Studiens syfte är att beskriva och analysera om lågstadielärare uppfattar att verktygen LegiLexi och Lexplore gynnar kartläggningen av lågstadieelevers läsfärdigheter samt på vilket sätt. Sju deltagare med erfarenhet av LegiLexi samt lika många med erfarenhet av Lexplore medverkade i studien och tillkom genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. En kvalitativ metod i form av digitala enkäter med öppna frågor användes för att söka svar på kartläggningsverktygens för- och nackdelar, vilka elever som gynnas respektive missgynnas samt hur resultatet används. För att strukturera och kategorisera resultatet användes tematisk analys och sju teman urskildes som tillsammans besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att ofokuserade och svaga elever anses missgynnas av verktygens upplägg och att det påverkar elevernas motivation. En fördel med verktygen är dock att de underlättar för en likvärdig bedömning och de elever som är i behov av stöttning upptäcks tidigt och att undervisningen kan anpassas utifrån olika behov. Läsförståelse anses vara den viktigaste läsfärdigheten att utveckla men deltagarna är kritiska till hur läsförståelsen mäts och det faktum att kartläggningsverktygen tar mycket lektionstid i anspråk. Trots att elever anses missgynnas av kartläggningarnas upplägg kan verktygen hjälpa lärarna med bedömning av elevers läskunskaper. Genom att kombinera båda kartläggningsverktygen finns möjligheten att leva upp till deltagarnas önskan om ett mer effektivt och tidsbesparande kartläggningsverktyg då endast de med svårigheter behöver vidare utredning.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om dilemman som kan uppstå i det specialpedagogiska arbetet med utredningar vid särskilt stöd, med särskilt fokus på kartläggningar, samt möjliga strategier för att hantera dem. Syftet blev aktuellt då det sällan finns en enhetlig bild av hur kartläggningar ska användas och hur utredningar ska genomföras eftersom det specialpedagogiska området är decentraliserat och avreglerat. Med stöd av kvalitativ metod har studiens syfte utforskats genom intervjuer med tio specialpedagoger. Resultatet har sammanställts genom tematisk analys som tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet utvecklat av Rittel & Webber (1973) i Dilemmas in General Theory of Planning. Resultatet visar att specialpedagoger möter en uppsjö av dilemman i sitt arbete med kartläggningar och åtgärder. Dels framkommer det att det finns faktorer inom skolsystemet som försvårar arbetet, dels lyfts en bristande samsyn och individuella tolkningar fram som orsak till att dilemman uppstår. Standardiserade lösningar för unika problem visar sig även vara vanligt förekommande för att hantera skolans uppdrag att tillgodose alla elevers behov. Studiens slutsats är att en enhetlig bild av utredningar vid särskilt stöd inte är möjlig, utan det specialpedagogiska arbetet går i stor utsträckning ut på att kontinuerligt utveckla kompetens för att hantera de dilemman som uppstår.

This study investigates how teachers work with mapping and pedagogical interventions in reading in Swedish and Northern Sámi, which interventions are carried out when reading difficulties are suspected, and what challenges the teachers identify in terms of mapping and pedagogical interventions in case of reading difficulties in Swedish and Northern Sámi. The method used in the study was interviews with active teachers in a Sámi school, that teach Swedish or Sámi. The result shows that teachers have difficulties in assessing whether it is the language or the reading difficulty that is the problem for the student, if the student has difficulties. The result also shows that the teachers have alack to use for mapping but also in the teaching of reading in Northern Sámi. / Dán barggus jearaldat lea gokte oahpaheaddjit barget kártemiin ja pedagogalaš bidjosiiguin lohkamusaš ruoŧagielas ja davvisámegielas, makkár hástalusat gávdnojit go vihkut lohkanváttisvuođaid, ja makkár hástalusaid oahpaheaddjit oidnet go galget kártet ja pedágogalaš bidjosiiguiin jus leat lohkan váttisvuođat ruoŧagielas vai davvisámegielas. Metoda mii lea geavahuvvon barggus lea jearahallamat bargi oahpaheddjiiguin geat oahpahit ruoŧagiela vai sámegiela. Bohtusat vuosehit ahte lea váttis oaidnit jus oahppin lea váttis gielain vai lohkan váttisvuođaiguin jus oahppis lea váttisvuođat. Bohtosat maid vuosehit ahte leat unnán oahpponeavvut kártemis ja lohkanoahpahusas davvisámegielas.

No description available.

Enligt Skolinspektionen värderas studie-och yrkesvägledningen inte högt på skolor, trots uttalad kunskap gällande elevernas sämre förutsättningar. Skolinspektionen lyfter även att det  ofta saknas ett systematiskt arbete med studie-och yrkesvägledning samt möjligheter för samverkan inom personalen. Syftet med denna studie är att kartlägga elevers behov av kompensatorisk vägledning på en högindexskola för att undersöka möjligheten att utforma en arbetsplan, i både vid och snäv bemärkelse, som kan öka elevernas valkompetens och resultera i väl underbyggda val. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med en studie-och yrkesvägledare, en rektor, en specialpedagog, en kurator och en lärare på en högindexskola, samt en representant för det kommunala aktivitetsansvaret i samma kommun som  högindexskolan. Resultatet i denna studie redogör för hur ett första steg till en arbetsplan gällande kompensatorisk vägledning kan utformas och genomföras genom att kartlägga en högindexskolas arbete med kompensatorisk vägledning. Studien visar på, utifrån The Gatsby Benchmarks, genom insikt, utsikt, framsikt och förmågan att genomföra beslut att det arbetas med kompensatorisk vägledning på högindexskolan. Däremot finns det möjligheter att fördjupa och öka insatserna så att elevernas behov av vägledning tillgodoses och säkerställs, med hänsyn till deras sociala och personliga hinder. Att använda The Gatsby Benchmarks som riktlinjer för att systematisera arbetet med vägledning skulle kunna garantera samverkan mellan yrkesprofessionerna och relationsbyggandet med eleverna. Detta så att den undersökta högindexskolan kan bidra till ökad valkompetens och möjliggöra en bättre övergång för eleverna.

Sammanfattning Inleveransprocessen och plockprocessen på ett företags centrallager har kartlagts, då problem med långa ledtider och bristfällig information upplevdes. Syftet med rapporten var att visa på hur kartläggningar kan användas vid förbättringsarbete och felsökning i processer. När processen kartlades användes SCOR-modellen där processen delades upp i dess beståndsdelar. Problem som observerades på företaget inkluderade onödigt mycket manuellt arbete, bristande lagerlayout och osorterade varor. De föreslagna lösningarna inkluderar Auto- ID, en ny lagerlayout och orderplockningsmetoder. De viktigaste slutsatserna som kunde dras i studien var följande: - Auto-ID kan minimera den manuella inmatningen av data, vilket dels är tidsbesparande, men även minskar riskerna för att den inmatade datan är felaktig. Auto-ID kan även användas för att visa på saldon på olika lagerplatser, vilket kan effektivisera plocklistorna, och därmed operatörernas plockrutter. - - En effektivisering av lagerlayouten minskar färdavstånden, och framkomligheten ökar. Med en ökad framkomlighet underlättas användandet av redskap som gaffeltruckar. Slutligen utförs sökandet efter produkter utförs snabbare, vilket i sin tur även kortar ner ledtiderna, då sökandet står för 20% av arbetarnas totala ledtid. Ett införande av standardiserade orderplockningsmetoder minskar färdavstånden, då det kan bestämmas i vilken ordning varorna skall plockas. Rutterna kan planeras så att trafiken minskar så att två eller fler operatörer inte plockar varor i samma korridor samtidigt. Slutligen medför ett införande av orderplocksmetoder att operatörerna blir mer specialiserade på ett visst område i varuhuset, och därmed förbrukar mindre tid till att leta efter varor.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

Det finns många olika typer av tester som används i skolan för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever. Dessa tester saknar vetenskaplig grund men används ändå i skolan. Detta arbete har därför undersökt två tester, ett screeningtest – Läskedjor-2, och ett kartläggningstest – Kartläggaren. Dessa tester valdes specifikt för att de används i Linköpings kommun. Det är två olika typer av tester som undersöks i den här uppsatsen, men en del av förmågorna som testas är desamma för testerna och därför jämförbara. Materialet har analyserats med hjälp av en kritisk hermeneutisk analysmetod. Metoden är baserad på Phillips & Browns fem steg för kritisk hermeneutisk analys. Med hjälp av analysen blev många skillnader tydliga, men den största skiljelinjen mellan testerna är normeringen av testen och testernas höga respektive låga validitet och reliabilitet.

Årsrapporter producerade av bolag anses vara det traditionella sättet att kommunicera mellan publika aktiebolag och dess intressenter. Enligt tidigare forskning i andra länder har dock årsrapporters storlek och struktur förändrats. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsrapporters storlek och struktur har förändrats över en 11-årsperiod (2004-2014) i svenska noterade bolag, samt hitta motiven till varför årsrapporterna har förändrats. Väsentliga teorier valdes för att få en bättre förståelse avseende området, men även som möjliga motiv för förändrade årsrapporter. En innehållsanalys på de största noterade svenska bolagen mätt i omsättning år 2015 gjordes för att skapa en kartläggning av deras årsrapporter. Vi utgick från flera parametrar för att få en bild av förändringen, t.ex. sidantal, bilder och ord. Delar som vanligtvis ingår i årsrapporter kartlagdes även för att få en inblick i hur delarna har förändrats över tidsperioden. Studien visar på att årsrapporter i svenska noterade bolag generellt har ökat i storlek och att strukturen har förändrats från 2004 till 2014. Hållbarhetsredovisningen är den del i årsrapporter som procentuellt har ökat mest av alla delar. Vidare finner vi motiv och orsaker som kan vara påverkande faktorer för varför förändringen har sett ut som den gör. Införandet av IFRS 2005, Finanskrisen 2007-2008 samt teorierna information overload, impression management och legitimitetsteorin används för att nå resultatet. / Annual reports produced by companies are considered to be the traditional medium between limited companies and its stakeholders. However, according to previous research made in other countries, annual report size and structure has changed during the last decades. This essay aims to examine how annual reports size and structure has changed over an eleven year period (2004-2014) in Swedish listed companies, and to find the causes/reasons to why the annual reports has changed. Essential theories were mainly chosen to better understand the area, but also as possible motives for changed annual reports. A content analysis on the 25 biggest listed Swedish companies measured in revenue year 2015 was made to map how the change have looked for the companies. We started from several parameters to get a picture of the change, for example from number of pages, pictures and words. Parts that is usually included (e.g. management report, sustainable report, CEO/Chairman’s letter) in annual reports was mapped so that we could get an insight in how the parts had changed over the time period. The study shows that annual reports of Swedish listed companies generally have increased in size and that the structure has changed from 2004 to 2014. The sustainable reporting is the part of the annual reports that increased the most in percent of all the parts. Furthermore, we find motives and causes that can be seen as affecting factors to why the changes looks the way it does. The introduction of IFRS 2005, the financial crisis 2007-2008 and the theories information overload, impression management and legitimacy theory are used to reach the result of the study.

<p>Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten. Resultaten av undersökningen visar att för att förklara och få en helhetssyn på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer behövs flera teorier och perspektiv. Även ett samarbete mellan olika myndigheter och organisationer måste till för att på sikt minska våldet män utsätter kvinnor för i nära relationer. Detta för att trygga säkerheten för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn samt för att dessa verksamheter ska få tag på de män som har detta våldsamma beteende. Detta är angeläget eftersom våld ärvs från generation till generation, när familjen är barnens livsmiljö blir också föräldrarna deras förebilder.</p>