Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

Tredjepartslogistikföretag (TPL) har utformade Standard Operation Procedure (SOP) med sinakunder som behandlar arbetsrutiner, processer och relationer mellan parterna på ettövergripande sätt. SOP är ett dokument som kan likställas med ett utdrag från de viktigasteprocesserna i ett komplett avtal mellan två parter. En uppdatering av SOP mellan det studerandeTPL-företaget och den studerade kunden har inte gjorts sedan 2009. Motivationen till dennastudie är att säkerställa att TPL-företaget uppfyller sin del av SOP genom att de utför deåtgärder som parterna har kommit överens. Därmed är studiens syfte att kartlägga arbetet enligtnuläget och jämföra det med de avtalade arbetsrutinerna från SOP mellan parterna.För identifiering av avvikelser mellan nuläget och SOP krävs förståelse för TPL-företagetslagerprocesser. Därför har observationer och ostrukturerade intervjuer genomförts för attklargöra TPL-företagets lagerprocesser och rutiner. Resultatet från observationerna och deostrukturerade intervjuerna har tillsammans utformat kartläggningarna som speglarnulägesprocesserna. Kartläggningarna som speglar SOP-processerna är baserade påsekundärdata som har erhållits från TPL-företaget.Vid jämförelse mellan kartläggningarna som speglar SOP- och nulägesprocesserna har ettflertal avvikelser identifierats och storleken på dessa avvikelser varierar för de olikalagerprocesserna. Den generella orsaken till att avvikelser uppstår beror på att SOPbeskrivningeninte är tillräckligt detaljerad för att beskriva nulägesprocesserna. Bortsett frånde avvikelser som uppstår på grund av att SOP-beskrivningen inte är tillräckligt detaljerad, harsju mer omfattande avvikelser identifierats. Två för inleveranser, två för lageraktiviteter, tvåför utleveranser och en för reklamationer. För inleveranser är det främst att det skerinleveranser från Sverige som inte finns beskrivet i SOP samt att inleveranser ska inregistrerasinom 24 timmar och inte 8 timmar. De två mer omfattande avvikelserna för lageraktiviteter ärpåfyllning av plockplatser och hantering av exponeringspall. De båda aktiviteterna utförsdagligen och är viktiga aktiviteter för TPL-företaget och ändå saknas information om hur detska hanteras i SOP. Hur TPL-företaget plockar varorna för utleverans sker antingen somhelpall, plockplall eller lavpall och även det är information som inte framgår i SOP, detsammagäller för hur skadade och avvisade varor hos slutkunden ska hanteras. Slutligen hanterar TPLföretagetidag reklamationer i programmet ReCap vilket de inte gjorde vid utformandet av SOPoch då reklamationer kommunicerades via mail.För att ta reda på hur TPL-företaget bör hantera dessa avvikelser, hur de uppstått samt hur debör arbeta med uppföljning intervjuades fyra personer från TPL-företaget som har god inblicki företaget.Slutligen ges rekommendationen att arbeta med halvårsvisa strategiska möten tillsammans medkunden för att diskutera eventuella avvikelser och för att gemensamt utforma förbättringar ibåde processerna och relationen mellan parterna. Vidare borde även TPL-företaget och kundengemensamt arbeta fram ett nytt SOP då det gällande SOP är 11 år gammalt samt att det haridentifierats alldeles för många stora avvikelser för att det ska räcka med enbart en uppdatering. / Third-party logistics (TPL) providers have designed Standard Operation Procedure (SOP) withtheir customer containing working routines, process and relations between the companies in ageneral way. The SOP is a document that can be seen as a description of the most importantprocesses in a complete contract between two companies. The SOP between the studied TPLprovider and the studied customer has not been updated since 2009. The motivation for thisstudy is to ensure that the TPL provider fulfil their part of the SOP by performing the operationsagreed upon in the SOP. The purpose of the study is to map the actual work completed incomparison to the SOP agreement between the companies.In order to identify deviations between the actual work and the SOP you need insights in theTPL provider warehouse procedures. Therefore, observations and interviews have beenconducted to clarify the TPL provider warehouse procedures. The result from the observationsand interviews which together form the basis for the mapping of the actual work done. Themapping that is shown in the SOP agreement is based on secondary data provided from theTPL provider.When comparing the SOP surveys and the current situation surveys, many of the deviationshave been identified and the size of these deviations varies for the different stock processes.Generally, the deviations occur when the process in the SOP surveys are not that detailed asthe current situation surveys. Except for the deviations that occur when the SOP is not thatdetailed, seven large deviations were identified. Two in the inbound, two in the warehouseactivities, two in the outbound and one for claims. The main reason for deviations at inboundare when deliveries from Sweden occurs which is not defined in the SOP and the TPL-companyhave 24 hours to register the goods instead of 8 hours. The two large deviations in warehouseactivities are refilling of existed picking location and handling of display pallets. Theseactivities occur every day and are important activities for the TPL-company but is still missingin the SOP. How the TPL-company pick their goods in outbound occurs as different kind ofpallets and this kind of information is also missing in the SOP, this includes how damage andrejected goods at the final customer should be handle. Finally, the TPL-company handle theclaims in the program ReCap which they did not when the companies designed the SOP, thenclaims were communicated by mail.To investigate how the TPL-company should handle these discrepancies, how these haveoccurred and how they should work with follow-up, four people have been interviewed whohave good insight in the company warehouse procedures.Finally, recommendations are given to the TPL provider that they should work with semiannuallystrategic meetings with the customer to discuss possible deviations and to jointlydesign improvements in both the processes and the relationship between the parties.Furthermore, the TPL-company and the customer should also work together to create a newSOP as the current SOP is 11 years old and it has been identified far too many major deviationsin order for just one update to suffice.

Nyanlända elever kan ha mycket varierande erfarenheter av sin tidigare skolgång. Avgörande utgångspunkter i nyanlända elevers lärande är kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt att anpassning av undervisningen görs utifrån resultatet av kartläggningen. Syftet med detta arbete är att undersöka sva–lärares och rektorers uppfattningar om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk samt att ur ett sociokulturellt perspektiv synliggöra vikten av individanpassad undervisning, där planeringen av undervisningen utgår från kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Frågeställningarna är hur arbetet organiseras vad gäller denna kartläggning på de undersökta skolorna, vad från kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk som kommer fram i resultatet samt hur resultatet av denna kartläggning tas tillvara i planeringen av undervisningen av nyanlända grundskoleelever. Datainsamling görs genom intervjuer och resultatet analyseras i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet, från intervjuer av personal vid två skolor, visar att skolorna väljer att organisera denna kartläggning på olika sätt och att lärarna inte alltid har kunskap om kartläggningens betydelse och innehåll. Det framkommer också att inte alla lärare förstår vikten av att kartläggningen av nyanlända används i planeringen av undervisning för nyanlända elever på grundskolan. Frågorna som har ställts till fyra lärare på två olika skolor om tillämpningen av kartläggningens litteracitet visar att de slutsatser som Skolinspektionen gör i sin utredning (2014) fortfarande är aktuella. Enligt Skolverket (2011) ska skolan så snabbt som möjligt tar reda på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, samt anpassa undervisningen efter det.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare definierar begreppetbedömning i förskolans verksamhet samt hur förskollärares pedagogiskautgångspunkt ser ut vid planerar av undervisning. Till grund för studien ligger enenkätundersökning som genererade 242 svar. Studien utgår från ettprofessionsteoretiskt perspektiv där begrepp som autonomi, förtroende, abstraktkunskap och preprofessioner används. Resultatet visar att det finns en variation i hurbedömning förekommer i förskolan. Det framkommer även att en majoritet avenkätens förskollärare tycker att det ingår i sitt uppdrag att arbeta mot Skolverketsobligatoriska kartläggning i förskoleklass. Majoriteten förskollärare tar dock intehänsyn till kartläggningen när de planerar sin undervisning i förskolan.

Skollagen är tydlig i sitt budskap, att det inte ska spela någon roll om du har en dokumenterad diagnos eller inte, som elev har du rätt att få extra anpassning eller särskilt stöd så att du når kunskapskraven i skolan. Studien syftar till att ta reda på hur skolmiljön är utformad på två skolor för att vara en tillgänglig lärmiljö för alla elever, vidare syftar studien till att ta reda på hur ansvaret för att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd är fördelat. Syftet kan konkretiseras i följande frågeställningar:Hur arbetar respektive skola för att vara tillgänglig för alla elever? Hur är ansvaret fördelat på de två skolorna rörande att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd? Metoddvalet i denna studie är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex personer med tre olika professioner. Frågorna är tolkade och analyserade med utgångspunkt inom fenomenologin.      Skolorna i denna studie har olika arbetssätt för att vara en tillgänglig lärmiljö och i denna studie finns inget svar på vilket arbetssätt som är det bästa. Däremot kan man se att struktur i alla led skola- grupp och individ är gynnsamt för eleverna.       Enligt de intervjuade i denna studie skulle skolorna förändrats väldigt mycket, om de skulle få möjlighet att förändra skolorna utifrån miljö, grupper och arbetssätt. Specialpedagogens roll är inte självklar ur ett tillgänglighetsperspektiv, inte heller ur ett inkluderingsperspektiv,. Tydliga roller samt tydliga visioner för hur den tillgängliga lärmiljön ska fungera måste finnas, för att alla ska förstå innebörden och vinningen med det.

I såväl läroplaner som samhället i stort ställs höga krav på den kommunikativa förmågan och matematiska kunskaper. Svenska skolresultat visar att det finns ett behov att granska och säkerställa undervisning i matematik i relation till elevers språkliga kunskaper. Påverkade kunskaper i dessa områden kan leda till negativa konsekvenser för eleven, både vad det gäller mående och begränsade utbildningsvägar. Utifrån problemområdet har vi formulerat syftet att med denna studie belysa speciallärare och specialpedagogers perspektiv på specialpedagogiskt arbete för att främja matematikutveckling i tidiga skolår, med ett särskilt fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvalitativ metodansats, där sex speciallärare och sex specialpedagoger intervjuats. Resultatet visar att elevers svårigheter uppmärksammas genom samverkan och kartläggning. Vidare beskriver respondenterna att främjande och förebyggande arbete organiseras för elever med läs- och skrivsvårigheter kopplat till svårigheter i matematik genom stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå. Svårigheter som identifierats i matematik kopplat till läs- och skrivsvårigheter beskrivs delvis bero på yttre faktorer såsom undervisningsmiljö, men även som ett resultat av elevens oförmåga att kunna läsa, tolka och förstå det matematiska innehållet. Respondenterna anser att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Slutsatsen av denna studie är att det finns många faktorer som påverkar elevens matematiska utveckling, och att hur kartläggningsarbete och stödinsatser planeras påverkar just detta. Resultatet från intervjuerna tyder på att det sker ett gediget arbete kring kartläggningar i verksamheterna, men att det saknas tid för reflektion och återkoppling av dessa. Detta bidrar till att de insatser som planeras för elever i svårigheter inte alltid blir riktade till elevens specifika behov. Det finns olika orsaksförklaringar till detta, en av dessa är en prioriteringsfråga utifrån resurser, men också ämneskompetens och ämnets status.

På grund av svenska elevers sjunkande resultat i internationella studier infördes Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser i Skollagen (SFS 2010:800) med syftet att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och ge dem stöd utifrån sina behov. Dessvärre visar Skolinspektionens (2020) delrapport att syftet med garantin inte uppnåtts. Det saknas förutsättningar på organisationsnivå för att skapa rutiner kring arbetet med Hitta matematiken. Den här studien undersöker förskoleklasslärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser av samverkan i relation till identifiering, planering och uppföljning efter att den obligatoriska kartläggningen Hitta matematiken är genomförd. Studien undersöker även vilka förutsättningar som ges på organisationsnivå för att gynna samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats med 13 semistrukturerade intervjuer där 9 förskoleklasslärare och 4 speciallärare fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser av samverkan. I resultatanalysen har vi utgått från de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv samt kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samverkan inte är något som förskoleklasslärarna och speciallärarna har erfarenhet av eller reflekterar kring. De beskriver i stället en otydlighet och avsaknad av tid som leder till en känsla av stress kring Hitta matematiken. I stället för att lyfta samverkan diskuterar förskoleklasslärarna insatser i termer av stöd från speciallärare. Både förskoleklasslärarna och speciallärarna efterfrågar organisatoriska förutsättningar som avsatt tid, rutiner och struktur. Studiens resultat pekar på att förutsättningarna på organisationsnivå behöver förbättras för att gynna samverkan mellan förskoleklasslärare och speciallärare i arbetet med Hitta matematiken.

Sammanfattning Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv analysera skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. I studien undersöks skolans beskrivningar av vilka hindrande och möjliggörande faktorer som ligger till grund för elevers problematiska skolfrånvaro och arbetet med detta. Studien undersöker vidare hur pedagogiska kartläggningar av elevers problematiska skolfrånvaro relaterar till efterföljande åtgärdsprogram samt hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro bidrar till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro.  Som teoretisk utgångspunkt tillämpas ekologisk systemteori för att nå en förståelse av helheten. Tre specialpedagogiska perspektiv används för fördjupad insikt om skolans perspektivtagande och dess följdverkan. Studien är kvalitativ och bygger på 10 kartläggningar med tillhörande åtgärdsprogram samt 6 kompletterande semistrukturerade intervjuer med lärare. Vid analys av data tillämpas tematisk analysmetod med en i huvudsak induktiv ansats. Resultat och analys redovisas i 10 teman: individburna faktorer, familjen, motivation, relationers verkan, skolfaktorer, samhället, kartläggningar, samverkan, åtgärder, övrigt stöd.    Studiens resultat visar att när de studerade skolorna analyserar orsaker för skolfrånvaro ser skolan framförallt hindrande faktorer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Möjligheter uppfattas med grund i ett kritiskt perspektiv. Faktorer i skolan och hemmet utvärderas i ringa grad vilket leder till att kartläggningar saknar helhetsperspektiv. Följdverkan är att åtgärdsprogram inte upprättas utifrån bred grund. Vidare visar studiens resultat på att de studerade skolornas arbete utgår från åtskilda mikrosystem som får till följd att samverkan brister samt att elevhälsan intagit en dokumenterande undanskymd roll.  Resultatet visar att de studerade skolorna har behov av en aktiv och samverkande elevhälsa med bred förståelse för individens möjligheter och hinder likväl som för skolans egna organisation i samspel med eleven. Vidare visar studiens resultat hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro kan bidra till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Nyckelord: åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, ekologisk systemteori, skolnärvaro, elevhälsa

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning. / Difficulties in mathematics from a special education perspective

No description available.