God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien. Testerna är utförda med samma elevgrupp från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten av dessa testningar har av oss sammanställts för att studera elevernas läsförmåga över tid.   Studien visade att kartläggningen i språklig medvetenhet i förskoleklass kan vara till nytta för att förutsäga elevers kommande läsförmåga. Flera av eleverna som uppmärksammades i förskoleklass hade fortfarande svårigheter i årskurs 3. Dessa elever presterade även lågt på övriga tester utförda i årskurs 2 och 3. För att utvecklas till en skicklig läsare och skribent är det viktigt att eleven har tillgodogjort sig undervisningen i språklig medvetenhet. Flertalet studier visar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att eleven ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Elever som är språkligt medvetna när de lämnar förskoleklass bedöms få det lättare med den tidiga läsinlärningen än de elever som ännu inte utvecklat sin språkliga förmåga. Skolan bör därför så tidigt som möjligt kartlägga och utreda orsakerna till att en elev inte utvecklas i sin läsning. När elevens specifika svårigheter identifierats krävs en direkt koppling till specialpedagogiska insatser. För att lyckas med detta arbete behövs kontinuerlig dokumentation och utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Studien visade att elevers svårigheter även kan bli synliga längre fram i deras läsprocess. Detta betyder att skolan bör regelbundet kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling och utifrån dessa resultat kan elever i svårigheter identifieras och erbjudas stöd.

Detta examensarbete är en fallstudie på ett företag som är verksamt inom transportbranschen. Företaget upplever idag problem med internpallar som försvinner från deras terminal i Stockholm. Genom att effektivisera hanteringen av internpallarna tros svinnet kunna minska. Syftet med studien är att kartlägga hur hanteringen av internpallar fungerar idag för att undersöka om det finns förbättringsmöjligheter. Med hjälp av kartläggningen har flertalet problem kopplade till hanteringen kunnat identifieras. En riskanalysmatris användes för att rangordna problemen och därigenom tydliggöra i vilken ordning problemen borde åtgärdas. Dessa problem ligger till grund för de rekommendationer som författarna presenterar i rapporten.

Examensarbetet kartlägger en verkstadsavdelning på Saab i Linköping där det i framtiden ska komma att ske en del förändringar kring verkstadslayouten på grund av att en ny maskin ska installeras. Kartläggningen görs dels för att belysa material- och verktygsflöden i verkstaden och undersöka hur dessa påverkas den framtida layoutförändringen. Kartläggningen görs dessutom för att identifiera problem som finns i verksamheten idag och en undersökning utförs kring hur dessa problem påverkas av att en ny verkstadslayout ska införas. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag för den nya verkstadslayouten som ska leda till att de identifierade problemen ska undvikas samt underlätta för det framtida material- och verktygsflödet. Rekommendationer ges även kring hur man i framtiden kan arbete med liknande problem.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevens svårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelser av metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde var intervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydlig bild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen i årskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade med denna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning. Resultatet visade att elevens läs-och skrivförmåga förbättrades markant med hjälp av denna metod. Redan efter några veckor kunde både elev, specialpedagog, lärare och föräldrar se en klar förbättring i läs- och skrivutvecklingen hos eleven. Slutsatsen utifrån denna studie visar att TIL-metoden var ett mycket bra verktyg för att förbättra läsningen och skrivningen hos denna elev. Studien visar även att elevens en-till-enundervisning med specialpedagog varje dag var en bra undervisningsform för eleven och positivt för hans utveckling

Fallstudiens syfte är att skapa förståelse över hur ett internt produktionsflöde på ett tillverkande företag kan uppnå en hög produktionflödeseffektivitet. Målsättningen är att skapa en kartläggning av ett nuvarande flödestillstånd på fallföretaget. Utifrån detta ska empirin och den noggrant utvalda teorin generera i en analys som ska sammanställa de faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra flödet i dagsläget. Med hjälp av TPS-huset och faktorer som grund ska det klargöras om företaget gynnas av att tillverka internt eller överlåta delar av sin produktion externt. / The globalization that exists in the contemporary society means that manufacturing companies in Sweden are forced to look over their production. This to reach a higher competitive advantage and retain jobs nationally. The case study is based on the social problem of an rising unemployment while outsourcing is becoming increasingly popular for manufacturing companies in Sweden. The case company is a medical technology company that manufactures supplies articles to disinfection equipment. The case study brings up opinions about what is essential to study in a manufacturing company when a long-term decision on flow efficiency is to be taken. The study aims to create an understanding of how an internal production flow in a manufacturing company can achieve high efficiency. Estimation is to be created on how the actual internal production flow is different in relation to the flow that occurs when processes are transferred externally. The determining between producing internally or removing parts of production must include an review of the factors that affect the company's profitability. Initially it is essential for manufacturing companies to evaluate their current situation carefully to develop in the right direction in the future. A disposition model is presented after the theory chapter to structure the work and give the reader a clear view of the coming parts in the case study. At first the current situation of the case company is studied. After that the empirical data linked with the relevant theory becomes an analysis of the current state. The analysis is then discussed by a comparison of the two different flows using the TPS-house to include the relevant factors of lean production. Finally the comparison is evaluated and the factors that have the greatest impact on the company's decision making are clarified. The result that the case study has generated is that the essential factors affect each other and that a business should focus on reviewing the factors together, to achieve a desired production flow efficiency. The reviewing of factors generates a support if outsourcing should be applied in a future corporate development. It also shows how the employees of the company are affected by this choice.

Students with learning difficulties in the area of mathematics often show a weak fundamental number sense, which can impact their abilities to reach their learning objectives in mathematics, if they are not given the appropriate support to develop to their full potential with consideration taken to their special needs. The focus of this study was to highlight how support teachers and specialists map these students fundamental number sense, as well as show how the additional support teaching is made out and individually developed. The research has been qualitative using semistructured interviews. The interviews were done in depth with five practicing specialist teachers, who all had different educational backgrounds and experience, but who were all specialists in teaching children with difficulties in the area of mathematics. The conclusions of the study shows that the persons interviewed was only able to some extent define some parts of the concept of number sense, but felt that it had a great significance for the students future learning process. In addition, the research also shows that the special teacher’s approach is largely depending on their own knowledge and competence, which can be seen as problematic since they may, as shown, not be able to define the relevant areas in number sense. In which way the interviewed persons work with these students is different in many ways and the importance of coordination and collaboration amongst the specialist teachers is of great importance in many aspects.

This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.  The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.  The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.  Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow.   This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.   The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.   The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.   Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow. / Det här examensarbetet ligger till grund för en utredning gällande flödeseffektivisering på produktionslina 1 hos företaget Galderma i Uppsala under våren 2018. Företaget är i stort behov av att effektivisera sin produktion för att möta den ökade efterfrågan som finns på marknaden. Det gör att Galderma behöver kartlägga delar av sin produktion för att hitta områden där tidsvinster kan göras, samt identifiera förbättringsförslag som kan höja personalens arbetssituation med avseende på ergonomi.Utredningen började med en kartläggning av processen ute på produktionslinan. Detta utfördes tillsammans med verksam personal. Av de identifierade förbättringarna och förbättringsförslagen som sedan utvärderades ansågs vissa av dem mer relevanta att utveckla vidare. Två nya förbättrade delar tillverkades i verkstan för att underlätta handhavandet av lockmärkaren samt vid avräkningen. Den första delen var till magasinet på lockmärkaren, för att göra det möjligt att se igenom och hålla koll på magasinets nivå. Den andra delen till avräkningen gjordes även i ett mycket lättare material för enklare hantering samt för att få bort momentet när mallarna behövdes tas bort för att se om den tillhörande lådan var tom.Det effektiviseringsförslag som föreslogs skulle öka den nuvarande flaskhalsens kapacitet med över 100 %, från 12 enheter/min till 27 enheter/min per förslutningsmaskin. Effektiviseringen gick ut på att föreslå ett ändrat arbetssätt kring maskinen för att nå ner till maskinens drifthastighet. Onödiga moment flyttades till senare delar i processen samt så ska material förberedas utanför drifttiden. Detta blir möjligt när man tillför två extra operatörer vid flaskhalsen.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt. I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används. Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare. / Research at universities is today often conducted as projects. This is especially true in the engineering, natural science, medicine, and social science disciplines. Research projects are typically carried out by different categories of employers, such as professors, associate professors, assistant professors, and PhD students. These projects are typically managed by the person that applied for the project money, or the person that is the most experienced researcher at the department, which is often a professor or associate professor. From such leading persons, miracles are expected. Except acting as project managers, they are also engaged in many other parallel activities, e.g., supervision of PhD students, undergraduate and graduate education, conference organization and administration, project application writing, and representing the department internally as well as externally. In this report, a survey of project management competence within research projects at Karlstad University is presented. Empirical data have been gathered through two questionnaires and six complementary interviews. Professors and associate professors as well as PhD students have participated in the study. The survey shows that the active project managers have learned to lead projects based on experience and very few project managers have a formal leadership education. This implies that long stablished project management methods and tools are seldom used. Based on the outcome from the survey and our own observations, four concrete activities to improve project management skills are proposed in the report. The first activity is to provide a suitable and well-balanced course in project management methods that is offered to both active and future project managers. The second activity is to establish experience networks among active project mangers at Karlstad University. The third activity is to create a mentor program for new project managers. The fourth activity is to establish a group of experienced project managers that can assist in and give support to ongoing and planned projects.

Syftet med denna studie är att ge fördjupad förståelse för arbetet med stöd i matematik på gymnasiet. Av särskilt intresse är utifrån vilka grunder det avgörs vem som får stöd, hur stödet ska se ut och vilka stöd som erbjuds. Metoden som användes var intervjuer av lärare på sex olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det i arbetet med elever i matematiksvårighet finns både likheter och olikheter mellan skolorna. Det framkom att det var vanligt att lärarna uppmärksammar stödbehov vid prov eller i samtal. Stödbehov kunde också uppmärksammas genom diagnoser eller genom att grundskolan lämnade information kring elever i behov av stöd. I arbetet med att bestämma stöd var det vanligt att elevhälsoteam och elevvårdsteam var delaktiga samt att möten med elev och föräldrar genomfördes. Det föreföll vanligt att inte bara titta på elevens matematikkunskaper utan också på kringliggande faktorer när orsakerna till svårigheterna skulle utredas. Gällande stöd så framkom att det vanligaste var att eleverna deltog i ordinarie undervisning och att läraren gjorde anpassningar för att undervisningen skulle passa respektive elev. Vidare var det vanligt att skolorna hade specialpedagog, att eleverna erbjöds hjälp utanför lektionstid genom studie- eller räknestugor, att det var dubbel bemanning på lektionerna, att lärarna hade genomgångar på olika nivåer, att lärarna i inledningen av lektionen delgav eleverna information kring dagens lektion, att eleverna kunde få individuellt stöd, förlängd skrivtid, stöd av strukturell art samt uppgifter på sin nivå.

Lärare får ta emot och undervisa nyanlända elever i dagens mångkulturella samhälle och det är deras ansvar att skapa goda förutsättningar för elevens utveckling. Problematiken i arbetssituationen är dock att många lärare upplever en bristande kompetens i att undervisa nyanlända elever. Syftet med studien är att få en inblick i hur grundskollärare beskriver sin organisering av undervisningen för direktintegrerade elever samt hur de upplever denna arbetssituation. Kvalitativa intervjuer har använts i studien för att besvara forskningsfrågorna om lärarnas beskrivningar, därefter har intervjuerna analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att samtliga lärare har liknande ambitioner för hur organiseringen av undervisningen ska genomföras, men arbetssituationen upplevs olika utifrån de förutsättningar lärarna har. Brist på tid, personal och ekonomi samt otillräckliga kartläggningar har en negativ påverkan på lärarnas upplevelser av att undervisa nyanlända elever. Trots känslan av bristfällig utbildning kan erfarenhet och en förberedd verksamhet bidra till en god organisering och arbetssituation.