Samhällets ökade krav på skriftspråklighet medför att funktionshinder kopplat till läs- och skrivsvårigheter ökar. Samtidigt visar internationella läsundersökningar på en sämre litteracitetsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga förmågor och eventuella svårigheter är ofta svårbedömda och kartläggningsmaterial som testar elevernas språkförmåga på båda språk lyser i dagsläget med sin frånvaro. Flera studier visar på att flerspråkiga elever på så vis riskerar att såväl över- som underidentifieras vid dyslektiska svårigheter. I Norge har ett material utarbetats där flerspråkiga elever kartläggs på sitt modersmål parallellt med en kartläggning på norska (Bøyesen 2005). Syftet med arbetet är att undersöka om kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att minska över- respektive underidentifiering av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever intressanta för studien var de med arabisktalande bakgrund. Detta oavsett om arabiska eller svenska utgör elevens modersmål. I metoddelen motiveras elevurvalet kopplat till det material som använts i studien. I resultatet kan tre undertyper av elever urskiljas, där en grupp elever kan tänkas bli överidentifierad och två grupper kunde tänkas bli underidentifierade med enbart testning på svenska. Resultatet indikerar vidare att materialet kan vara en hjälp för att minska över- respektive underidentifiering genom att urskilja elevprofiler som eventuellt inte hade upptäckts med testningar på enbart svenska.

Syftet med denna studie är att kartlägga flödet av returstål inom SMT för att identifiera eventuella problem samt, om så är fallet, presentera förbättringsförslag för att åtgärda dessa. Kartläggningen visade att ett fåtal produktionsenheter står för majoriteten av returstålet som uppstår inom SMT samt att det överlag föreligger brister i sorteringen. Felsorteringen medför kostnader i form av ökad hantering, minskat materialvärde samt problem vid smältningsprocessen i Stålverket. En av anledningarna till felsorteringen är avsaknaden av återkoppling i form av kostnader och sorteringskvalitet till varje produktionsenhet. Det har via kartläggningen framkommit att transportkostnaderna är låga relativt materialvärdet. Därför är det av vikt att returstålet transporteras till Råvarugården snabbt. Resultatet av denna studie är att returstålsflödet skulle bli effektivare genom förbättrad sortering snarare än genom minskade transportkostnader.

Fallstudiens syfte är att skapa en förståelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbättra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbättringsåtgärder. Målsättningen är att skapa en modell som kan hjälpa SMF att förbättra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulägesanalys som ska sammanställa faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra produktionen. Nyckelord: Produktionsflöde, Kartläggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder. Vidare har resultatet visat att organisationen på skolorna varierar och att den nyanlända eleven oftast placeras i åtskilda verksamheter på skolorna. Lärarna som arbetar i förberedelseklasserna tenderar att bedöma eleven utifrån dess individuella egenskaper, där de lyfter upp ämneskunskaper, språket och socialiseringen som viktiga segment för elevens utslussning till den ordinarie klassen. Utifrån lärarnas perspektiv framkommer det också att elevens fortsatta skolgång oftast är beroende av hur den mottas i den nya klassen av både lärare och klasskamrater.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.

Syftet med den här studien var att undersöka hur minnestester används vid kartläggningar i en mindre svensk kommun. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka olika minnestester används i den aktuella kommunen? Vilket syfte framkom till varför just dessa tester används? Hur kan bristande eller begränsat arbetsminne synliggöras och assisteras i den aktuella kommunen, utifrån empiriinsamling och relevant forskning? Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer av speciallärare, specialpedagoger och skolpsykolog om minnestest i samband med kartläggningar och efterföljande stödinsatser. Genom gemensamma reflektioner, analyser och utvärderingar diskuterades kategorierna syfte, forskningsbakgrund, normering, elevurval, innehåll, typ av uppgifter, mängd samt efterföljande stödinsatser. I resultatet framkom att flera olika test används med olika inriktningar i olika kartläggningar och att minnestesterna bara är en liten del av dessa. Inriktningarna var mot språk-, läs-, skriv- och räknesvårigheter samt mot vidare NPF eller begåvningsutredningar. Samtliga test och stödinsatser är till för att reducera svårigheter. Arbetsminnet har betydande påverkan på matematikutvecklingen och är en stark prediktor för matematiksvårigheter. Anpassningar och stödinsatser måste vara elevspecifika och utifrån den kontext eleven befinner sig i. Slutresultatet av studien har lett till en kommungemensam praktiknära modell för hur elevhälsan kan arbeta med arbetsminnestest, testresultat, stödinsatser, anpassningar, strategier och kompensatoriska hjälpmedel.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hänvisa till branschens tjänsteleverantörer och leverantörer av komponenter till småskaliga vattenkraftverk vid förfrågningar från internationellt och inhemskt håll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov, genom att kartlägga företag aktiva inom branschen småskalig vattenkraft. Utifrån initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hur enkätundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar som skapats under förstudien används för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen att starta, driva och underhålla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas från olika register över liknande branschers kategoriseringar och branschföretags verksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvägt med de svar som samlats in från intervjuer och enkäter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter. De huvudsakliga metoder som använts för att identifiera branschens aktörer, är att intervjua en handfull ägare av småskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksägare och medlemmar i Svensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress. Den grundläggande frågan är vilka företag man varit i kontakt med under sin kraftverksamhet. En tidig bearbetning av de fördefinierade aktiviteterna användes som stöd. Kompletterande metoder är att välja företag som förekommit i svensk vattenkrafts medlemsmatrikel, som stödmedlemmar samt företag som gjort reklam i branschtidningen SERO-journalen de senaste fem åren. Företagen presenteras i ett separat kompendium. Enkäten utformas utifrån de samlade koncept och meningar som skapats under förstudien och den fördefinierade listan av aktiviteter utgör ramverket för hur företagens respektive verksamhetsområde beskrivs. Därutöver presenteras allmän information, så som kontaktpersoner på företaget och en verksamhetsbeskrivning i fritext. / By request of the Swedish Hydropower Association a market survey of companies that operates in or in close cooperation with the small hydro power market was undertaken during the spring of 2012. The association has noticed a surge in interest regarding small hydro power from both domestic and foreign entities and wants to proactively engage this interest. The main methods used to survey the market was to interview a handful of small hydropower plant owners and contact owners of hydropower plants and members of the Swedish Hydropower Association that had listed an e-mail address. The fundamental question is what companies the interviewees have come in contact with in regards to things related to the power plant. An early draft of the pre-defined criteria is used as support. Besides choosing the companies in regards to their responses to the interviews, some companies are also selected from appearing in the Swedish Hydropower Association members cadastral who are supporting members and companies that have published adverts during the last five years in the SERO-journal, a trade journal. The design of the survey sets the standard for how the companies are presented. The first part describes general information, if available. This is information such as company representative and a brief description of what the company does. The information following is what services and products the company offer in what categories. The categories has been determined by comparing how similar trade organizations have set up their categories, this combined with the results from interviews and surveys sets the structure for our categorization of activities.

Min studie förväntas bidra med kunskap om hur speciallärare, specialpedagoger och grundskollärare uppfattar begreppet dyskalkyli samt hur de strukturerar undervisningen för eleverna. Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka olika utgångspunkter det finns bland lärare, speciallärare och specialpedagoger för att förstå dyskalkyli. Jag vill även med studien skapa en bild över de olika sätt lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med elever med dyskalkyli, så att deras matematiska kunskapsutveckling blir så god som möjligt. Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor:•Hur beskrivs begreppet dyskalkyli av lärare, speciallärare/specialpedagoger i några grundskolor?•Hur strukturerar lärare, speciallärare och specialpedagoger sitt arbete med fokus på diagnos, kartläggning och undervisning? Det har genomförts ett flertal forskningsprojekt gällande dyskalkyli. Vid genomgång av avhandlingar och vetenskapliga artiklar rörande dyskalkyli kan jag konstatera att det framförallt finns tre olika teoretiska perspektiv; •Det medicinska perspektivet, vilket påstår att dyskalkyli har neurobiologiska orsaker (Butterworth & Yeo, 2011; Klingberg, 2011)). •Det psykologiska perspektivet, som enligt Adler (2007) och Östergren (2013) är att diagnosen ställs med hjälp av psykologiska test som avslöjar kognitiva svårigheter att lära sig matematik. •Det pedagogiska perspektivet som innebär att dyskalkyli diagnostiseras med hjälp av kartläggning, betyg, provresultat och testintervjuer där endast skolämnet matematik visar icke godkända resultat. Skagerlund (2016), Jiménez-Fernández (2016), Dowker och Morris (2017), Witzel och Mize (2018) samt Karlsson (2019)Jag har valt att utgå ifrån ovanstående perspektiv i analysen av empirin. Mitt val av teorier om kognitivismen och den kognitiva kunskapssynsätten på lärande är med utgångspunkt från Piagets tankar om inlärning och ett integrerat specialpedagogiskt perspektiv. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats då jag är intresserad av att lyfta fram informanternas tankar och upplevelser kring dyskalkyli. Genomförandet har skett i form av semistrukturerade intervjuer från fyra informanter, varifrån olika intressanta teman lyfts fram och analyserats. Ett av resultaten i studien visar att tre av fyra informanter anser att kartläggning och utredning för att upptäcka elever med dyskalkyli eller i andra matematiksvårigheter är nödvändig. En-till-en undervisning förespråkades av informanterna som menade att detta är en effektiv undervisningsmetod som gynnar elever med dyskalkyli. Alla informanter använde laborativt material för att hjälpa eleverna på bästa sätt. Föreliggande studie riktar fokus mot hur en specialpedagogisk undervisning kan planeras och struktureras för elever med dyskalkyli. Specialpedagogik handlar i hög grad om att bidra till att undanröja hinder i lärandemiljön. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyskalkyli får möta undervisning som kompenserar för t.ex. kognitiva svårigheter. De specialpedagogiska insatserna ska på såväl organisations- som grupp- och individnivå jämsides med andra insatser öka elevernas måluppfyllelse i matematiken. Min slutsats blir att det både krävs insatser i undervisningen och handledningsinsatser i samarbete med övriga aktörer.

Syftet och frågeställningarna med denna studie var att öka kunskapen om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen samt att vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare och studiehandledare om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen. Jag vill genom studien undersöka deras uppfattning och synpunkter för att få en bredare förståelse av för studiehandledning på modersmål. Den empiriska undersökningen grundar sig av fem kvalitativa intervjustudier där jag intervjuade lärare och studiehandledare på en skola (språkintroduktionen). En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av syfte, därefter har intervjuerna analyserats utifrån studiens frågeställningar, styrdokument och tidigare forskning samt aktuell litteratur. Resultatet i studien har visat att studiehandledning på modersmål i matematik har betydelse för nyanlända elevernas förståelse och kunskapsutveckling. Elevernas tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter varierar. Eleverna som har en bra skolgång klarar sig bättre i matematikinlärning än de som gått i skolan i några år i sina hemländer. Bristande skolgång kan leda till svårigheter i matematikinlärning för dessa elever.

Under våra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet på utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrågan om någon eller några studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet var intresserade av att göra en kartläggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lägga sina resurser på. Då dessa frågor är relevanta för vår framtida profession ansåg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vår tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet något. Således blev syftet med denna uppsats att utifrån ett ledningsperspektiv jämfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartläggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom två befattningsområden som för Ringhals anses vara kritiska på grund av bland annat pensionsavgångar. Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom enkäter inom två befattningsområden, kontrollrumspersonal och personal inom instrument underhåll. Det ingick 33 respektive 20 respondenter. Dessutom har vi gjort en intervjustudie med en rekryterare och två gruppchefer, en i respektive område.Vi redogör först för hur Ringhals historiskt har växt fram, hur deras rekryteringsstrategi ser ut och till sist redovisar vi och analyserar resultatet av vår studie. I analysen har vi använt oss av bland annat en organisationsteori och en analysmodell om beskriver människotyper och karaktärer. Vi har också använt litteratur och undersökningar som pekar på skillnader mellan under- och överutbildade samt värderingar som ändrat sig över tid, vilket vi anser ha varit intressanta och relevanta för vårt arbete.I stort kan vi konstatera att det inom befattningarna i vår studie ofta rekryteras överutbildad personal. Detta är både ledning och medarbetare överens om. Personalen får också en gedigen internutbildning som gör att de blir attraktiva inom andra områden, både internt och externt, detta tillsammans med framtida pensionsavgångar gör att befattningsområdena är känsliga för personalrörlighet. Utöver detta har Ringhals dessutom att hantera en strikt organisation med stor säkerhetskontroll som ska möta morgondagens arbetskraft med eventuellt andra värderingar. Efter analys och diskussion ger vi förslag på en eventuell framtida kompetensprofil.