Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.

The knowledge in the industry varies and it is far from all that works actively and continuously with Life Cycle Assessment. Discussions on issues dealing in particular with standardization,implementation, resources, future scenarios and advocacy opportunities occur frequently, and in the form of different standpoints. A common methodology and standard is demanded by all respondents. It is considered as one of the major inhibitions, as well as knowledge and the lack of interest from clients when it comes to the demand and use of LCA. It will require education in the subject at all levels of the company that deals with the analysis. Adequate knowledge is a must to use the LCA tool optimally and will be required for it to be considered cost effective and worth investing in. Data tools are a prerequisite and requests have been made to develop simpler and more manageable programs. The clients play an important role in the initial stages when the requirements tend to follow throughout the project. The production phase will be more focused as industry reports highlights it. The future of LCA and its implementation is considered to be good.

No description available.

To suffer from bipolar disorder can cause significant distress. Bipolar disorder causes severe shifts in mood. The person can, apart from having a normal mood, experience depressive episodes or a highly elevated mood – hypomania or mania. Psychoeducation as a complement to medicine treatment can help persons manage their disorder and reduce severe changes in mood. Little is known about psychoeducation programs in the country as a whole. Knowledge about these programs can be useful for evaluation and can contribute to valuable insights. The aim of this study was to survey the setup and content of psychoeducation programs for people with bipolar disorder in outpatient care in the country. To accomplish this a cross-sectional study was made through a web-based questionnaire sent to staff involved in outpatient psychoeducation. The Swedish National Quality Register for Bipolar Disorder – BipoläR contributed with contact information to the outpatient clinics. All 234 clinics involved were linked to BipoläR, 56 answers were returned resulting in the following information: Most of the psychoeducation programs were group-based. The major part used programs designed by themselves. Nurses were the most frequently staff involved. The mean amount of time for education delivery was 12 hours. The psychoeducation content was rich in important aspects related to the disorder. The programs were delivered through lectures and discussion. The conclusion of this study was the emphasis on group-based programs developed at the clinics, the quality content of programs and the possible need for more evidence-based programs. / Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa lärares perspektiv på pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och vad dessa leder till. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fem klasslärare och tio speciallärare som arbetar på lågstadiet. Vi utgick då från våra frågeställningar om hur arbetet med pedagogiska utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs samt vad en pedagogisk utredning leder till när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. De viktigaste resultaten vi fått fram visar att informanterna anser det positivt att pedagogisk utredning ger en helhetssyn av eleven. Likaså ses tidiga insatser som positiva av våra informanter, vilket går i linje med forskning. Ansvaret för vem som skriver pedagogisk utredning beror på hur skolan är organiserad. Hinder med pedagogisk utredning är att den är tidskrävande att genomföra. Det vi också kunde se är att elever med svenska som andraspråk får vänta längre på pedagogisk utredning då man inte vet vad svårigheterna beror på. Läs- och skrivsvårigheter utreds generellt inte akut utan det är vanligare att man väntar. Vår slutsats är att det är få elever med läs- och skrivsvårigheter som når steget pedagogisk utredning i elevhälsogången. Klasslärarna får istället arbeta med extra anpassningar i klassrummet.

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användas / In this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it.

Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

Uppsatsarbetet syftar till en förförståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar och reflektera kring vägledningssamtal med elever i migration. Ett annat syfte är att lyfta fram elevernas migraionsberättelser som en del i vägledningssamtalet.

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är:  När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.