Several studies have shown that quality defect costs make up a significant portion of a company's revenue, typically between 10 and 30 percent. Quality defect costs arise from defects in a company's products or processes. Unfortunately, a large portion of these costs disappears because companies typically only consider visible costs such as material costs. The company in the study primarily bases its investment decisions on the potential time savings that can be achieved through investments in machinery. However, focusing only on time savings is insufficient because there are other costs that need to be considered to make a more complete calculation of the total benefits. This lack of information affects the company's investment decisions. Therefore, the company has requested work to clarify its quality defect costs and to develop a method that can be used to easily continue this work in the future. The study has examined various methods such as production tours, semistructured interviews, and a case study. This was to enable a mapping of quality defects that occur in the company and to analyse and determine which factors are suitable for calculating quality defect costs. After the work, three key factors have been identified as the most important in calculating quality defect costs: administrative work, scrap, and rework. These factors have been used as the basis for creating a general template that can be used by other companies. Organizations that understand the costs that arise from poor quality can utilize this template to improve their financial management. This can create opportunities to make more well-founded and wise investment decisions.

Verkstadsindustrin är en bransch i ständig utveckling. Utvecklingen har gjort så att många företag blivit tvungna att tillämpa olika filosofier och principer för att kunna hänga med sina konkurrenter. En av dessa filosofier är Lean Production. Scania är ett av de företag som tidigt bestämde sig för att tillämpa Lean. Det slutade upp med att de tolkade den på sitt eget sätt vilket bildade Scania Production System. En avdelning som inte tillämpar Scanias sätt att arbeta med Lean på bästa sätt är avdelning Fo1:3 på chassi. Här finns det brister som inte uppfyller det Lean-tänk som Scania eftersträvar. Layouten på avdelningen tillför många problem. Det finns mängder av slöserier på området. Arbetsbelastning, gångtiden och trivsel är några exempel på vad som brister på avdelningen. På grund av detta ville chassi implementera en ny layout och därför gavs en uppgift att först kartlägga det interna och externa flödet för att se exakt var bristerna fanns för att sedan komma med layoutförslag. Layoutförslagen som gavs var på ett eller annat sätt grundade i Lean. De utgick dock från olika prioriteringar, som exempelvis att minska gångtiden eller att försöka förbättra den sociala aspekten. I slutändan gavs fem olika layoutförslag. Två av dessa layoutförslag föreslog en förflyttning av hela avdelningen närmare line. Detta, eftersom det ansågs vara det bästa alternativet utifrån Lean-perspektivet. Det var också dessa förslag som Scania ansåg vara de bästa. Det blev dock tydligt att dessa förslag också var de mest svårimplementerade eftersom en förflyttning av en hel avdelning är något som kostar mängder av resurser och tid. Layoutförslag 5 ansågs enhälligt vara det optimala förslaget. Det var också den layout som skulle kräva mest arbete då inte bara stationen skulle flyttas utan det skulle också tvinga fram en helt ny standard som montörerna skulle vara tvungna att jobba efter eftersom nya stationer skulle införas. Alla var i slutändan överens om att förslag 5 skulle i den bästa av världar ge det bästa resultatet. Det finns däremot många hinder som måste övervinnas för att det ska bli verklighet. / The manufacturing industri is a trade in constant development. The development has forced many companies to apply different philosophies and principles to make sure that they stay side by side with their competitors. One of these philisophies is Lean Production. Scania is one of the companies early on, decided to implement Lean. They ended up interpreting it in their own way which formed the Scania Production System. A department that unfortunately does not optimaly apply Scania’s way of working with Lean is Fo1:3 in the chassis facotory. There are many deficiencies here that do not meet the Lean principles that Scania strives for. The layout of the department has many problems. There is a lot of waste that goes on in the area. Workload, walking time and well-being are just some of the examples of what is lacking quality in the department. Because of all this there is a will from Scania to implement a new layout and therefore a task was given to firstly map the internal and external flow to identify exactly where the deficiencies existed. The task after the deficiencies were mapped out and identified was to come up with some suggestions for a new layout. The suggestions of layouts that were given were all in some way based on Lean. There were however different priorities in each suggestion of layout such as reducing the walking time or improving the social aspect. Five different suggestions of layouts were given. Two of these suggestions suggested moving the entire department closer to the line. This is because it was considered the best alternative when looking at it from the perspective of Lean. These were also the options that Scania considered the best. However, it became clear that these proposals were also the most difficult to implement because a transfer of an entire department is both resource and time consuming. Proposal 5 was seen unanimously as the optimal option. It was coincidentally the option that would require most work since not only does the station need to to be moved, it would also require the assemblers to learn a whole new standard of work because new stations would be introduced. Ultimately, everyone was in agreement that option 5 would in the best of worlds also give the best result. There are however many obstacles that have to be overcome in order for it to become reality.

Detta examensarbete är utfört på Scania Södertälje i syftet att kartlägga cykeltider av Kärnamakeri avdelning på nya gjuteriet. Mätning alla av cykeltider för att sen kartläggas görs för att tydligt visualisera utrustnings samt avdelnings kapacitet. Projektet inleddes med insamling av all nödvändig information som underlag för genomförande av arbetet och därefter valdes lämpliga metoder för att uppnå målen. Resultatet visar en berglipig cykeltidskartläggning över hela avdelningen med en tydlig identifiering av flaskhalsarna som styr hela produktionen. Med hjälp av den valda metoden analyserades flaskhalsarna djupnade för att hitta möjliga slöserier i form av onödiga rörelser för att utföra processen. Förbättringsförslag presenterades som avslutning del av projektens resultat samt även som rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete att optimera produktionskapacitet. / This thesis project is implemented at Scania Södertälje with the aim of mapping cycle times of the core making department at the new foundry. All measurement of cycle times to then be mapped is done to clearly visualize equipment and department capacity. The project began with the collection of all necessary information as a basis for carrying out the work and then suitable methods were chosen to achieve the goals. The result shows a pronounced cycle time mapping across the entire department with a clear identification of the bottlenecks that control the entire production. Using the chosen method, the bottlenecks were analysed in depth to find possible waste in the form of unnecessary movements to carry out the process. Improvement proposals were presented as a concluding part of the project's results and also as recommendations for continued improvement work to optimize production capacity.

Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>

Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt pedagoger i förskolan och förskoleklassen dokumenterar och kartlägger flerspråkiga barns språkutveckling, vilket språkstöd som ges vid dessa tillfällen, samt på vilken information som överförs och hur samverkan sker vid övergången från förskola till förskoleklass. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod där det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning inom studiens ämnesområde. Resultatet visar att dokumentation och kartläggning av de flerspråkiga barnens språkutveckling i förskola och förskoleklass endast sker på svenska och utifrån barnens svenska språkkunskaper och att stöd ifrån språkstödjare sällan förekommer. Vidare visar resultatet att kommunala direktiv har framtagit en överlämningsblankett, som styr förskolepedagogernas arbetssätt och samverkan mellan förskolan och skolan vid övergången till förskoleklass. Resultatet visar dock att den kommunala överlämningsblanketten ej följer Skolverkets (2023) riktlinjer angående samverkan vid övergång från förskola till skola. Studiens slutsats är att flerspråkiga elever och barn ej får möjlighet till användning av sina andraspråk vid dokumentation och kartläggning av deras språkutveckling i förskolan och förskoleklassen. Slutsatsen är även att kommunens överlämningsdirektiv styr förskolepedagogerna och förskollärarnas arbetssätt vid övergången mellan förskola och förskoleklass.

Syftet med studien var att ge en bild av hur yrkesprofessionerna förskollärare respektivespecialpedagoger resonerar kring kartläggningens roll i förskolan. Den teoretiskautgångspunkten var Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik som benämns detkompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet. Studien utgick ifrån fyraforskningsfrågor och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagtgenomfördes åtta intervjuer som inkluderade fyra förskollärare och fyraspecialpedagoger. Data i respektive delstudie analyserades enskilt med stöd av tematiskanalys. Resultatet visade att förskollärare och specialpedagoger hade svårt att formulera endefinition av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Utifrån pedagogernas resonemangframkom det att samtliga specialpedagogiska perspektiv cirkulerar i förskolan. Det blevsynligt att det är svårt för förskollärarna att identifiera barn i behov av särskilt stöd utan attde bedöms. En slutsats är att bedömningar är nödvändiga men att de kräver ett etisktförhållningssätt för att undvika negativa konsekvenser. Förskolans läroplan behöver ocksåbli tydligare för att identifieringen av vem eller vilka som är i behov av särskilt stöd ska blimer likvärdig.

This study is based on my own previous experiences in schools, partly duringmy internship, partly during my years as an unlicensed teacher. It arouses acuriosity where my commitment to this is strengthened as it is knowledgethat is needed for my future professional role as a subject teacher. It raisesquestions about how teachers alone can create inclusion in the classroomwhile at the same time following the curriculum's purpose of having theteaching individually adapted to each student's conditions and needs.The purpose of the study is to investigate spatial aspects of how teacherswork with inclusion in teaching depending on the geographical space,namely, if you teach a theoretical or a practical aesthetic subject and toincrease understanding of the inclusion problem. To investigate this, aqualitative method has been carried out which includes interviews with sixdifferent respondents.In the results, the respondents believe that it is important to have knowledgeabout the newly arrived students and that there should be access to resourceswith specific knowledge. What is consistent throughout the study is themanagement's handling of the reception of newly arrived students. There aredeficiencies in mapping and that resources are removed, which hasconsequences for the inclusion work. What emerges in the study is that thereis a certain difference between the practical-aesthetic and theoreticalsubjects, as well as the resources that each teacher has available.In summary, for the teachers to be successful with inclusion work, a clearmanagement system is required that gives the teachers opportunities for goodresources. It generates that the newly arrived student can be integrated in agood way in ordinary teaching and this in itself has a positive impact on theinclusion work, while at the same time creating the conditions for the studentto develop, feel safe and part of the community.

Vi ville ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare resonerar kring dilemmat att elever i behov av särskilt stöd riskerar att exkluderas istället för att inkluderas vid upprättandet av åtgärdsprogram samt huruvida kartläggningsprocessen och därpå beslutade åtgärder präglas av ett kategoriskt/kompensatoriskt, kritiskt, dilemmaperspektiv eller ett relationellt perspektiv.Vi valde att intervjua åtta specialpedagoger och speciallärare. Intervjun är en kvalitativ undersökningsmetod som är lämplig i empiriska undersökningar med syftet att synliggöra människors erfarenheter. Vi använde en semistrukturerad intervjuguide och materialet analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar vikten av att utveckla ett mer inkluderande arbetssätt där stöd istället ges i elevens klassrum samt att samtliga av de fyra specialpedagogiska perspektiven förekommer men att det kategoriska/kompensatoriska perspektivet dominerar. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Den växelverkan som beskrivs, inom samt mellan de olika nivåerna och hur detta påverkar ett barns utveckling, förstärker betydelsen av god samverkan mellan alla parter när en elevs behov ska kartläggas.Gemensamt för våra respondenter är uppfattningen om att mycket arbete återstår innan alla elever erbjuds en tillgänglig lärmiljö i och utanför sina ordinarie klassrum och att vägen dit kantas av möjligheter såväl som hinder när det gäller kunskap och attityder bland skolans aktörer.

Bakgrund och problem: Eftersom uppmärksamheten kring hållbarhet har ökat behöver organisationer implementera det i sin verksamhet för att överleva på lång sikt. Olika sätt har framtagits såsom Triple Bottom Line, formell och informell styrning samt Corporate Social Responsibilities. Tidigare forskning belyser att det finns relativt lite forskning kring hur chefer implementerar styrformer riktat mot hållbarhet. Vidare finns det en brist i förståelsen hur det globala hållbarhetskonceptet översätts till policyer som utvecklas och implementeras på lokal nivå. Eftersom det är inom lokala förvaltningar som hållbarhetsbegrepp förvandlas till konkreta handlingar, är det viktigt att förstå översättningsprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en svensk kommuns miljömässiga hållbarhetsmål blir konkret praktik som mäts och utvärderas. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsmetod. Forskningsansatsen är abduktiv eftersom teori och empiri har jobbats med fram och tillbaka. Det är en fallstudie av en kommun där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes i syfte av att skapa förståelse hur kommunen översätter miljömässiga hållbarhetsidéer till konkreta handlingar. Slutsats: Det den empiriska forskningen påvisar är att översiktliga hållbarhetsmål måste översättas för att kunna implementeras och mätas på lokal nivå. Idén som färdas kan få flera olika tolkningar under resans gång innan det väl blir en handling. Forskningen påvisar även att interna hållbarhetsmål skapas ifall målen inte är konkreta nog för att avdelningarna ska lättare uppnå det övergripande målet. / Background and problem: As attention to sustainability has increased, organizations need to implement it in their operations in order to survive in the long run. Various ways have been developed such as triple bottom line, formal and informal management and corporate social responsibilities. Previous research highlights that there is relatively little research on how managers implement management control systems aimed at sustainability. Furthermore, there is a lack of understanding of how the global sustainability concept is translated into policies that are developed and implemented at the local level. Since it is in local administrations that the concept of sustainability is transformed into real actions, it is important to understand the translation process. Purpose: The purpose of this study is to describe how environmental sustainability of a Swedish municipality becomes practical which can be measured and evaluated.  Method: The study has a qualitative research method which has a abductive research approach since theory and empirical research has been working together throughout the study. It is a case study of a municipality where the empirical data has been gathered through semi-structured interviews. The interviews were conducted in order to create an understanding of how the municipality translates environmental sustainability ideas into real actions. Conclusion: What the empirical research shows is that general sustainability goals must be translated in order to be implemented and measured at the local level. The idea that travels can have several interpretations along the journey before it becomes an action. The research also shows that internal sustainability goals are created if the goals are not specific enough, in order to more easily achieve the overall goal.

Uppsatsen belyser hur pedagogisk kartläggning utförd med Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3 har påverkat skolans organisation samt pedagogernas erfarenheter och reflektioner kring kartläggning steg 3. I studien intervjuas fyra pedagoger som har arbetat med kartläggning steg 3 inom ämnena biologi, kemi, fysik och teknik i tre skånska kommuner. Informanterna ansåg att steg 3 var en förbättring jämfört med tidigare lokalt producerade material eftersom detta nu utgör ett enhetligt kartläggningsmaterial för alla nyanlända elever i Sverige. De framhöll att kartläggning steg 3 var positiv både för elever och lärare, men det framkom också att kartläggning steg 3 inte hade genomförts på skolorna. Olika orsaker som angavs till att steg 3 inte genomförts var frivillighet, brist på tid och erfarenhet. Det framkom också att det fanns en vilja i kommunerna att påbörja arbetet med kartläggning steg 3 men att det ännu inte var organisatoriskt genomarbetat hur steg 3 ska genomföras och vem som ansvarar för detta.