Denna empiriska studie synliggör i vilken grad de matematiska kompetenser som uttrycks i tre kartläggningsmaterial kan kopplas till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att på så sätt underlätta ett identifierande av sagda elever inom ramen för ordinarie undervisning. Inledningsvis behandlas hur väl de allmänna matematiska kompetenserna i Niss och Højgaards (2019) KOM-projekt belyses i materialen. Därefter kopplas kompetenserna till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att undersöka hur förankrade kartläggningsmaterialen är i förhållande till rådande forskning. I studien konstruerades ett konceptuellt ramverk utifrån kompetenserna i KOM-projektet och utifrån teorier kring särskilt begåvade elevers förmågor. Ramverket tillämpades vid den senare analysen av den empiriskt insamlade datan. I resultatets inledande del uppvisade två av materialen betydande fokus vid kompetenser kopplade till aritmetik, medan det tredje uppvisade en större variation av kompetenser. Resultatets andra del visade att det material som uppvisade störst variation av kompetenser även hade störst korrelation mellan kompetenser och förmågor kopplade till särskilt begåvade elever. Därefter behandlades designen av det konceptuella ramverket, där dess inneboende komplexitet diskuterades i förhållande till hur resultaten kunde tolkas. I diskussionen lyftes anledningar till att två av materialen upplevdes vara mer framgångsrika i att identifiera elever i matematiska svårigheter. Då forskningfältet inom särskild begåvning är relativt outforskat avslutas diskussionen med tänkbara teman för fortsatta studier.

I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken analysmetod av processbarhetsteorin och performansanalysen som ger mest användbar information om andraspråkselevers språkutveckling. För att synliggöra vilken information analysmetoderna visar, samlades data in genom analys av tre redan producerade andraspråkselevtexter. Resultatet visar att analysmetoderna synliggör och kartlägger olika aspekter i inlärarnas språkutveckling. Processbarhetsteorin ger information om vilken grammatisk utvecklingsnivå inlärarna befinner sig på, och vad inom grammatiken de behöver arbeta med härnäst. Performansanalysen ger information om inlärarnas språkliga och innehållsliga kvaliteter och ger en bredare bild av vad de behöver arbeta med härnäst. Analysmetoderna kompletterar varandra mycket väl och ger tillsammans en detaljerad och bred bild av samtliga delar i inlärarens språkinlärningsprocess.

Applehoff, Cornelia och Arnström, Emma (2021). Förskollärares syn på pedagogiska utredningar brukbarhet i förskolan -Ur en specialpedagogisk synvinkel. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv önskar vi ge en ökad förståelse om pedagogernas syn på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt brukbarhet av dokumenten i förskolan. Vi vill också kunna bidra med att specialpedagoger systemteoretiskt appropriera kunskaper för att kunna implementera arbetet med utredningar och åtgärdsprogram och i förlängningen sträva efter en likvärdig förskola.  Syfte med ämnet för examensarbetet är att kunna få en samlad bild av hur förskollärare i förskolan upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Genom att studera hur pedagogerna brukar pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram kan vi skapa en bild av hur samarbetet i organisationen ser ut gällande dessa begrepp. Därför har de centrala frågeställningarna varit  ● Vad har pedagogerna för upplevelser av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram? ● Vad kännetecknar samarbetet i organisationen av pedagogiska utredningar och  åtgärdsprogram?  Studiens empiri har efter analys diskuterats utifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Systemteori ligger till grund för att våga se helheter medan det sociokulturella innebär att pedagogerna diskuterar, ifrågasätter, reflekterar och samarbetar med varandra. Genom att inspireras av den fenomenologiska metodansatsen har intresset främst grundat sig i hur pedagoger upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Empirin är sammanställd efter intervjuer med fem förskollärare. Analys av narrativen gjordes utifrån den insamlade empirin och därefter har tre teman upptäckts; brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, förskollärarnas perspektiv på innehållet i pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt samarbete inom organisationen. Dessa tre teman är sedan presenterade i resultatet och vidare diskuterade. Resultatet visar att samarbete existerar på förskolorna mellan kollegor, rektor och specialpedagogen. Alla informanterna önskade fler forum för reflektion och diskussion. Vi såg också i resultatet att informanterna hade svårt att förstå pedagogiska utredningar och åtgärdsprogrammets innebörd men de var alla överens om att det var till gagn för barnen och verksamheten. 3 Utifrån studiens empiri finns där mycket att arbeta på utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Vi anser att workshops och delaktighet vid arbetslagsplaneringar kan utöka pedagogernas kunskaper i hur och varför pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram ska upprättas. Genom att diskutera och reflektera över dessa utredningar vilar på kan pedagogerna appropriera kunskaperna och därmed kunna börja upprätta dem själva. Specialpedagogens roll är bland annat att handleda pedagogerna i förskolan och i arbetet med barn i behov av stöd.

Inför läsåret 2019/2020 infördes en ny garanti i Skollagen (SFS 2010:800): Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Reformens syfte var att stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin riktas mot skolans yngre elever och målet är att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid. Enligt en delredovisning som gjorts av garantin (Skolinspektionen, 2020) har dock intentionerna inte uppnåtts. Det saknas bland annat rutiner för planering, genomförande och uppföljning av de obligatoriska kartläggningsmaterialen. I linje med detta lyfter även Skolverket i sin lägesbedömning av svensk skola (Skolverket, 2020) att huvudmän och rektorer behöver ge lärare bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att eleverna får en undervisning av god kvalitet som möter deras behov. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i matematik i åk 3. I studien har 12 lärare och speciallärare intervjuats om vilka hinder och möjligheter de upplever i samband med arbetet att kartlägga elevers svårigheter i matematik, samt hur elever i behov av mer och särskilt stöd kan erbjudas en tillrättalagd undervisningssituation i matematik. Tolkningen av resultatet har utgått från tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att lärarna och speciallärarna anser att kartläggningsmaterialet bidrar till att upptäcka elever i matematiksvårigheter och att de ser möjligheter att tillrättalägga undervisningen på individ- och gruppnivå utifrån bedömning och analys av kartläggning. De hinder som lärarna och speciallärarna beskriver i samband med genomförandet av kartläggningarna rör till allra största delen organiseringen av arbetet.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett lärarperspektiv, fördjupa kunskapen om hur lärare beskriver att de arbetar med och kartlägger matematiska begrepp i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar på en variation av arbetssätt som lärare arbetar utifrån för att undervisa om matematiska begrepp, exempelvis med hjälp av konkreta material. Kartläggningsstrategier urskiljs även, exempelvis via diagnoser och formativ feedback. Studien tar stöd av ett pragmatiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. I databearbetningen har ett ytterligare perspektiv trätt fram, makt. Slutsatsen är att elevers förmåga att ta till sig och befästa matematiska begrepp ligger på hur lärare förvaltar sin lärarprofession. Vår studies resultat kan vara ett bidrag till fortsatt forskning, om hur lärare upplever att undervisningen kan läggas upp och hur kunskaper kan kartläggas, för att på bästa sätt vara rättvisande och vägledande till det livslånga lärandet, i förhållande till matematiska begrepp.

Genomförandet av kartläggning och pedagogisk bedömning för att kunna sätta in rätt åtgärd för en elev är ett komplext arbete. Målet är alltid att eleven ska få den bästa förutsättningen för att utvecklas på flera plan. Studiens syfte är att få veta speciallärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter kring arbetet med kartläggning, anpassningar och åtgärder i grundskolan och grundsärskolan. För att få kännedom om ovanstående har fyra intervjuer med speciallärare som är verksamma i båda skolformerna genomförts och resultatet visar att de har många tankar om arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmodell som sker i sex steg. I intervjuerna framkom bland annat att det finns vissa utvecklingsbehov när det gäller rutiner för exempelvis kartläggning och dokumentation av extra anpassningar samt att skolorna och skolformerna har mycket att lära av varandra. Speciallärarna anser att olika former av samarbete gynnar elevernas utveckling. Det finns även flera likheter, främst inom skolformerna, men även mellan dem. Likheterna inom grundskolan gäller exempelvis att det sker mer dokumentation i och att det är en tydliggräns för vad som räknas som extra anpassningar. I grundsärskolan däremot dokumenteras inte extra anpassningar och det finns få åtgärdsprogram. I båda skolformerna provas extra anpassningar och åtgärder för att hitta rätt och det dagliga informella samtalet mellanpersonalen är betydelsefullt i det arbetet. Den här studien belyser speciallärares upplevelser av arbetet med kartläggning och insatta anpassningar och/eller åtgärder. Ett förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur elever upplever detsamma. Vad har känts bra eller mindre bra ur deras synpunkt? Ytterligare förslag till fortsatt forskning kan vara en studie om hur elever som tidigare har haft åtgärdsprogram men nu blir hjälpta av extra anpassningar upplever den förändringen.

Under de senaste årens stora flyktingströmmar, har många kommuner i Sverige tagit emot nyanlända elever. Det ställer höga krav på lärare att kunna möta de nyanlända eleverna utifrån deras olika förutsättningar och bakgrund. I den här kvalitativa studien har vi valt att intervjua elva nyanlända elever i två olika kommuner. Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers uppfattningar om mötet med matematikundervisningen i Sverige. Resultatet redovisas med hjälp av tematisk innehållsanalys. I studien beskriver informanterna skillnader och likheter mellan matematikundervisning i hemlandet och i Sverige och hur de försöker anpassa sig till den svenska klassrumskulturen. Det framkommer i denna studie att samtliga informanter som intervjuats skulle varit hjälpta av att ha blivit mer grundligt kartlagda i ämnet matematik innan skolstarten i Sverige. Kartläggningens resultat kan då användas för att planera elevernas undervisning på rätt nivå. Resultatet visar också att om informanterna gavs större möjlighet att förstå undervisningsspråket i matematik, skulle det vara möjligt för fler nyanlända elever att kunna följa undervisningen på en högre nivå än de gör nu. Vi ser att vår studie kan vara ett kunskapsbidrag till att föra dessa erfarenheter vidare så att lärare ges möjlighet att få en tydligare bild av hur matematikundervisningen för nyanlända elever bör organiseras.