AbstractSyftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter,och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativaintervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som harerfarenheter av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig atttidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder.Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen ochelevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta påolika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyfteVi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet.TeoriVi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans.MetodVi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. ResultatVi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs. som klarar målen i TRAS men inte Ämnesproven i svenska. Vi ser alltså inget tydligt samband mellan TRAS och ämnesproven. Däremot har vi hittat intressanta skillnader mellan könen när det gäller språkets olika områden.KonklusionVi ser i vår undersökning att man inte kan se en tydlig prediktion av läs- och skrivsvårigheter med stöd av TRAS. Däremot får förskolan värdefull information som kan utveckla deras verksamhet. Informationen tas i nuläget inte tillvara vid överlämnande till förskoleklass/grundskola. Vi kan konstatera att specialpedagogerna har en större roll i det språkstimulerande arbetet på förskolenivå än högre upp i åldrarna.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogerna i framtiden har en viktig roll i det språkstimulerande arbetet. Inte minst genom att synliggöra syftet med kartläggningar och deras funktion. Ett viktigt arbetsområde framöver blir att vara delaktig i utvecklandet och kvalitetssäkrandet av verksamheten där tidig språkstimulering har en framträdande roll.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram. Vi undersöker även i vilken utsträckning åtgärdsprogrammen uppfyller kraven från de nationella föreskrifter som finns.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra specialpedagoger från olika skolor i en kommun. Intervjun var en halvstrukturerad, narrativ livsvärldsintervju där målet var att respondenterna relativt fritt skulle få berätta om sin praktik. Resultaten från intervjun belystes ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet jämfördes därefter med forskningsresultat som finns inom matematikdidaktik.I vår undersökning har vi kommit fram till att arbetssätten varierar mellan de olika skolorna trots att kommunen tagit fram en mall för åtgärdsprogram. Detta kan bero på att rektorerna själva formulerar arbetsbeskrivningen för de specialpedagoger de anställer. Verksamheterna som vi undersökt varierar också i storlek, ålderssammansättning på eleverna och var skolorna är belägna. Det är alltså många variabler som påverkar att sannolikheten på att arbetsgången skulle kunna beskrivas unisont är låg.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidigutvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen,Malmö högskola.Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningarsamt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen.Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassadetill elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar.Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna.Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen.Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner.Handledare: Lotta AnderssonExaminator: Sten-Sture Olofsson / Screening of pupils at an early development level with mutiple disabilities.

No description available.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäckaoch arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderandeundervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne,Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i enklass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analysgjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och derasinställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyraarbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfalldå eleverna fann uppgifterna lustfyllda och stimulerande. Eleverna var motiverade införuppgifterna och kände sig delaktiga och aktiva men det var för kort tid, två veckor, föratt mäta elevernas kunskapsutveckling.

The aim of this quantitative study was to examine if there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge among high school students. In order to examine the correlation between these variables, we recruited participants from two high schools in two parts of Sweden. 38 students completed and did all nine tests (two decoding, one word knowledge and six morphological knowledge). The result of our study showed, for this group, that there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge. The strongest correlation showed to be between morphological knowledge and word knowledge.

I detta examensarbete undersöks synen på litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv hos lärarna på studieväg 1, inom utbildningsformen svenska för invandrare. Syftet med studien är att öka förståelse och sprida kunskap om hur en litteracitetsundervisning kan tillämpas på studieväg 1, på SFI. Studien har en kvalitativ forskningsinriktning där sex intervjuer genomförts med sex verksamma lärare.En litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv har sin utgångspunkt i elevernas olika resurser som kopplas samman med deras arbete inom olika litteracitetspraktiker. Undervisning bygger på vardagsnära och autentiskt material med en syn på elevernas olika kunskaper, erfarenheter och språk som goda verktyg i en litteracitetsutveckling. Undervisningen kräver en lärare med rätt kompetens och med ett stort engagemang som är följsam sin elevgrupp.Studien har en vidsträckt syn på litteracitet vilket innebär att litteracitet innefattar något mer än att bara kunna läsa och skriva i ett formellt skolsammanhang. I begreppet ingår även muntligt språk, tolkning av bilder, logotyper, symboler av olika slag, multimodala textbudskap eller visuella texter samt hantering av digitala medier och baskunskaper i matematik.Resultaten visar att det är viktigt att göra en noga kartläggning av elevernas resurser i form av tidigare språkliga erfarenheter och kunskaper. Studiens deltagare lyfter även fram ett vuxenperspektiv och vardagsnära material som är aktuellt för eleverna, som två fundament i en grundläggande litteracitetsundervisning.Nyckelord: Kartläggning, litteracitet, litteracitetsundervisning, modersmålslärare som resurs, resursperspektiv, SFI.

För oss som blivande speciallärare i matematik finns ett särskilt intresse av att utforska speciallärares arbete med kartläggning av elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, SUM. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur speciallärare arbetar med kartläggning i relation till elever i SUM och vilket utrymme   som kommunikationen ges i olika processer. Studiens syfte är också att ta reda på vilka utmaningar som kan ses i kartläggningsarbetet i en vardagspraktik i relation till SUM.   Några speciallärare från olika F-6 skolor har således valts ut till att intervjuas för att bidra med empiri till studien. Semistrukturerad intervju har valts som metod för att intervjun ska ge en djupare inblick i speciallärarnas beskrivningar. Metodens inriktning är också induktiv med en kvalitativ ansats. Genom speciallärarnas erfarenheter, metoder och strategier vill vi synliggöra speciallärarens viktiga yrkeskompetens i kartläggningsarbetet av elever i SUM. Resultatet visar att arbetet med kartläggning på de aktuella skolorna sker organiserat utifrån någon form av årshjul eller matematikutvecklingsplan. Speciallärarna genomför kartläggningar i relation till SUM och anpassar kartläggningsmaterialet för att passa den enskilda eleven. Den muntliga kommunikationen med stöd av de fysiska redskapen i form av konkret material, kartläggningsmaterial och olika arbetsblad är betydelsefull i kartläggningsarbetet. Specialläraren har en medierande roll i flera olika kulturer, med både elever, lärare, speciallärare och andra professioner. En tydlig slutsats i studien är att kartläggning är speciallärarens viktigaste verktyg i arbetet med elever i SUM. Den muntliga kommunikationen är ett betydelsefullt och ovärderligt redskap för specialläraren i olika kontexter. Det framkommer att det finns utmaningar i arbetet med kartläggning som behöver beaktas både ur elevens perspektiv men också ur speciallärarens perspektiv. Dessa utmaningar leder till att prioriteringar behöver göras vilket gör speciallärarens yrkesroll komplex och omgärdad av olika dilemman. Samtidigt ger rollen genom det elevnära arbetet ett unikt inifrånperspektiv, en överblick över skolans behov, rutiner och resurser.

Denna studie diskuterar de utmaningar som engelsklärare står inför undervisning av nyanlända elever i Sverige och behandlar även faktorer som påverkar inlärningen för denna elevgrupp. Dessa faktorer inkluderar både skolrelaterade aspekter och andra faktorer såsom elevernas sociala och kulturella bakgrund samt varaktigheten av deras vistelse i Sverige. Dessutom belyser studien hur nyanlända elevers undervisning anpassas för att hjälpa eleverna att nå sina utbildningsmål i ämnet engelska.    Den här studien bygger på tidigare forskning som tyder på utmaningar som lärare möter vid undervisning av elever och visar bristen på regler och riktlinjer för att anpassa undervisningen till elevernas tidigare kunskapsnivå. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare verksamma i olika kommuner i Sverige, data från dessa intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.    Resultaten från dessa intervjuer visar att en del skolor saknar tillräckligt många mänskliga resurser såsom studiehandledare och att det är brist på läromedel som är anpassade för nyanlända elever. Vissa lärare nämnde även att det finns vissa material och digitala undervisningshjälpmedel som underlättar undervisningsprocessen.    Framtida forskning behövs för att undersöka hur man skapar relationer med utländska studenter på ett sätt som främjar deras utveckling och förbättrar deras integration genom att skapa en klassrumsmiljö som är fri från hinder såsom språkbarriärer och kulturella skillnader mellan elever. Det är också viktigt att fokusera mer ingående på elevernas egna erfarenheter och synpunkter.