When a company in the manufactory industry makes costly investments, it's important that these are used as much as possible. The company in this case claims that their invested robot cell, with CNC machine isn't used enough. The questions here are: How can we improve the use of the robot cell? Which products are appropriate for the production in the robot cell?   As a method to come to a conclusion, an analysis has been made over the manufactured products. And also interviews with machine operators and the production management. Our work has also been based on literature studies,   because the production moment has been compared with models from Lean Production theories.      The analysis shows that there are some limitations in the robot cell, which means that there are several demands that have to be fulfilled. From the investigated material our conclusion is that many products don't keep up with following demands: length, surface, tolerance dimensions, and shape. As a result of this, there are some products that can´t be manufactured in the robot cell, and therefore has to be produced in the ordinary CNC machine group.   Interviews have declared that there doesn't exist any documentation from the production in the robot cell, which causes stop in the production. The data collection shows that an inner setting in the robot cell varies a lot, because the article supply is vast. Therefore it's hard to estimate average time for inner settings. The total time for inner settings could be reduced by shorten time for cleaning the CNC machine, pre-programming the robot and using fixtures which can be attached easily. This should increase the ability to run more articles in the robot cell.   The conclusion is that the company could improve the production, by upgrading and investing in equipment for the robot cell. Improvements can also be achieved by reduce the time for inner settings, and also by collect statistics from the production in the robot cell. This should make it easier to find reasons that keep the utilization rate low.

Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt. Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation.  Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin. Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande;  Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder. Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder. Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.    Denna undersökning skall förhoppningsviss väcka intresse hos alla användare för en mer aktiv deltagande av framtagning av nya standarder och hur en förbättrad kännedom och användning av befintliga standarder kan höja produktivitet och effektivitet inom industri.

No description available.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term “pupil in need of special education”. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them. And furthermore, one has to discuss the matter with the pupil, and see if the student himself feels like he is in special educational need.                       There are many different aspects and factors which all can affect if a pupil is in need of special education. Amongst others are different kind of diagnosis, such as dyslexia and ADHD, but also is the pupil is having a rough time at home, or if the teachers aren’t well equipped to meet the pupils individual needs in the classroom.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre förskoleklasslärare och tre lärare i årskurs 1 kartlägger och dokumenterar den tidiga läsutvecklingen. Vi vill även undersöka och analysera lärarnas syn på de material som tillämpas för att kartlägga elevers läsutveckling. En utgångspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den språkutvecklingsplan som träder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt Språkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras på intervjuer med lärare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens Språkutvecklingsplan. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen delvis genomförs på olika sätt. På de skolor vi undersökt är Bornholmsmodellen och God läsutveckling de mest förekommande kartläggningsmaterialen. Resultaten av kartläggningarna används till stor del för att finna de elever som är i behov av särskilt stöd vilket kan leda till att de elever som når kunskapsmålen med god marginal hamnar utanför lärarens fokus. Språkutvecklingsplanens riktlinjer kan bidra till ett vidgat synsätt hos läraren där samtliga elevers optimala språkutveckling är i fokus.

<p>Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB</p>

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna. Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan. Informationen om eleverna förmedlas till undervisande lärare via mentor eller på överlämningsträffar, i de fall vårdnadshavare gett sitt tillstånd till informationsöverföringen. De flesta lärare kartlägger elevernas förkunskaper och matematiklärande när de kommer till gymnasieskolan för att skapa sig en bild av eleverna. Detta underlag används vid planering av undervisningen för att förebygga hinder i elevers matematiklärande. Hur elevers behov av anpassningar och särskilt stöd möts i undervisningen beror på den enskilde läraren och vilka resurser som finns på skolan. Ett dilemma är att det saknas speciallärare för att möta denna elevgrupps behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och speciallärare kartlägger elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt deras syn på hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras på en kvalitativ analysmetod där datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas åsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger använder sig av kontinuerlig kartläggning i den ordinarie undervisningen men även inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn på utformningen av undervisningen till elever i matematiksvårigheter uppvisade likartade metoder, däremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning.

Syftet med den här studien är att undersöka speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av hur elevers behov av stödinsatser i grundskolan kartläggs, samt vilka insatser de erfar att kartläggningen kan leda till. Våra två frågeställningar blev: Hur bedrivs arbetet enligt våra informanter för att ta reda på vilka stödinsatser som en elev behöver för att nå minsta kunskapskrav? Vilket stöd erbjuds elever som riskerar att inte nå kunskapskraven? Vår sociokulturella teori är som Vygotskijuttrycker att samspelet med andra människor är viktigt vid all socialutveckling och lärande.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar intervjuade vi 22 specialpedagoger och speciallärare vid grundskolor utspridda i Sverige. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod. I studiens resultat framkom att det finns olika vägar för informationen att nåfram till specialpedagog och speciallärare samt till elevhälsoteamet. Fleraskolor screenar kontinuerligt eleverna i varje årskurs för att upptäcka elever i behov av stöd på olika sätt. Kartläggningsprocessen och stödinsatserna såg olika ut mellan informanternas skolor. Stödet kunde röra sig om att medverka i bildandet av grupper, olika digitala material, intensivkurser för att på kort tid komplettera kunskapsluckor, stöd utanför klassrummet och mindre grupper. Vår slutsats är att det finns en stor variation i vårt lands skolor på hur kartläggningen går till och vilken form av stödåtgärder i och utanför klassrummet som ges till elever som inte når målen.

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.