Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att synliggöra hur några förskoleklasslärare beskriver arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken. Studien utgår från tre frågeställningar där fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar förskoleklasslärarna ser med materialet samt vad som händer efter kartläggningen. Sammanlagt har tolv verksamma förskoleklasslärare, från elva olika skolor runt om i Sverige, som genomfört och använt sig av kartläggningsmaterialet vid minst två tillfällen, intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Informanternas uppfattningar har tematiserats och resultatet och analysen redovisas i fem olika teman; Kartläggningens fördelar, Kartläggningsmaterialet, Tid, Utmaningar samt Genomförande. Resultatet visar att informanterna i denna studie har en positiv inställning till syftet och bakgrunden till kartläggningen. Informanterna uppger att kartläggningen är ett hjälpmedel för att få en bra överblick över hur barngruppen ligger till kunskapsmässigt, en hjälp för dem när det gäller hur de ska lägga upp undervisningen under året i förskoleklassen, hur de ska utmana eleverna på rätt nivå samt att inte missa någon elev. De menar även att kartläggningen är ett effektivt hjälpmedel för dem att upptäcka elever med svårigheter på ett tidigt plan så att de kan sätta in åtgärder så fort som möjligt utefter varje barns nivå. Samtliga informanter i studien riktar dock kritik mot tidsåtgången som kartläggningen kräver och menar att den tar alldeles för mycket tid att förbereda, genomföra och sammanställa. Flera av informanterna menar att kartläggningen skapar en stress hos dem och de upplever att kartläggningen stjäl tid från annat som de hellre hade lagt sin tid på. Resultatet visar även att det skiljer sig en hel del mellan de olika skolorna när det gäller vilka förutsättningar man har i samband med kartläggningens genomförande. Det gäller allt ifrån hur mycket tid man har att förbereda, genomföra och analysera till vilka resurser som finns att tillgå. Men även kring vilka rutiner som finns och vad som sker efter kartläggningen.

Barn får inte bedömas i förskolan, men en uppfattning görs så till vida om barnet är redoför en överflyttning till skolan eller om barnet bör stanna ett år till. Syftet med studien äratt undersöka förskollärares kunskaper och erfarenheter av ADD och skolmognad, närdet gäller övergången till förskoleklass från förskolan. De frågeställningar som studienska besvara är: Varför stannar barn kvar på förskolan ytterligare ett år? Hur insatta ärförskolläraren i ADD och skolmognad? Det socialpsykologiska angreppsättet somstudien teoretiskt förankras i behandlar om övergången varit mjuk eller hård och desspåverkan på barn när de ska gå från förskolan upp till förskoleklass. I den här studienhar författaren använt en kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enenkätstudie som skickats ut per mail till över ett trettiotal förskollärare i vissa fall viarektorerna/cheferna samt till en sluten Facebook grupp med cirka 50 000förskollärare/lärare. Totalt bygger studien på 45 svar. Resultatet från enkätstudienindikerar att det händer då och då att barn får stanna kvar på förskolan ett år till. Dethuvudsakliga resultatet tyder på att det kan finnas en mängd olika omständigheter till attdet blir så. Orsaken kan vara att barnet inte varit skolmoget, varit född sent på året ellerhaft en eller flera diagnoser som gjort att man kommit fram till att det ändå vore bäst förbarnet att stanna kvar i förskoleverksamhet.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>

Robots are being used more and more in today’s society. These robots need to be mobile and have a good understanding of their surroundings. This bachelor’s thesis in mechatronics aims to see how a mobile robot can be constructed, and how it can best map its surroundings. The robot was built to have three omni wheels to allow it to move freely in the plane and stepper motors to provide accurate movement. Ultrasonic sensors were placed around the robot to be used as a tool to determine its surroundings. The brain of the robot was an Arduino UNO, which with the help of an ESP-01, communicated with aserver over Wi-Fi. The server received the data from the ultrasonic senors and drew a map on a web page. Multiple test were made to evaluate the different systems. The robot moved really well and with high precision after some tweaking. The ultrasonic sensors were also very precise and the communication between the robot and the server worked very well. All the different systems were combined to make the robot move autonomously. The robot could navigate by itself and avoid obstacles. Although the mapping worked from a technical point of view, it was hard to read and could be done better. / Robotar är något som används mer och mer i dagens moderna samhälle. Dessa robotar behöver vara mobila och haen god uppfattning om miljön de befinner sig i. Detta kandidatexamensarbete inom mekatronik ska undersöka hur en mobil robot kan byggas, och hur den kan kartlägga miljönden befinner sig i. Roboten som konstruerades hade tre omnihjul för att kunna röra sig fritt längs markplanet och stegmotorer för precis drift. Ultraljudsensorer placerades runt om roboten för att ge den en uppfattning av omgivningen. Hjärnan i roboten var en Arduino UNO som med hjälp av en ESP-01 kommunicerade över Wi-Fi till en server. Servern tog emotsensordata från roboten och ritade upp det som en karta ien webbläsare. Det utfördes tester för att utvärdera de olika delsystemen. Driften på roboten fungerade utmärkt med god precisionefter några iterationer. Ultraljudsensorerna hade också godprecision och kommunikationen mellan roboten och servern fungerade mycket bra. De olika delsystemen kombinerades för att ge roboten självkörning. Roboten kunde navigera själv och undvika hinder. Trots att kartan fungeradeur ett tekniskt perspektiv så var den svårtydd och kunde förbättrats.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka pedagogiska kartläggningar för att studera hur elevers skolsituation beskrivs av skolpersonal i dem. Med skolpersonal avses den personal som deltagit i arbetet.  Den pedagogiska kartläggningen är en del av den pedagogiska utredningen vars syfte är beskriva elevers skolsituation. Den pedagogiska utredningen är ett verktyg för att möta elevers varierande förutsättningar för lärande. Den ska kartlägga och bedöma elevens eventuella behov av särskilt stöd.  Metoden är en tematisk analys och vid analysen tillämpas de specialpedagogiska perspektiven; kategoriskt och relationellt perspektiv. Tidigare forskning visar att det kategoriska perspektivet dominerar när elever beskrivs i elevdokumentation. Resultatet visar att elever beskrivs utifrån vad de är/inte är och vad de gör/inte gör på ett kategoriskt sätt medan behov och insatser som skolan gör utgår ifrån ett mer relationellt sätt att se på svårigheter. Ofta är lärmiljön och undervisningens innehåll/utformning inte en del av elevbeskrivningarna i de pedagogiska kartläggningarna. Skolpersonalen fokuserar på elevernas sociala situation; hur elever interagerar med vuxna och barn i skolan när de beskriver elever. Empirin visar också att elevers kunskaper inte beskrivs specifikt, men att förmågor som anses som viktiga för att lyckas i skolan oavsett ämne, exempelvis följa skolans regler, beskrivs utförligt av skolpersonalen i de pedagogiska kartläggningarna.

PISA-rapporten 2012 identifierade försämrade matematiska kunskaper hos svenska elever i förhållande till tidigare rapporter. En av regeringens åtgärder på de dåliga resultaten var att implementera nationella bedömningsstöd i matematik. Trots implementeringen av bedömningsstöden visar PISA-rapporten 2022 att matematikkunskaperna fortsätter dala bland svenska elever. Syftet med bedömningsstöden är att ge läraren summativa underlag om elevernas sammantagna matematiska kunskaper som läraren sedan ska arbeta formativt med i undervisningen. Tidigare forskning eller rapportsammanställningar har inte klargjort vilken effekt bedömningsstöden i matematik har på undervisningen. Studien syftar därför till att utöka kunskaperna om användningen av de nationella bedömningsstöden i matematikundervisningen. Med en enkätundersökning undersöktes lärarnas åsikter om hur bedömningsstöden påverkar undervisningen om det matematiska innehållet och de matematiska förmågorna, som sammantaget ger elevernas matematiska kunskaper. Resultaten visar att bedömningsstöden i huvudsak används i avsett syfte, dock kan avvikelser urskiljas som tyder på att andra verktyg och stödmaterial hellre används för att kartlägga elevernas matematiska kunskaper. Slutsatsen av studiens resultat är att lärare i stor utsträckning arbetar med elevresultaten på bedömningsstöden i taluppfattning i ett kombinerat syfte med fokus på de sammantagna matematiska kunskaperna. Studien visar att den komplexa aktiviteten, att kartlägga och bedöma elevernas matematiska kunskaper är ett område i behov av mer forskning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv, synliggöra och förstå förskollärares perspektiv på den obligatoriska kartläggningen i förskoleklass. Studiens utgångspunkt har varit att synliggöra förskollärarnas tankar och erfarenheter om den obligatoriska kartläggningen i förskoleklass. Utifrån forskningsfrågorna kunde olika semistrukturerade intervjufrågor formuleras som handlade om hur förskollärarna bearbetar de olika delarna av kartläggningen och vad som fungerar bra och mindre bra. Det sociokulturella perspektivet har varit centralt i analysen av materialet eftersom i reduceringen av materialet har centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet varit i fokus. Som metod i reduceringen har färgkodning används för att få fram det som har varit aktuellt i denna studie.  Resultatet visar att förskollärarna gjorde största delen av kartläggningen inom tidsfristen som Skolverket har satt, det visar också att det fanns brister i bedömningen, i hur förskollärarna bearbetade resultatet som har kommit fram av kartläggningen. Det framkom också att arbetet av kartläggningen varierar från skola till skola, några förskollärare beskrev att de hade ett bra stöd från en specialpedagog medan några andra inte hade det.

The aim of the study is to examine how Swedish teachers, special needs teachers and special education teachers experience cooperation in assessments and pedagogical practices towards upper secondary school students facing reading difficulties. We also aim to investigate how these pedagogues experience cooperation in providing appropriate support for these students. Four teachers, two special needs teachers and two special educators participated in qualitative semi-structured interviews. The result shows the importance of a well-functioning communication when students leave compulsory school for upper secondary school, to make sure that information about language difficulties and special educational needs is passed on. The result also highlights the need of resources for long term reading interventions as well as an experienced need to increase teachers’ competence regarding language difficulties and additional adjustments.

ABSTRACT  Level: Master's thesis in industrial economics, 30 ECTS  Institution: Academy for Innovation, Design and Technology, Mälardalen University Title:          Optimering av den strategiska inköpsprocessen Supervisor: Mikael Johnsson  Keywords: Mapping of process, Strategiskt inköp, Green Purchasing, Purchasing and Supply Chain, Purchasing and Lean, SWOT. Research question: RQ1: How can the strategic purchasing process and the related material flow be optimized?  The purpose: The purpose of this study is to optimize the strategic purchasing process. Method: The study's research approach is of an abductive nature where the research design is an in-depth case study together with a qualitative analysis. The theoretical data is covered by scientific literature, while the empirical data includes case studies that consist of observations and interviews in order to answer the research question. Conclusion: In order to answer the research question and purpose, strengths and development areas were identified in each sub-process with a focus on the purchasing activities and the purchasing process. By combining Lean theories, Green Purchasing and a specific purchasing strategy with collected empirical data, the improvement proposals could be presented which could consequently lead to an efficient purchasing process. In addition, a new purchasing process has been presented. / Nivå:           Magisteruppsats i industriell ekonomi, 30 ECTS  Institution: Akademi för innovation, design och teknik, Mälardalens universitet Titel:          Optimering av den strategiska inköpsprocessen Handledare: Mikael Johnsson Nyckelord: Kartläggning, Strategiskt inköp, Gröna inköp, Inköp och leveranskedja, Inköp och Lean, SWOT. Forskningsfrågan F1: Hur kan den strategiska inköpsprocessen och det relaterade materialflödet optimeras?  Syftet: Syftet med denna studie är att optimera den strategiska inköpsprocessen. Metoden: Studien genomförs med en abduktiv ansats, där forskningsdesignen fokuserar på en detaljerad fallstudie med en betoning på kvalitativ analys. Den teoretiska grunden hämtas från vetenskaplig litteratur, medan den empiriska datainsamlingen omfattar fallstudier som inkluderar observationer och intervjuer. Syftet är att optimera den strategiska inköpsprocessen på Elektroautomatik, genom att integrera teoretiska insikter med praktiska observationer och intervjuer. Slutsats: För att besvara forskningsfrågan och syftet identifierades styrkor och utvecklingsområden i varje delprocess med fokus på inköpsaktiviteterna och inköpsprocessen. Genom att kombinera Lean-teorier, Gröna Inköp och en specifik inköpsstrategi med insamlad empirisk data, kunde förbättringsförslagen presenteras som följaktligen kan leda till en effektiv inköpsprocess. Dessutom har en ny inköpsprocess presenteras.