It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning. / Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

I denna kvalitativa studie undersöks hur tre svenska som andraspråkslärare förhåller sig till pedagogisk kartläggning i undervisning på introduktionsprogrammet språkintroduktion, SPRINT. Studien är därmed inriktad på utbildning för sent anlända elever. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Empiriskt datamaterial har samlats in genom intervjuer med lärare på tre SPRINT-skolor i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna upplever pedagogisk kartläggning som betydelsefullt för elevernas lärande. Uppfattningen om kartläggningens funktion varierar individuellt hos lärarna. Kartläggningens betydelse i ämnet svenska som andraspråk ser ut att skilja sig från övriga undervisningsämnen. I undersökningen synliggörs hur villkor för kartläggning beror av yttre sammanhang och att organisationen för kartläggning i den kommun där lärarna undervisar kan komma att förändras.

Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel. I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige. För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det genomfördes även två intervjuer med kommunanställda, en från en kommun i södra Sverige och en från en kommun i norra Sverige. Intervjudata analyserades utifrån en innehållsanalys. Slutligen användes även vetenskaplig litteratur  och studier av klimatscenarier för att undersöka klimatförändringars roll för vegetationsbränder.  Resultaten av studien visar att det är Göteborg som är den kommun där flest gräsbränder sker, därefter kommer Stockholm, Halmstad och Borås. Västra Götaland är det län som drabbas mest frekvent av gräsbränder i Sverige och även det län som störst gräsbränder sker. Det är däremot Halland som har flest gräsbränder sett till antal bränder per capita Den vanligaste kända orsaken till gräsbränder är eldning av gräs men det finns också en stor andel där orsaken är okänd. Vid intervjuerna framkom att gräsbränder anses som ett litet problem och att kommunernas sätt att hantera dem är bra. Däremot kan ett problem med gräsbränder anses vara att det kan ta tid från andra räddningsuppdrag som kommunen har. Intervjuerna visar även att det finns en potential för att via utbildning och information till invånare minska antalet gräsbränder i kommunerna. Klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsutvecklingen i Sverige. Om luftfuktigheten kommer att öka, vilket scenarier visar, anses gräsbrandsrisken minska i form av färre branddagar, men det kan dock bli intensivare gräsbränder på grund av en längre växtsäsong och därmed en större mängde bränsle. / Grass fires are a recurrent problem throughout Sweden and can affect both property and people. There are factors that influence the emergence of grass fires. It could be the weather / climate, human impact, the type of grass and ignition agents. In this study, the goal is to identify where most grass fires occur in Sweden, why they occur, and when the season starts and ends. Another goal of the study is to examine how vulnerable municipalities manage and look at the problem of grass fires. Finally, the goal was also to investigate whether future climate change may affect the grass fire situation in Sweden. To answer the purpose of the study a statistical survey was made based on emergency response data from the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). There were also two interviews made with municipal employees, one from a municipality in southern Sweden and one from a municipality in northern Sweden. The interview data were analyzed with content analysis. Finally, research literature and scenario studies were used to study the role of climate change for vegetation fires.  The results of the study show that Gothenburg is the municipality where most grass fires occur, followed by Stockholm, Halmstad and Borås. Västra Götaland is the county having most frequent grass fires in Sweden, and is also the county where the greatest grass fires occur. Is, however, the county of Halland which has most grass fires, seen as fires per capita. The most common known cause of grass fires is burning of grass, but there is also a large proportion of fires for which the cause is unknown.  The interviews revealed that grass fires are considered a minor problem and that the municipalities’ way of dealing with them is good. However, one problem with grass fires, considered by the municipalities is that they may take time and resources away from other rescue missions. The interviews also showed that there is a potential for teaching of residents, as a way to reduce the number of grass fires in the municipalities. Climate change may affect grass fire development in Sweden. If humidity will increase grass fire risk is considered to decrease because of less frequent fire-days, but grass fires may become more intense due to longer growth season and therefore a great amount of fuel.

Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen. Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar. Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras. / Lantmäteriet decided during 2017 to cancel principle consultation with Länsstyrelsen (county administrative board). The goal was to shorten the time for each case and reduce the number of unnecessary consultations. The purpose of this paper was to examine how frequently consultation takes place for residential properties in areas of protection of the Swedish shoreline. To examine this subject a mapping of this type of residential properties were made for Västra Götalands län. This study has been in cooperation with Plan- och bygg avdelningen (The Department of Community Planning and Building) for county administrative board in Västa Götalands län. The data underlying this study consists of cases that have been sent to this department during 2017. In the examination of this study a mapping of this type of properties has been made. The reason for this is to examine how frequently at consultation have taken place with county administrative board or the specific county. The mapping showed that there was more of this type of cases in some parts of Västra Götalands län in 2017. The study showed that consultation took place in 31 % of the cases for this type of properties in protective shoreline areas. It also showed that in 23 % of the cases no consultation took place and/or the protection was not taken into account. The result of the study showed that cadastral surveyors decide for them self without consolation in 46 % of the cases. The study showed an indication that this subject has to be further resourced, not only in this part of Sweden but in all of Sweden.

Biologisk mångfald och produktionen av ekosystemtjänster minskar och framtida klimatförändringar förväntas påskynda den processen. Genom att kartlägga ekosystemtjänster och de nyttor de ger till människor kan det hjälpa till att belysa naturens värde och skapa incitament för att skydda och bevara dem. Möjligheten till rörligt friluftsliv, en viktig ekosystemtjänst i Sverige, har ett samhälleligt värde då det bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Denna studie syftar till att bidra till en vägledning för att rumsligt kartlägga ekosystemtjänster i Sverige med fokus på rörligt friluftsliv. Resultatet visar att kartläggningarna delas upp i kartering av naturområden och av de människor som använder dem. Dessa benämns ofta som tillgång och efterfrågan. En koppling ses mellan valet av metoder och dataunderlag i förhållande till vilket syfte och fokusområde kartläggningarna har. Ett mönster går att urskilja i återkommande aktiviteter i kartläggningarna, vilket resulterar i ett förslag på vägledande flödesdiagram över turordningen av aktiviteterna. / Biodiversity and thus the delivery of ecosystem services are declining, and future climate change is expected to accelerate the process. By mapping ecosystem services and the benefits they provide to humans, one can shed light on the value of nature, and help create incentives in protecting and preserving it. The opportunity for outdoor recreation, an important ecosystem service in Sweden, has a social value as it contributes to human health and wellbeing. This study aims at to contributing to a guide for spatially mapping ecosystem services in Sweden, with a focus on outdoor recreation. The result shows that outdoor recreation mappings can be about mapping either natural areas or the people who use them. These are often referred to as supply and demand. A connection is seen between the choice of methods and data, in relation to the aim and focus of the studies. A pattern is revealed in recurring activities in the mappings, resulting in a suggested flow chart for the sequence of activities when mapping outdoor recreation.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

BakgrundPatellaluxation är en vanlig traumatisk knäskada hos yngre och kan leda till skada på det mediala patellofemorala ligamentet (MPFL). MPFL kan rekonstrueras kirurgiskt och det verkar bli vanligare, men konsensus saknas kring postoperativ regim relaterat till fysioterapeutisk rehabilitering.SyfteSyftet med studien var att kartlägga regim, restriktioner, interventioner och utvärderingsmetoder relaterat till fysioterapeutisk rehabilitering som i dagsläget tillämpas och utgör praxis på svenska ortopedkliniker efter MPFL-rekonstruktion.MetodEn enkätstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via egenutformad webbenkät. Enkäten bestod av 50 frågor och var uppdelad på sju domäner utifrån studiens frågeställningar. Enkäten innehållsvaliderades i två omgångar med hjälp av tre experter. Fysioterapeuter verksamma på kliniker där MPFL-rekonstruktion utfördes inkluderades i studien.ResultatTjugo fysioterapeuter rekryterades och svar inkom från 15 av dessa. Ortos används postoperativt inom hälften av verksamheterna och full belastning är oftast tillåten. Operatörens planering uppfattas vara den huvudsakliga anledningen till aktuell postoperativ regim och ungefär hälften av verksamheterna har ett dokumenterat rehabprotokoll. De vanligast förekommande fysioterapeutiska interventionerna tidigt postoperativt är gångträning, muskelaktivering/styrketräning, patientutbildning och rörlighetsträning. När övriga interventioner i rehabiliteringen påbörjas varierar i tidpunkt mellan deltagande kliniker. Rehabiliteringen utvärderas oftast och funktionella tester är den vanligaste formen av utvärdering.SlutsatsStudien indikerar att praxis efter MPFLR skiljer sig åt mellan svenska ortopedkliniker då regim, interventioner och utvärderingsmetoder varierar mellan klinikerna. Studien bidrar med ny kunskap om att det även i Sverige verkar saknas konsensus avseende postoperativ regim och rehabilitering efter MPFLR. Resultatet får tolkas med viss försiktighet på grund av få deltagande kliniker. / BackgroundPatellar dislocation is a common traumatic knee injury and can lead to injury of the medial patellofemoral ligament (MPFL). MPFL can be surgically reconstructed, the surgery is getting more common. There is no consensus regarding postoperative regime and best practice related to physiotherapeutic rehabilitation.Aim:The aim was to map regime, restrictions, interventions and evaluation methods related to physiotherapeutic rehabilitation that are applied and constitute practice in Swedish orthopaedic clinics after MPFL-reconstruction.MethodSurvey-based study, quantitative method. Data collection via a self-designed web questionnaire. The questionnaire consisted of 50 questions and was divided into seven domains. The questionnaire was content validated twice. Physiotherapists working at clinics where MPFL-reconstruction was performed were included.ResultsTwenty physiotherapists were recruited and responses were received from 15 of them. Orthosis is used postoperatively in half of the clinics and full weight bearing is usually allowed. The surgeon’s planning is perceived to be the main reason for the current postoperative regime and half of the clinics have a documented rehab protocol. Common physiotherapeutic interventions directly postoperatively are gait training, muscle activation/strength training, patient education and mobility training. The time regarding when other interventions during rehabilitation begin varies. Rehabilitation is frequently evaluated. Functional tests are a common evaluation method.ConclusionThe study indicates that regime, interventions and evaluation methods differ between Swedish orthopaedic clinics. This contributes with new knowledge that there is a lack of consensus in Sweden regarding postoperative regime and rehabilitation after MPFLR. Results may be interpreted with caution due to few participating clinics.

Syfte  Att undersöka en godsterminals logistikflöde med fokus på en automatiserad paketbana för att identifiera slöseri som kan leda till att outnyttjad arbetstid och flaskhalsar. Identifiera orsaker och vidare utveckla problemlösningar som leder till fullt utnyttjad arbetskapacitet genom implementering av Lean-verktyg. Syftet med arbetet har baserats på två forskningsfrågor:   • Hur kan slöseri identifieras och kostnadsoptimeras efter användning av Lean-verktyg inom en godsterminal?   • Hur kan rotorsaker till flaskhals vid automatiserade paketbanor identifieras och motverkas genom användning av Lean-verktyg?   Metod och genomförande  Syftet med arbetet och dess forskningsfrågor har besvarats genom en fallstudie och en litteraturstudie. Fallstudien som utförts bestod av intervjuer och observationer på fallföretaget för att ta reda på hur de arbetar samt hur arbetsprocesserna är utformade för att kunna identifiera slöseri och felprioritering inom terminalens layout kring paketbanan. I litteraturstudien har teori som stödjer logistikkostnader, slöseri och Lean samlats för att kunna besvara rapportens forskningsfrågor.   Resultat  Genom användning av Lean har slöseri vid fallföretagets automatiserade paketbana kunnat identifieras. Väntan var ett av de slöseri som funnits där fokus lagts på att finna en metod för att motverka väntan och på så sätt effektivisera arbetsflödet. Onödiga transporter var också ett problem som blev tydligt vid fallstudien som genomfördes där studien kunnat resultera i avsevärd minskning av avstånd för onödiga transporter där operatörer vid paketbanan istället kan lägga tiden på värdeskapande arbete. Studien har även resulterat i att onödiga arbetsmoment reducerats genom att de identifierats vid paketbanans defektplock. Resultatet av det har frambringat tidsbesparing och en strukturerad arbetsmetod för arbetsmomentet. Samtliga identifieringar av slöseri har resulterat i att flaskhalsar kan motarbetas för att hindra produktionstopp på paketbanan.   Rekommendationer  För att företaget ska motverka flaskhalsar och identifiera slöseri på godsterminalen bör en kartläggning av alla arbetsmoment göras. Fokus bör läggas på varje arbetsmoments lönsamhet samt att personalstyrkan bör utbildas inom Lean om möjligt för att all berörd personalstyrka tillsammans ska kunna sträva mot standardisering och implementering av Lean.

Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.