En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006). Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna. Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik. I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv. Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever. Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

Skolans bemötande och anpassningar har en avgörande roll för hur elever med funktionsnedsättningen adhd klarar sin skolgång. I och med att problematiken är av varierande art är betydelsen av kartläggningar, uppföljning och utvärderingar extra viktiga för den här elevgruppen. Elever med adhd får ofta läs-och skrivsvårigheter pga. sina koncentrationssvårigheter. Det har också visat sig att adhd och dyslexi är en relativt vanlig kombination. Insatser för läs-och skrivinlärningen görs ofta under de tidigare skolåren och därför har studiens syfte varit att ta reda på vilka strategier och metoder som används under de senare skolåren för att motverka elevernas läs-och skrivsvårigheter och främja inlärningen. Metoden som har använts är den kvalitativa intervjuformen och urvalet består av fem intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att respondenterna bedömer de insatser som görs i förhållande till ett relationellt perspektiv. De menar också att det är av betydelse hur lärmiljön och de individuella anpassningarna utformas för att eleverna ska utvecklas och klara sin skolgång. Det visar sig i resultatet att när man har lyckats utforma gemensamma strategier och metoder har det varit framgångsrikt för den här elevgruppen som är beroende av struktur och tydlighet. I resultatet synliggörs också hur det kategoriska synsättet fortfarande dominerar, framförallt på högstadiet, då insatser oftast sker utanför det ordinarie klassrummet. Det pågår dock arbete på samtliga skolor för att hitta lösningar för att eleverna ska känna sig inkluderade. En tydlig och stark ledning anses vara av vikt för att utvecklingsarbetet ska kunna drivas.

Denna studie har undersökt möjligheten att kartlägga och identifiera historiska ekosystemtjänster från tidigt 1800-tal i fyra byar i Fränninge socken, Sjöbo kommun. Studien har även undersökt om det historiska materialet är av sådan kvalité att den kan användas till trade-off analys för nutida ekosystemtjänster inom samma område samt för arealförändring. Studien har främst genomförts som en GIS-studie där historiska kartor har digitaliserats och analyserat. Med hjälp av naturvårdsverkets ekosystemtjänstförteckning har ekosystemtjänster kopplats till diverse markslag, både historiska och nutida. Resultatet har sedan ställts emot varandra i syfte att tydliggöra eventuell förändring Resultatet visar en arealökning av ekosystemtjänsterna kopplade till åkrarna. Det har även skett en ökning av ekosystemtjänster kopplade till skogsmarken inklusive sumpskogen. Minskning av ekosystemtjänsternas areal har skett i markslagen betesmark, äng, våtmark, vattendrag, mosse och torvmosse. Trade-off bland ekosystemtjänsterna har ej skett, det har istället skett en förflyttning av ekosystemtjänsterna från den historiska ängen, främst till dagens ökande areal av skogsmarker. Det historiska materialet är av sådan kvalité att det är användbart för generell kartering och analys. Dock saknas det data för mer djupgående analyser. Det historiska materialet vittnar ej om ekologisk status varför studien ej bör ses som kvalitativ utan snarare kvantitativ vilket i nuläget visar en generell utveckling och avsaknad av trade-off. Hade ekologisk status tagits i beaktande hade också bilden klarnat över vilka ekosystemtjänster som faktiskt opererar inom ett givet markslag. Förslagsvis bör man därför studera de realiserade ekosystemtjänsterna i samband med historisk kartläggning för en noggrannare bild av förändringen.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt Andrews & Sayers (2015) åtta komponenter för taluppfattning återfinns i det obligatoriska nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen i årskurs 1. Vidare syftar studien att undersöka vilken möjlighet kartläggningsmaterialet ger läraren att identifiera elevernas taluppfattning. Det analyserade materialet har begränsats till bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen. Bedömningsstödet består av en skriftlig del och en muntlig del samt tre olika kunskapsnivåer (lägre-, mellan och högre nivå) för vardera del. Analysen fokuserar främst på de uppgifter som finns på mellannivå då denna är den lägst godtagbara nivån. Studiens teori utgår från Andrews & Sayers (2015) ramverk för grundläggande taluppfattning. Resultatet i studien visar att alla de åtta komponenterna täcks av materialet, dock varierar det i vilken omfattning komponenterna återfinns. Sammantaget återfinns flest komponenter i de muntliga uppgifterna. Vidare visar resultatet att kartläggningsmaterialet kan ge läraren möjligheter att identifiera elevernas taluppfattning även om vissa komponenter kräver ytterligare material och tillfällen att kartlägga.

Syftet med vår kvalitativa studie var att studera hur mottagande och undervisningkan formas för nyanlända elever i årskurs 1. Vi valde att jämföra två grundskolor somär placerade i olika kommuner som skiljer sig åt gällande det mångkulturella. Enaskolan är i ett “svensktätt” område och den andra skolan är i ett “invandrartätt”område. Metoden som vi valde att använda oss av var intervjuer. Resultatet visarskillnader och likheter i mottagande samt undervisning mellan grundskolorna. I vårslutsats ser vi att skolorna har olika arbetssätt och metoder för att både ta emot ochundervisa nyanlända elever, i svenskämnet. Skolorna anpassar arbetssätt ochsvenskundervisningen utifrån de olika behov som finns bland de nyanlända eleverna.

Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger på fem skolor belägna i samma kommun arbetar med kartläggning av elever i behov av svenska som andraspråk. Vi intresserar oss för vilka riktlinjer de har att följa i sitt arbete, vem som ansvarar för kartläggningen samt vilket kartläggningsmaterial de använder. Vi lyfter de faktorer som påverkar den ansvariga personalen i deras kartläggningsarbete. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av pedagogers berättelser om kartläggningsarbetet på sammanlagt fem skolor. Resultatet visar på att kommunen saknar riktlinjer för vilka elever födda i Sverige som är i behov av SVA. Resultatet visar även på skillnader beträffande hur skolorna väljer att organisera kartläggningsarbetet samt skillnader gällande vem som ansvarar för kartläggningen och vilket material de använder sig av. Det är något som leder till att den enskilda eleven får olika förutsättningar beroende på vilken skola eleven tillhör. Resultatet analyseras utifrån klassisk organisationsteori och ramfaktorteori. Utifrån de teoretiska begreppen ansvar, organisering och resurser i form av tid och andelen behöriga lärare. Vi drar slutsatsen att faktorer som brist på tid, behöriga lärare och okunskap påverkar den ansvariga i kartläggningsarbetet vilket leder till att ämnet bemöts med en negativ attityd bland såväl skolpersonal som vårdnadshavare och elever.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Språkstörning är ett komplext begrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan drabba enbart förståelsen eller produktionen av språk. Ju fler nivåer som är drabbade, desto gravare är språkstörningen. I samband med denna studie undersöker jag hur språkutveckling kartläggs i grundskolans förskoleklass och hur lärare arbetar för att anpassa undervisningen för att elever med språkstörning ska vara delaktiga och få den ledning och stimulans som behövs för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. För att ge elever med språkstörning bästa förutsättning för lärande krävs en diagnos av leg. logoped för att ta reda på i vilken/vilka delar av språket som barnet behöver stöttning. För att hjälpa barnet på bästa sätt krävs även resurser i form av kunskap och material. Ett fungerande samarbete mellan skola och hem är en annan betydande faktor. Data samlades in i form av en webbenkätstudie där yrkesverksamma lärare deltog, samt genom bearbetning av relevant litteratur och forskning. För att få ett bredare perspektiv av diagnosen språkstörning genomfördes även en telefonintervju med leg. Logoped Astrid Frylmark. Resultatet från studien visar att lärare i grundskolans förskoleklass arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen och att det kartläggningsmaterial som Skolverket tillhandahåller används. Resultatet visar också att en viss samverkan sker både inom skolan samt mellan hem och skola. Dock är det framstående att kunskapen kring språkstörning måste öka för att ge eleverna den utbildning de enligt styrdokumenten har rätt till. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.