<p>Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.</p>

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.

Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning. Detta kan ge trygghet i rollen som föreläsare. Inom en föreläsning behöver dock finnas plats för tvåvägskommunikation, något som den traditionella retoriken ej tar hänsyn till.

Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är. Informanterna på lågstadiet upplever en bristande förståelse och saknar stöd från skolledningen, medan informanterna på mellan- och högstadiet ser positivt på deras intresse och stöd. Undersökningen visar också på att det finns skillnader i kunskapsgrunden mellan olika lärarkategorier då resurspedagogerna har en forskningsbaserad grund medan klasslärarna på lågstadiet arbetar mer erfarenhetsbaserat.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.

<p>Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter. Att särskoleeleven är med i klassen mer än 50 % säger en respondent är kriteriet för att vara särskoleintegrerad. Vi såg skillnader vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheterna gällande de intervjuade lärarna. Även tillgången av handledning för klasslärarna som hade särskoleintegrerade elever skiljde sig mycket. Det som framkom i resultatet var att den goda viljan hade stor betydelse i arbetet med särskoleeleven. Resurser i form av personal, anpassat material och utbildning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleintegrerade elever. I resultatet har vi sett en lyhördhet hos klasslärarna och vikten att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har också sett en positiv inställning till arbetet med särskoleeleverna hos klasslärarna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever. Resultaten visar även att samtliga lärare använder högläsning regelbundet i sin undervisning men i olika utsträckning, vissa lärare på ett varierande och kreativt medan vissa lärare inte alls anstränger sig vid arbete med högläsning. I studien framgår det också att ett flertal centrala innehåll och syftemål från kursplanen i svenska i Läroplanen för grundskolan (2011) kan uppnås genom arbete med högläsning.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter. Att särskoleeleven är med i klassen mer än 50 % säger en respondent är kriteriet för att vara särskoleintegrerad. Vi såg skillnader vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheterna gällande de intervjuade lärarna. Även tillgången av handledning för klasslärarna som hade särskoleintegrerade elever skiljde sig mycket. Det som framkom i resultatet var att den goda viljan hade stor betydelse i arbetet med särskoleeleven. Resurser i form av personal, anpassat material och utbildning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleintegrerade elever. I resultatet har vi sett en lyhördhet hos klasslärarna och vikten att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har också sett en positiv inställning till arbetet med särskoleeleverna hos klasslärarna.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till?   Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen. Det innebär att informanternas verklighetsuppfattning står till grund för utfallet i studien. Då studien utgår ifrån vuxnas uppfattningar är studien byggd utifrån ett barnperspektiv. Detta innebär att man som vuxen ser till barns behov och hur vuxnas handlingar påverkar barnen, i detta fall, eleverna. Resultatet redovisar att inne- och uteslutning förkommer inom specialundervisningen och att dessa handlingar leder till fler effekter som majoriteten av informanterna är medvetna om. Analysen visar att inne- och uteslutande handlingar är ofrånkomliga i samband med specialundervisningens organisering. En faktor som visat sig viktig är att elevernas känslor tolkas olika av informanterna beroende på vilket kön eleverna har.

No description available.