka screeningtest som används ute på skolorna, hur resultaten följs upp samt hur speciallärare och specialpedagoger önskar följa upp resultaten.

<p>De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.</p>

<p>Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.</p><p>Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. </p><p>Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.</p><p>Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; </p><ul><li>Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. </li><li>Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.</li><li>Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.</li><li>Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.   </li></ul><p>Denna undersökning skall förhoppningsviss väcka intresse hos alla användare för en mer aktiv deltagande av framtagning av nya standarder och hur en förbättrad kännedom och användning av befintliga standarder kan höja produktivitet och effektivitet inom industri.</p>

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

Open Innovation är ett relativt nytt arbetssätt som innebär att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv där relevanta teorier hämtats ifrån tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som består av en omvärldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom områdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process är viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. Utifrån studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika områdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillämpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hämtas från Open Innovation-processer är den viktigaste delen i processen. Utan en bra hantering utav förslagen tappar Open Innovation-processen sitt värde och förtroendet för förhållningssättet tappas.