Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi ville få del av olika perspektiv utifrån våra frågeställningar intervjuades både lärare, speciallärare/specialpedagoger och rektorer, totalt 10 stycken. För att analysera resultatet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visar att läsgarantins införande inte direkt har påverkat informanternas arbetssätt vad det gäller identifiering och tidiga insatser. De förändringar som lyfts, och som informanterna är positiva till, är att fokus riktas mot förskoleklassen, att samråd ska ske med specialpedagogisk kompetens samt att det blir nationellt likvärdiga bedömningar.Hos informanterna finns både behov av och önskemål om mer samråd med specialpedagogisk kompetens. Det som begränsar möjligheterna till samverkan är brist på tid. Specialpedagogiska implikationerI vår studie ser organisationen kring speciallärarens/specialpedagogens samverkan med lärarna olika ut. En mer strukturerad organisation där kontinuerlig samverkan med lärarna ingår skulle gynna arbetet utifrån läsgarantin med kartläggningar, särskilda bedömningar av elevers kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Vi ser ökade möjligheter att tidigt få in det relationella perspektivet i undervisningen då den specialpedagogiska kompetensen kommer in redan i förskoleklassen med läsgarantin.

Syftet med detta arbete var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial “Hitta språket” som från och med höstterminen 2019 är obligatoriskt i förskoleklassen. Vi ville undersöka hur materialet var uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som var synliga, hur lärare beskrev sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrog till tidiga insatser, samt vilka för- respektive nackdelar lärare upplevde med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.I vårt arbete har vi utgått från de två olika synsätten på språkutveckling, syntetisk samt analytiskt synsätt. Det syntetiska synsättet, även kallat phonics, innebär att gå från del till helhet, med fokus på bokstavskännedom och den fonologiska medvetenheten. I språkutveckling, utifrån analytiskt synsätt, utgår man istället från helhet till del, i ett meningsfullt sammanhang. I vår undersökning ville vi dels analysera kartläggningsmaterialet utifrån det analytiska och syntetiska synsättet, dels belysa lärares åsikter, tankar och funderingar kring materialet. Vi genomförde kvalitativa intervjuer, med sex olika lärare. Våra intervjuer var semistrukturerade, då frågorna var förutbestämda och möjliggjorde för öppna svar. Intervjuerna mynnade ut i en tematisk analys som gav tre teman. Analysen av den insamlade datan visar att pedagogerna uppmärksammar både de syntetiska och de analytiska delarna i materialet och uttryckte att de största svårigheterna syntes i de analytiska delarna. Våra intervjuer visar även på bristperspektivet i form av både utbildning kring materialet, tidsaspekten samt förutsättningarna innan, under och efter kartläggningen. Samtliga pedagoger uttryckte att svårigheter finns på olika nivåer men att de största anpassningarna efter kartläggningen gjordes på gruppnivå.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan.  Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning.  Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

Närvaro i skolan har positiva samband med elevers kognitiva utveckling, socialisering och lärande, därför är det betydelsefullt att elever ges goda förutsättningar att kunna och känna lust att närvara i skolan då utbildningen ges. Med utgångspunkten att elevers perspektiv är viktiga i skolans närvarofrämjande arbete kartläggs i denna studie, med hjälp av webbenkäter och en kvantitativ ansats, vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan. I korthet visar resultatet att det finns stor variation och vissa betydande likheter i elevers upplevelser av vad som är viktigt för att de ska närvara i skolan. I en jämförelse mellan elever med problematisk frånvaro och andra elever fanns stora likheter mellan grupperna och fåtalet mindre skillnader i deras upplevelser av angivet fenomen. Studiens resultat diskuteras i ljuset av tidigare forskning och denna diskussion genererar slutsatsen att elevers närvaro påverkas positivt av samspel i skolan som eleverna uppfattar som meningsfulla, engagerande samt trygg- och gemensamhetsskapande. Med stöd i denna slutsats argumenteras för att elevers olikheter, förutsättningar och behov bör vara en central utgångspunkt i skolans arbete med att främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro, tillika för att inkludering kan vara en metod som främjar närvaro i skolan.

I samband med att garantin om tidiga stödinsatser infördes 2019 blev det obligatoriskt för lärare att använda ett kartläggningsmaterial för förskoleklassen vid namn Hitta språket. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder resultatet av kartläggningsmaterialet. Vidare är syftet att få syn på i vilken mån kartläggningsresultaten bidrar till att utforma undervisningen. Därtill undersöks i vilken mån kartläggningsmaterialet bidrar till att elever i behov av stöd får stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i förskoleklass. Samtliga lärare fick göra sina röster hörda om hur de tolkar kartläggningsresultatet från Hitta språket. Studien utgår från de teoretiska ramverken Data-Driven Decision Making och The simple view of reading. I resultatet framgår att lärarna uttrycker att de i de flesta fall använder resultaten från Hitta språket till att utforma den ordinarie helklassundervisningen. Hitta språkets resultat verkar främst påverka undervisningsinnehållet gällande avkodningsfärdigheter. När det gäller stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i riskzonen för språk-, läs och skrivsvårigheter, tolkar lärarna att kartläggningsmaterialet i mycket begränsad utsträckning bidrar till att stödja deras färdigheter. Sammantaget tolkar lärare att Hitta språket inte uppfyller sin tänkta funktion, vilket ger anvisningar om att kartläggningsmaterialets upplägg och riktlinjerna kring hur det ska användas behöver tydliggöras.

Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa. För att se till att alla barn får möjlighet att komma igång med läsningen är det centralt för skolorna att identifiera vilka elever det är som tidigt visar tecken på en svag läsinlärning. Forskning har visat att det är betydelsefullt med en tidig intervention och tidigt stöd för elever som riskerar att få en problematisk läsinlärning. Sedan 2019 finns det obligatoriskt för lärare i förskoleklass och årskurs 1 att använda bedömningsstödet som tillhandahålls av Skolverket. Detta för att garantera att eleverna som är i behov av stöd kommer att få det. Med anledning av detta så har syftet med denna studie varit att undersöka hur sex pedagoger ser på det obligatoriska karläggningsmaterialet och vilka metoder de arbetar utifrån för att ge alla elever möjlighet att komma igång med läsningen. Studien undersöker också vilka åtgärder som sätts in för elever som har en svag tidig läsutveckling. Resultatet visar att alla intervjuade ser det obligatoriska kartläggningsmaterialet som användbart men att det saknas test för avkodning vilket leder till att de använder sig av kompletterande kartläggningar för att testa detta. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Läsning är en komplex aktivitet som består av många dimensioner och processer, bland annat avkodning. I de tidiga skolåren är avkodning en stor del av läsinlärningen. Det är den del av läsningen där skriftspråkets princip eller kod används för att komma fram till vilket ord som är skrivet. Om en elev har svårigheter måste skolan tidigt uppmärksamma dem. Mot denna bakgrund syftar föreliggande litteraturstudie till att undersöka avkodningsförmågan hos elever i grundskolans yngre åldrar. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur lärare kan arbeta för att främja avkodningsförmågan samt vad lärare kan göra för att förebygga att avkodningssvårigheter uppstår. Resultatet visar att lärarkompetens, kartläggning samt tidiga insatser är av stor vikt för en god läsutveckling. Forskningen belyser att kontinuerlig kartläggning av elevers avkodningsförmåga är av stor vikt för att eleven ska få möjlighet till extra anpassningar och stöd vid behov.

Introduktion: Specialiserad palliativ vård finns i hela landet, men är olika organiserad. Det finns uppskattningsvis 100 arbetsterapeuter inom denna vårdform i Sverige. Arbetsterapeut är inte en obligatorisk profession i teamet runt dessa patienter trots att tidigare studier visat att arbetsterapeuter är viktiga då arbetsterapi i den specialiserade palliativa vården skiljer sig från den traditionella.  Syfte: Att kartlägga och beskriva arbetsterapi i den specialiserade palliativa vården i Sverige. Metod: Studien var en Delphistudie i tre ronder för att nå konsensus kring ett antal påståenden om arbetsterapi i palliativ specialiserad vård. Urvalet av deltagare var målinriktat och expertpanelen bestod av 28 arbetsterapeuter som representerade hela landet. Resultat: Experterna nådde konsensus kring att patientens energibesparing tillhör deras främsta arbetsuppgifter redan i rond 2. I rond 3 nåddes konsensus i mer än hälften av påståendena. Konsensus nåddes ej till exempel kring användning av modeller eller bedömningsinstrument. Konklusion: Arbetsterapeuter i specialiserad palliativ vård är samstämmiga i mycket gällande utövandet av arbetsterapi, trots organisatoriska skillnader. Implikationer: Studien visar att arbetsterapeuten borde vara en obligatorisk profession i teamet i den specialiserade palliativa vården i Sverige. / Introduction: Specialized palliative care is available throughout the country but is organized differently. There are estimated 100 occupational therapists in this form of care in Sweden. Occupational therapist is not a mandatory profession in the team around these patients, despite previous studies showing that occupational therapists are important since occupational therapy in specialized palliative care differs from the traditional. Aim: To map and describe occupational therapy in specialized palliative care in Sweden. Method: The study was a Delphi study in three rounds to reach consensus around several statements about occupational therapy in specialized palliative care. The selection of participants was purposeful and the expert panel consisted of 28 occupational therapists representing the entire country. Results: The experts reached consensus that “Saving the patient's energy is one of their main tasks” already in round 2. In round 3, consensus was reached in more than half of the statements. Consensus was not reached, for example, around the use of models or assessment instruments.  Conclusions: Occupational therapists in specialized palliative care agree on much regarding the practice of occupational therapy, despite organizational differences. Significance:  The study shows that the occupational therapist should be a mandatory profession in the team in specialized palliative care in Sweden.