Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna. Vi har i vår kartläggning inte funnit några större attitydskillnader hos de pojkar och flickor som har medverkat i denna kartläggning. Vidare visar resultatet i vår undersökning på delvis andra attityder till NO än vad som framkommit i andra studier. / A survey of students attitudes to science.

Abstrakt Hugoson, Anna & Hugoson, Malin (2017). När och hur elever i läs- och skrivsvårigheter stöttas. When and how Students in Reading and Writing Difficulties are supported. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp. Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med kunskap om hur lärare och speciallärare ser på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få stöd. Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa hur lärare och speciallärare ser på stödinsatser. Vi vill bidra med kunskap kring lärares och speciallärares syn på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Vi vill undersöka om lärare och speciallärare uttrycker en samsyn kring frågor om extra anpassningar och särskilt stöd. Vår uppfattning är att en samsyn kring dessa frågor kan öka möjligheterna för elever att få adekvat hjälp i sin läs- och skrivutveckling. Frågeställningar: I vilken utsträckning är speciallärarna och lärarna i studien överens om när extra anpassningar och/eller särskilt stöd bör sättas in vid läs- och skrivsvårigheter? Vilka insatser görs för de elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd vid läs- och skrivsvårigheter? Hur ser beslutsprocessen ut när det avgörs om en elev ska få extra anpassningar och/eller särskilt stöd? Teori: Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv. Inom det sociokulturella perspektivet ses inlärning som en process som sker i samspel med andra. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in material. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem speciallärare och sex klasslärare som arbetar i de lägre årskurserna. 6 Resultat: Frågan om stödinsatser engagerar och pedagogerna anser att det är en viktig del av skolans arbete. Alla pedagoger i studien är överens om att stödinsatser bör sättas in så tidigt som möjligt. I stort råder det även en samsyn om hur stödinsatser ska sättas in. Det har visat sig att elevernas självförtroende och motivation har betydelse för läs- och skrivutvecklingen enligt pedagogerna och att det även påverkar på vilket sätt stödinsatser sätts in. När det gäller vilka stödinsatser som används finns det en variation. Lärarna och speciallärarna svarar att stödinsatserna beror på aktuella problem och att olika individer behöver olika stödinsatser. När det gäller hur säkra pedagogerna känner sig i arbetet med stödinsatser varierar det. I stort känner sig speciallärarna säkrare medan några av klasslärarna förlitar sig på speciallärarna. Angående beslutsprocessen för hur och när stödinsatser ska sättas in ser det lite olika ut på de olika skolorna som informanterna arbetar på. På några skolor saknas det rutiner för hur beslutsprocessen ser ut. Alla pedagoger tar dock upp att rektorn bär det yttersta ansvaret. Implikationer: Som speciallärare vill vi arbeta förebyggande för att minska antalet elever som hamnar i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill att vårt arbete ska vara ett naturligt inslag i skolan och att det ska kännas självklart för både elever och kollegor att samarbeta med oss. Att vi som speciallärare är med och stöttar inne i klassrummen och handleder kollegor ska vara självklart i vårt dagliga arbete. Vi vill arbeta för att det ska finnas ett gott samarbete mellan alla yrkeskategorier som eleverna träffar på i skolan. Vi vill att det ska finnas tid för kollegiala diskussioner för vi är övertygade om att genom samarbete ökar möjligheterna att alla arbetar åt samma håll och därmed ökar möjligheterna för eleverna att få adekvat hjälp. I de kollegiala diskussionerna vill vi lyfta sambandet mellan självförtroende och inlärning. I vår yrkesroll vill vi arbeta för att de tester som används i skolan är väl genomtänkta så att de resultaten som framkommer är meningsfulla. Som speciallärare vill vi arbeta för att få in dynamisk bedömning på skolorna för att öka möjligheterna till att hitta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. I samband med analys av genomförd kartläggning vill vi samarbeta med våra kollegor för att gemensamt hitta de adekvata stödinsatser som är aktuella. Nyckelord: kartläggning, läs- och skrivutveckling, stödinsatser, tidigt stöd, självförtroende

AbstractBakgrundBronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?Metod och teoriStudien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.Resultat och specialpedagogiska implikationerStudien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar. Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.Nyckelordbehovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell, nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.

Oldén, Eva-Karin (2016). Vad ligger i betraktarens öga?- en kvalitativ studie om förskolepedagogers syn på barn. (What lies in the beholders eye?). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund Utifrån skollagens önskan om att alla barn har rätt att utvecklas så långt som möjligt och examensförordningen för specialpedagogen där det framkommer att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner. Så väcktes min nyfikenhet kring vilka diskurser som råder på förskolor om barns utveckling och hur specialpedagogen kan påverka dessa diskurser genom samtal. Syfte Studien syftar till att synliggöra hur förskolepedagoger och specialpedagog tänker kring barns utveckling i förhållande till specialpedagogik. Preciserade frågeställningar Hur talas det om barn på möten där pedagoger samtalar? Hur formuleras texter i pedagogiska kartläggningar? Vilken inverkan kan specialpedagoger ha på pedagogers tal och texter om barn? Teoretisk och metodologisk ansats Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin samlats in via observation, textmaterial och fokusgruppssamtal. Studien tar stöd i systemteorin och empirin bearbetas med diskursanalys. Gjems (1997) beskriver systemteorin som en tvärvetenskaplig teori. Grundpelaren i teorin är begreppet helhetsperspektiv, alla handlingar som sker påverkar något någon annanstans i systemet från den minsta beståndsdelen till de största sammanhangen. Jörgensen och Philips (2000) baserar sina tankar utifrån Foucaults diskursanalys. De specificerar begreppet makt genom att förklara det utifrån att makt kan leda till något positivt när den ifrågasätts och breddas. Samtidigt kan makt leda till negativitet när den verkar självklar och inte ifrågasätts. De fortsätter med att kunskap ger makt och genom att luta sig mot kunskap så ifrågasätts makten sällan. Resultat I studien märks mönster på att de beteenden hos barnen som pedagogerna lyfter oftast har kopplingar till hur barnet leker och hur barnet talar utifrån synen på hur långt barnet borde vara i sin utveckling. Det mönstret blir synligt både i tal och text. När dessa brister hos barnet framkommer är det oftast pedagogen som ska kompensera barnet genom att stötta, hjälpa och stärka så att barnet kan komma ikapp i utvecklingen. Barnet ses utifrån ett kategoriskt perspektiv där pedagogerna anser att barnet behöver stöttning. Mönster framkommer också där pedagoger samtalar om barn från ett relationellt perspektiv. När detta sker så märktes det tydligt att det är när pedagogerna har lärt känna barnet och funnit strategier som fungerar i mötet tillsammans med barnen. Bjervås (2011) framhåller pedagogens betydelse för bemötandet av barnet och Lenz Taguchi (2000) anser att det är först när pedagogen blir medveten om sin roll i relationen tillsammans med barnet som en genuin förändring på synen av barnen kan ske. I detta medvetandegörande har specialpedagogen en stor betydelse genom att ställa frågor som hjälper till att fördjupa och förändra förståelsen hos pedagogen. När specialpedagogen handleder personalgruppen så framkommer mönster av konsensus där pedagoger påtalar att de ville veta hur de ska göra med barnen, medan specialpedagogen vänder perspektiv på frågan för att åstadkomma förändring i tankesättet. Implikationer De specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet baseras oftast på vart man anser att ett problem finns, men även vad specialpedagogik är. Enligt studiens informanter så framkommer det att barnet oftast är den som bär på problemet, och lösningen till detta är att finna kompensatoriska metoder för att få bort svårigheten. Det visar sig även att specialpedagogen har en svårighet att påverka de diskurser som finns på förskolan utifrån ovanstående specialpedagogiska perspektiv. Nyckelord: förskola, diskurs, identitet, pedagogisk kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, systemteori.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik.

Dark patterns are ubiquitous in user interfaces of today. They are often created by designers to manipulate users to make decisions they didn’t intend, or perhaps even wanted, in an interface that first and foremost benefits the stakeholders – at the expense of the users. Studies have shown that the designers themselves are aware of the concept of dark patterns, but are the users aware of them? This study aims to map website users’ knowledge about Harry Brignulls definition of the concept of dark patterns, the different types of dark patterns that the concept contains, and where users encounter these dark patterns. The data was collected through an online Sunet – Survey & Report-questionnaire and analyzed through an analyzing system called IBM SPSS and Sunets-questionnaire own analyzing tools. The result showed that very few of the respondents knew what the concept of dark patterns was, but many of them recognized that they had encountered the phenomena, after it was explained to them. The result also showed that there was no connection found between knowledge about dark patterns and the different factors of age, gender, occupation, or websites visited per day. The mapping of users’ knowledge about dark patterns opened for further future research.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport syftar till att kartlägga materialflöde samt informationsflöde för inköpt material hos GKN ePowertrain i Köping. Kartläggningen resulterade i att det finns flertalet ställen där möjliga orsaker finns. Utbildning av personal är en av lösningarna som syftar till att lära anställda hur de ska registrera material i informationssystem för att differenser inte ska uppstå. Utbildningen omfattar även informationsdelning om de konsekvenser felaktig inmatning kan ge. Implementation av samtliga förbättringsförslag hade lett till förbättringar av den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Inköp och materialhantering är processer som ofta blir förbisedda vid arbete inom hälso- och sjukvård. Men för att se förbättringspotential i ett system krävs att det finns kännedom om processerna. Genom kartläggning av inköpsprocesser och dess ingående materialflöden inom verksamhetsområdet särskilt boende vid Socialförvaltningen i Motala kommun, skapas grundläggande förståelse för systemet vilket lägger grund till fortsatta förbättringsmöjligheter. Kartläggningen består huvudsakligen av intervjuer och observationer och resultaten inkluderar processkartor för fyra separata materialkategorier. De huvudsakliga färbättringsområdena som identifieras är rutiner, förrådsutrymmen och IT-system. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>