Nyanlända ungdomar i åldern 16-19 år får efter en kartläggning en placering i en klass på introduktionsprogrammet Språkintroduktionen. Elevgruppens heterogenitet föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder vid nivågrupperingen. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa forskningsintervjuer hur detta organiseras i tre av de kommuner i södra Sverige som har det största antalet nyanlända elever. Uppsatsen syftar också till att göra en diskursanalys av lärares uppfattningar av kartläggningen och nivågrupperingen. Resultatet visar upp tre väl genomtänkta organisationer av kartläggning med beprövade urvalskriterier för nivågruppering, där elevens skolbakgrund nämns som den främsta. Diskurserna som har identifierats i informanternas svar visar en upplevelse av att en jämn nivå överlag gynnar såväl elevernas språkutveckling som lärarens arbete, att elevflyttar är nödvändiga men att de bör ske med restriktioner och att läraren i svenska som andraspråk har en viktig roll för att en nivågruppering och sedermera en elevs skolframgång ska bli optimal.

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

Syfte: Studiens syfte var “Att kartlägga tillvägagångssätt för hur resursanvändningen i reningsverk kan effektiviseras” i företag med reningsverk som stödprocess. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar upprättats: ”Hur kan kartläggningen av reningsverk systematiskt genomföras?” samt “Hur kan resursanvändningen effektiviseras?”. Metod: En fallstudie genomfördes för att få ett helhetsperspektiv och samla in så täckande information som möjligt. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var: observation, intervju, dokumentstudier och litteraturstudier. Resultat: Genom teori och empiri kunde en analys genomföras för att få ett resultat och kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att Lean kunde användas för att kartlägga reningsverk. Vidare har faktorer som påverkar effektiviseringen av resursanvändningen identifierats. Dessa faktorer bestod av reningsverket flöde, utrustning, kapacitet, layout, teknik, grad av standardisering och manuell hantering. Teoretiskt bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att Lean-filosofin, med dess verktyg och metoder, kan användas för att kartlägga och studera flödet i reningsverk. Faktorer för hur resursanvändningen kan effektiviseras har också kunnat påvisas. Empiriskt bidrag: Ett flödesschema har kunnat upprättas för reningsverksprocessen samt ett spagettidiagram för hur den anställde som arbetar i reningsverket får förflytta sig för att utföra sina arbetsuppgifter. Fortsättningsvis har information från observationer, intervjuer, dokumentstudier samt litteraturstudier gett förståelse om företaget och verksamheten där reningsverket finns. Slutligen har en tabell kunnat sammanställas för vilka faktorer som påverkar effektiviseringen av resursanvändningen. Dessa faktorer kan vara av användning för företag med reningsverk som stödprocess, men även företag med andra typer av stödprocesser, vid effektivisering av sin resursanvändning. / Purpose: The purpose of the study was "To map out how resource use in treatment plants can be made more efficient" in companies with treatment plants as a support process. To answer the aim of the study, two research questions have been established: "How can treatment plants be systematically mapped out?" and "How can resource use be made more efficient?". Method: A case study was conducted to get a holistic perspective and to collect as comprehensive information as possible. The data collection methods used in the study were: observation, interview, document studies and literature studies. Findings: Through theory and empirical data, an analysis was made to be able to answer the study's purpose and research questions. The result showed that Lean could be used to map treatment plants. Furthermore, factors that affect the efficiency of resource use have been identified. These factors consisted of the treatment plant flow, equipment, capacity, layout, technology, degree of standardization and manual handling. Theoretical contribution: The study's theoretical contribution is that Lean philosophy, with its tools and methods, can be used to map and study the flow in treatment plants. Factors for how resource use can be made more efficient have also been identified. Empirical contribution: A flow chart of the treatment plant process has been established and a spaghetti diagram was made for how the employee who works in the treatment plant moves to perform his or her duties. Further has information from observations, interviews, document studies and literature studies provided an understanding of the company where the treatment plant is located. Finally, a table has been compiled for which factors affect the efficiency of resource use. These factors can be of use to companies with treatment plants as support processes, but also companies with other types of support processes, when making their resource use more efficient.

Syftet med denna studie är att undersöka variationer kring hur elever förstår vissa matematiska begrepp och vilka strategier de använder för att lösa matematiska uppgifter samt hur de utvecklat denna praktik. Denna kunskap kan vara ett stöd för speciallärare/specialpedagoger i arbetet med att stötta både elever och lärare i den kunskapande processen, både i verksamheten samt vid kartläggning på individ- och gruppnivå. Inledningsvis beskrivs författarnas ingång i ämnet och hur forskning visat att matematiska samtal och ökad kunskap om elevers förståelse av matematik kan leda till bättre anpassad undervisning. I bakgrunden presenteras vidare forskning med relevans för området där två centrala områden är olika sätt att lära och matematikundervisningens utformning och kritiska moment. Metoden i studien är en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av semistrukturerad intervju och observation av hur elever i åk 6 beskriver sina strategier när de löser uppgifter inom områdena taluppfattning och aritmetiska operationer samt problemlösning. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna använder sig av olika strategier, en del av dem multimodala och att de i olika grad är medvetna om dessa val av strategier. Resultaten analyseras även i relation till en tolkning av Bronfenbrenners ekologiska systemteorin och KASAM. Fokus ligger på hur lärandet påverkas av individ-, micro- och chronoszonen. Subtraktions- och divisionsuppgifter är begripliga, hanterbara och meningsfulla för de flesta. Däremot så sjunker KASAM-värdet för uppgifter med bråk- och decimaltal samt vid problemuppgifter. Detta diskuteras vidare i diskussionen och relateras till viktiga personer och sammanhang som påverkar elevens lärande. Sist presenteras förslag på implikationer av resultatet på hur speciallärare och specialpedagoger kan använda sig av resultatet på individ-, grupp- och organisationsnivå genom en presentation av en utvidgad modell av den didaktiska triangeln och ett förslag på kartläggningsanalys på individ- och gruppnivå. Avslutningsvis föreslås vidare forskningsuppslag om vilken roll specialpedagogen/specialläraren ska spela för att så många som möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen, då den behöver vara differentierad för att stimulera så många som möjligt.

<p>Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. </p><p>Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. </p><p>De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. </p><p>Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. </p><p>För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: </p><p>- Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. </p><p>- Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. </p><p>- Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. </p><p>- Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.</p>

<p>Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.</p><p>Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. </p><p>Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag.</p><p>Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas.</p><p>Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.</p>

<p>Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas. Dessa mätvärdenhar behandlats utefter riktlinjer från Boverket angående hur energideklarationer skautfärdas. Där har dock funnits mätvärden som ej har kunnat erhållas, detta beroende av attflera byggnader delade på samma anslutningspunkt, detta har gjort att en uppdelning påhur mycket energi varje byggnad använder sig av har varit omöjlig att svara på. Vid dessasituationer har de byggnadernas energianvändning samt ytor slagits samman för att sedanbli behandlade som en byggnad. Ytterliggare förenklingar har förekommit frånleverantören då flera kunder har delat på samma anslutningspunkt där separata mätareinte har existerat. Vid dessa tillfällen har leverantören fördelat energianvändningenprocentuellt mellan kunderna, en fördelning som uppfattas som hämmande förenergieffektiviserings åtgärder. Fördelning av denna typ påvisar inte den verkligaenergianvändningen i en specifik byggnad. Vid jämförelse av de mätvärden sominhämtats från leverantören och de utförda energideklarationerna har flera felaktigheterpåträffats. I energideklarationerna har förväxling av ytor förekommit. Även renaförsummande av kyla har förekommit. Det slutgiltiga resultatet visar på att HHsbyggnader har högre energianvändning än vad de dokument som enligt samhället skasäkerställa den energiprestanda varje byggnad innehar.</p> / <p>Society's standards and guidelines say that today's buildings shall reduce their energyconsumption to obtain a better energy performance. To make this possible new laws havebeen formulated to ensure that this is the case. Halmstad University (HH) consists of 18building cells, each with has its own unique energy usage. To get an overall image overHH’s energy situation, the values for heating, cooling and electricity have been collected.The task of obtaining these values has been difficult were multiple instances in HH, theenergy provider and the property manager has been consulted. These values have beentreated along the guidelines of the National Housing Board on how the energyconsumption documents should be created. There have been some values that areunobtainable, the reason for this is because several buildings shared the same connectionpoint for heating, cooling and energy, because of this a breakdown of how much energyeach building uses have been impossible to answer. In these situations all of the buildingsenergy consumptions and surfaces have been pooled and then been treated as onebuilding. Further simplification has been made. In some instances many differentcustomers have shared the same connection point even though separate meters for eachcustomer have not existed. On these occasions the energy provider has divided the energyconsumption between the energy customers only with the means of a fixed percentage, adistribution that is perceived as a disincentive to energy efficiency measures.Distributions of this type do not show the actual energy usage in a specific building.When comparing the values obtained from the energy provider and the energyconsumption documents, several errors were found. Some of the building surfaces havebeen switched. Even pure neglections have occurred. The final result shows that HH’sbuildings have higher energy consumption than the documents that society refers to tooensure that the energy performance of each building is known.</p>

Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: - Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. - Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. - Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. - Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider. Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag. Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas. Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger. Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning. Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven. Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö. Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven.