De nu rådande teorierna kring småstater och deras säkerhetspolitik har kritise- rats för att vara allt för knutna till västerländska och europeiska småstater. Den här forskningen har därför undersökt orsaker och motiv för en afrikansk småstat att välja att gå in i en allians. I och med detta har säkerhetspolitiska teorier prö- vats utanför Europa och dess generaliserbarhet kunnat ökas. Genom en metodskapande och teoriprövande forskning har teorierna kring små- staters alliansval prövats i en fallstudie om Botswanas militära samarbete med Kina. Såväl Kina som Afrika är högaktuella såväl internationellt som för svensk försvarsmakt. Forskaren skapar en metod bestående av tio indikatorer för att en småstat ska välja att gå in i en allians. Resultatet av en jämförelse med fallstudien pekar på att teorierna kring småstater kan appliceras även utanför västerländska och europeiska småstater. Den skapade metoden har också framgångsrikt prövats. / This study tests the applicability of traditional small states security strategy theory to African small states. Existing theories in this area have been criticized for their focus on western and European countries particularly on the grounds of their limited applicability to other states. This method building and theory testing study searches, in existing theories of small states strategies, for reasons and probable motives why small states enter an alli- ance. The theory is tested using a case study of Botswana’s emergent relationship with China. For the purpose of the study, a new model testing alliance building tendencies was constructed. Based on this, a method of ten indicators that are pre- dictive of when a small state might choose to enter an alliance has been derived. These indicators are then used to compare Botswana’s reasons and motives to enter an alliance and military cooperation with China. The comparison finds that seven of the ten indicators could be found, one was not found and the final two could not be tested in this study. This research concludes that African small states choose alliances for the same rea- sons that western and European state do. Furthermore, this study also suggests that the model of ten indicators to test a small state’s likelihood to enter an alliance is effective.

Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller krigshjälte?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karak­tärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i representationerna. Karaktä­rer­na och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massme­dier och populärkultur har en stark inverkan på människors iden­titetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vil­ket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skil­drade den kine­siska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramver­ket utgår ifrån idéer om ideologi, där genus­teorier och kultur­teorier innefattas. Utifrån en semio­tisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strate­giskt utval­da scener i de båda filmerna. Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, för­utom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest kom­plexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki­ne­siska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskap­en grundas i västerländsk ideo­logi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna. / The study "Mulan: lotus flower or martial arts champion?" aims to compare the representations of male and female characters and Chinese culture in Disney films Mulan (1998) and Mulan (2020) to see the similarities and differences in the representations. The characters and culture will be ana­lyzed based on gender- and Asian stereotypes. Mass media and popular culture have a strong impact on the formation of people's identities and how we perceive cultures other than our own. Disney is powerful within popular culture which makes these issues important to study. Mulan (1998) has been criticized because of how Disney portrayed the Chinese culture in the film and for portraying the gender oppression as a cultural problem. The theoretical frame­work is based on ideas about ideology, which includes gender theories and cultural theories. Based on a semiotic analysis where we have used denotation and connotation, four strate­gical­ly selected scenes have been analyzed in the two films. Our analysis showed that several of the men in Mulan (2020) break the traditional gender image, however, all characters except one fall under Asian stereotypes. All women, except Mulan and Xianniang, show a traditional gender image. Mulan's character is the most com­plex based on gender and Asian stereotypes. The characters in the film (1998) all show a tra­ditional gender image. The surface culture has improved in the film from 2020 but not the deep culture. The Chinese culture is still represented in a way that makes the underlying mes­sages based on Western ideology. Mulan's problem as a woman is still blamed on the image of the Chinese culture that is depicted in the films.

This report describes the Chinese truck transport industry; how companies in that industry manage their businesses and the problems they face regarding how they can conduct their long-haulage transport business as efficiently as possible. The method used in this thesis is a qualitative approach where data mainly have been collected through interviews with transport companies. Initially, the components necessary for road transport are discussed, what separates them and how legal demands limit them. Through studies and interviews with transport companies in China and Europe, differences between the different continents are identified in terms of development level and efficiency in logistics handling. These aspects are connected to factors such as salary differences and legislations to finally identify three key segments for the Chinese market. These segments are then analyzed individually and compared against each other to identify one segment where an optimized semi-trailer could improve the current segment and also be an attractive product, for transport companies in that segment as well as for semi-trailer manufacturing companies. Specifications for a proposed semi-trailer are suggested based on needs for that segment. Finally different options for the introduction of such a product at the Chinese market are investigated considering risk-taking, profit requirements and feasibility. This study shows and arguments that there is a big market potential for better semi-trailers than the ones used in the market today and that the segment with the biggest improvement possibilities is a segment where both weight and volume are bottlenecks in the daily business. This study further shows that a high potential can be seen through a growing market and new legislations in China which implies that current semi-trailers will have to be phased out within a period of fifteen years to a product that fulfills the new legislations. / Denna rapport beskriver den kinesiska lastbilstransportmarknaden, hur aktörerna på denna bedriver sin verksamhet och vilka problem de står inför med avseende på att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt. Använd metod är en kvalitativ approach där data huvudsakligen införskaffats genom intervjuer med transportföretag. Inledningsvis diskuteras de ingående fordonstyper som utgör en bas för lastbilstransporter, deras olika egenskaper, vad som skiljer dem åt och hur lagkrav begränsar dessa. Genom studier och intervjuer av transportföretag i Kina och Europa identifieras olikheter mellan de två kontinenterna vad gäller utvecklingsgrad och effektivitet i logistikhantering. Dessa kopplas ihop med faktorer så som löneskillnader och lagkrav för att slutligen dela upp den kinesiska marknaden i tre segment. Dessa segment analyseras därefter individuellt och ställs mot varandra för att identifiera ett segment där en optimerad semi-trailer dels skulle kunna förbättra det befintliga segmentet men också utgöra en attraktiv produkt för de företag som befinner sig däri, samt för företag som producerar semi-trailers. Specifikationer för den föreslagna semi-trailern läggs fram baserat på behov i det segmentet. Slutligen utvärderas olika möjligheter för att introducera en sådan produkt på den kinesiska marknaden med avseende på risktagande, vinstkrav och genomförbarhet. Denna studie visar och argumenterar för att det finns en stor marknad för bättre semi-trailers än de som marknaden för närvarande använder och att det segment där störst vinst kan göras är ett segment där både vikt och volym utgör flaskhalsar för den dagliga verksamheten. Studien visar vidare att det finns en potential i semi-trailerförsäljning på den Kinesiska marknaden genom förändrade lagkrav vilka kräver att nuvarande semi-trailers byts ut från marknaden inom en femtonårs period och ersätts med nya lagliga.

It is important for teachers to get a wide knowledge about diversity as we live in a more globalized world. This paper aims to contribute to this knowledge. The paper aims to describe the impact of a more globalized world and how this globalization has changed the early childhood education and care systems in China, Russia and Germany. The focus will be on how globalization has changed preschool and kindergarten, and the consequences there of. The consequences of the changed norms and values of these countries have been studied with the focus on preschool and early childhood education. Theoretical frameworks used as tools for analysis are children’s perspective, ecological systems theory, Esping-Andersen's theory of welfare regimes, “Regimes of the World” and Shulman’s theory of teachers’ knowledge base. We have gone through earlier research and assembled it through a literature study. As it turns out, the ideological change has indeed caused a tremendous change in preschool policies. Preschool children have been allowed more agency and influence in all three previously autocratic nations, including those who remain autocratic. There are norms and values pushedby the state, the families, and the professionals. These norms sometimes overlap, but not always. The norms and values sometimes differ in theory and practice, due to material conditions. Preschools are subject to both norms and values from outside change, as well as agents in their own right. Children can and do form their own norms and values in addition to what adults teach them.

Den här uppsatsen består av en partiell översättning med kommentar av Kinas kommunistiska partis rapport från den 20:e nationella partikongressen som ägde rum i oktober 2022. Översättningen gjordes från kinesiska till svenska utifrån en översättningsprincip baserad på skopos att en ”vanlig svensk” ska förstå texten. Syftet är att undersöka vilka översättningsproblem som uppstår vid översättningen av kinesisk politisk diskurs till svenska för den svensk kulturkontexten. Politisk terminologi identifieras som det enskilt största översättningsproblemet, samt att ett antal mindre översättningsproblem på grammatisk, lexikal, syntaktisk och stilnivå även diskuteras. Översättningen och kommentaren kompletteras även med en komparativ studie där den svenska översättningen jämförs med KKP:s officiella engelska översättning utifrån skoposteorin och Juliane House SFL-baserade metodologi för kvalitetsbedömning av översättningar. Jämförelsen visar att KKP:s översättning gör större textuella avsteg från källtexten, medan min översättning använder sig av fotnoter, samt att KKP:s översättning ligger nära förtäckt och min översättning ligger nära öppen översättning på House skala mellan de två. / This thesis consists of a partial translation, with commentary, of the report from the 20th national party congress of the Chinese Communist Party which was held in October 2022. The text was translated from Chinese into Swedish with a translation principle based on the skopos that a “normal swede” should be able to understand the text. The purpose is to explore translational problems when translating Chinese political discourse into Swedish for the Swedish culture context. Political terminology is identified as the single largest translational problem. A number of smaller problems are also identified on the grammatical, lexical, syntactical and style levels. The translation with commentary is also accompanied by a comparative study where the Swedish translation is compared to the official English translation sanctioned by the CCP, based on skopos theory and Juliane House’s SFL-based translation quality assessment methodology. The comparison shows that the official translation diverges more from the source text textually, while mine uses footnotes, and that the CCP translation lies close to covert translation, on the scale from covert to overt, where my translation is on the other end of the scale.

Culturally adapted marketing has increased due to internationalization. The role of color varies across cultures and influences consumer behavior. The aim of this thesis is to improve knowledge on how Swedish companies can use color in their marketing, in terms of package design of groceries, when adapting to the Chinese consumer culture. The research questions are: Which cultural markers can be found on color on groceries in Sweden and in China and how do these differ across both countries? How does color influence consumer choice of groceries and how do they differ between Swedish and Chinese consumers? How can this knowledge on culturally adapted choice of color be exploited by Swedish companies in their marketing of groceries in China?    The theoretical framework of this thesis is: Hofstedes cultural manifestations and his cultural dimensions, semiotics, color psychology, application of color in marketing, and consumers’ attitudes toward global and local consumer culture. A qualitative method with some quantitative elements is applied, including qualitative semi-structured interviews, a quantitative structured observation and a quantitative visual semiotic analysis.  Theoretical contributions: The most frequent colors on Swedish grocery packages are white, green, blue, yellow and black, and the corresponding Chinese ones are white, red, yellow and gold. Saturated colors are more common in China. The packages’ colors were linked to the flags of each country. The consumers’ choice of groceries was positively influenced if the color and content of the product fitted the preferences of the consumer, and negatively if they didn’t fit. The study shows that Chinese consumers are more visually appealed to Chinese groceries and more willing to choose them than Swedes. Chinese consumers preferred more information on the grocery packages than Swedes. The thesis’ practical contributions are that Swedish companies should adapt their choice of color to the Chinese culture, to succeed with their marketing in China. Consideration must be paid to the choice of color, modern visual design can be applied, use more saturated colors and adapt the color to the package content. The unique thesis contribution is the extension of the cross-cultural research area between Sweden and China regarding use of color on grocery packages, that may provide Swedish companies with a competitive edge on the Chinese market.

A significant amount of research has been conducted on the United States’ reason for war with Iraq, through different lenses and theoretical frameworks. At the same time, studies have been conducted on China’s claim on Taiwan and the ongoing situation in the Taiwan Strait. However, no direct comparison has been made on the statements made by government officials on these two cases. This two-part-study aims to understand the reasons of the 2003 Iraq war through a realist viewpoint by conducting an analysis of President George W. Bush’s speeches and statements. Likewise, an analysis from a realist point of view will be conducted on statements made by Chinese government officials regarding Taiwan. The findings will then be compared to see if there are any similarities or differences between the two states. The results show a difference, where one nation emphasizes security and international anarchy, while the other focuses on appearing like a rational actor responding to injustice and provocations.

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är: Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera? Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden? Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter? Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina? Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret. Jag har använt mig av exempel på hur andra svenska och internationella företag anpassat sitt PR-arbete till den kinesiska kontexten för att skapa ytterligare en dimension. Vidare belyses respondenternas svar ur skenet från Hofstedes dimensioner kollektivism, maktdistans, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering samt Halls teori om låg och hög kontext. Min slutsats är att interkulturell kommunikativ kompetens snarare rör sig om social kompetens och förståelse, vilket grundar sig i att lyhördhet, ödmjukhet, självinsikt och självkännedom är ledord för all kommunikation – oavsett om det är intra- eller interkulturell sådan. Skillnaderna i kulturerna skall inte överdrivas då människor i grunden är ganska lika. Majoriteten av de svenska och kinesiska respondenterna har aldrig råkat ut för något större problem på grund av kulturella skillnader. Sverige och Kina är inte så långt ifrån varandra som mycket litteratur insinuerar. I ljuset av den förberedande fältstudien, enkätintervjuerna och viss litteratur vågar jag påstå att stora delar av litteraturen präglas av ett närapå sensationsjournalistiskt angreppsätt med dualistiska perspektiv som exotifierar och mystifierar Kina.     Seeing is believing! Vi ser inte Kina som det faktiskt är, utan som vi hoppas, tror eller fruktar att det är. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets / I have through a preparatory field survey; literature review and survey interviews examined Swedish and Chinese business representatives’ experiences from the intercultural meeting, based on Swedish companies operating on the Chinese market. It was the purpose of the essay and I have started from the question: How has Swedish and Chinese business representatives experienced the intercultural meeting? Underlying questions are: What cultural factors create the Chinese communication style? How does Swedish business representatives experience the intercultural meeting with the Chinese market? How does Chinese business representatives experience the intercultural meeting with Swedish business representatives? Which of the study presented factors could facilitate the intercultural meeting of the Swedes continued business in China? This is done by identifying differences between Swedish and Chinese culture with the aim to explain underlying factors to why we perceive each other as we do, and through this highlight a selection of opportunities and pitfalls that the Chinese culture may have on Swedish companies operating on the Chinese market. The theoretical framework consists of theories in public relations, and intercultural communications. The literature review focuses on factors such as mianzi, lian, guanxi and philosophical influences that have an impact on the communication pattern. I have used examples from Swedish and international companies that have adapted their public relations work for the Chinese context to create an additional dimension. Moreover, the respondents’ answers are elucidated in the light of Hofstede’s dimensions of collectivism, power distance, masculinity, uncertainty avoidance, time orientation and Halls’s theory of low and high context. My conclusion is that intercultural communicative competence, rather are social skills and understanding, which is based on responsiveness, humility, self-awareness and self-knowledge – keywords in all aspects of communication whether it is intra- or intercultural such. Differences in cultures should not be exaggerated since people are fundamentally quite similar. The majority of the Swedish and Chinese respondents have never encountered any major problems due to cultural differences. Sweden and China are not as far apart as much literature insinuates. In the light of the preparatory field survey, survey interviews and some literature I venture to say that much of the literature is characterized by an almost sensational journalistic approach with dualistic perspective exotifying and mystifying China.     Seeing is believing! We do not see China as it actually is, but as we hope, believe and fear it is. Frédèric Cho, Senior Adviser, Handelsbanken Capital Markets

Rapporten syftar till att ge en overskådlig bild av den aktuella peptidbaseradelläkemedelsmarknaden. Från en i rapporten definierad marknad har primärdata kring etablerade företag på marknaden, samt peptidbaserade läkemedel till försäjning på marknaden, sammanställts. Rapporten finner att onkologiska- och metaboliska sjukdomar är överrepresenterade i statistiken, vilket även stöds av rapporter från tredje part. Utforskandet av samarbeten mellan företag och akademi, företag och företag, och andra samarbetsformer presenteras också. En tydlig trend i dessa undersökningar tyder på att kontraktsbaserade samarbeten mellan organisationer, där forskning och produktion görs av ett externt företag som ett annat företag använder sig av, är på uppgång. Detta sänker kostnader för framställningen av nya läkemedel, och effektiviserar denna process. Trender inom forskningen talar också för att folkhälsosjukdomar i västvärlden ar trendsättande för läkemedelsföretagens inriktningar. Rapporten baseras på primärt insamlad statistik som verifieras genom rapporter från tredje part, fallstudier för att exemplifiera generaliseringar gjorda av andra källor, samt reflektioner kring vad denna information utrönar i för slutsats.

The purpose of this essay is to explain China’s growing economic presence in Africa through a case study regarding the relationship with Kenya, as well as to highlight the specific features of this presence. In order to achieve this goal, two theoretical perspectives will be applied to examine the data. These two perspectives are the “world-systems theory” developed by Immanuel Wallerstein, and the theory of “Imperialism” as defined by Johan Galtung.     Through a textual analysis of the sources used, the essay has found that Chinese outward FDI finances projects in Africa that are commercially viable and mutually beneficial in economic terms. Research has also shown that Chinese outward FDI also attracts an alignment in voting patterns of African countries towards the Chinese in the UN General Assembly. Neither of these phenomena are consistent with the common misconception that China acts with imperialistic ambitions. Culturally, an influx of Chinese workers in Kenya have resulted in a heated debate concerning racial discord, as well as a change to working conditions within the affected African countries, defined as ‘’The Shanghai effect’’. According to the world-systems theory, the core state - in this case China, has an unequal relationship with Kenya, the peripheral state.    Our data suggests that China’s growing economic presence in Africa is not fueled by imperialistic ambitions. Therefore, we conclude that China utilises their position of being a core state with a long-term perspective - seeking and utilising mutual benefits where they can be found.