Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3. Resultatet visar att samverkan mellan fritidsverksamhet och skola brister, vilket bidragit till att öka klyftorna mellan fritidslärare och klasslärare. I studien framgår även att samverkan har betydelse för barns utveckling.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren ochspecialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skullevilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor ochhur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna.Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sittsamarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringenav specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola Aintervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagogoch två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet ochviktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete. Studien synliggör en skillnad påsamarbetets innehåll beroende på om klassläraren samarbetar med en speciallärare ellerspecialpedagog. Specialläraren och specialpedagogen är två olika yrkeskategorier med olikauppdrag, som har samma syfte i skolan och därför skiljer sig samarbetets innehåll åt.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola. Vi vill även undersöka synen på inkludering. För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts.  Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie. Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm. Dessutom har vi intervjuat en rådgivare på Specialpedagogiska Skolmyndigheten samt en tjänsteman på Skolverket. Tidigare forskning ligger också till grund för vår studie. Vi belyser tidigare studier på goda exempel av inkluderingsarbete. Vi har valt att lyfta fram det relationella perspektivet. Denna undersökning visar att synen på inkludering inte skiljer sig markant bland våra respondenter. Det finns en vilja bland lärarna att arbeta inkluderande. Det som hindrar dem handlar till stor del om organisation och tillgång till rätt resurser. Svårigheter som lärarna upplever är brist på tid och brist på stöd. Dessa upplevelser kan se olika ut. Lärarna i vår studie efterlyser utbildning och utökad kunskap, handledning och stöd från skolledningen. Samarbete mellan kollegor och mellan skola – föräldrar framhålls som betydelsefullt i inkluderingsarbetet. Vikten av att lyssna på barnet och att utgå från varje enskild elevs behov uppmärksammades också som framgångsfaktorer för att lyckas inkludera elever i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

Syftet med studien var att ta reda på vilka arbetssätt och metoder lärare använder inom årskurserna 2-3 för att stötta elever med lässvårigheter i matematikinlärningen samt motiven till dessa. Studien sökte också efter om det fanns några likheter och/eller skillnader mellan de arbetssätt och metoder som klasslärare och speciallärare använde. Kvalitativa studier genomfördes med observationer och intervjuer av totalt 7 lärare och speciallärare vid en skola. Resultatet visade att de vanligaste arbetssätten lärare använde var enskild färdighetsträning, en-till-en undervisning och tänka högt. Andra förekommande arbetssätt var kooperativt lärande samt användning av grafiskt- och laborativt material. Det förekom olika motiv till valet av dessa. Det var mer likheter än skillnader mellan de arbetssätt och metoder klasslärare och speciallärare använde. Slutsatserna är att lärare använde många olika arbetssätt och metoder som hade möjlighet att stötta elever med lässvårigheter i deras matematikinlärning. Det fanns dessutom fler likheter än skillnader mellan klasslärare och speciallärare.

Syftet med studien har varit att bidra med en ökad förståelsen för hur rektorer och klasslärare resonerar kring den samverkan som ska ske mellan fritidshemslärare och klasslärare under skoltid, och hur de anser att denna fungerar i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer samlat in en empiri som sedan har analyserats genom Anders Perssons maktperspektiv. Perssons maktdefinition lyder ”en individuell eller kollektiv aktörs förmåga att framkalla, förändra och hindra handlande och uppnå avsedda konsekvenser” (Persson, 2014, 31). Makten kan ha olika karaktärer beroende på olika faktorer i olika relationer. Makten ligger i att kunna omsätta sina resurser i handling för att kunna uppnå avsedda konsekvenser. Sammanfattningsvis har studien visat att det råder tydliga maktstrukturer i skolan mellan rektorer och deras personal då rektorerna sitter på den beslutsfattande rollen. Det finns vidare även en maktstruktur som ger klasslärarna en något högre position i förhållande till fritidslärarna under den obligatoriska skoltiden. Detta baseras på att de ansvarar för planering av undervisning samt ansvarar för att kunskapskraven uppnås. Dock ska detta inte betraktas som något negativt, då studien även påvisar en vilja till att skapa kommunikation och delaktighet i de olika processerna kring samverkan som råder. Informanterna som deltagit i studien har vid flera tillfällen betonat att kommunikation och tydliga ramverk är viktiga parametrar för att skapa balans i samverkan. Enligt studiens informanter lämnas det gott om utrymme för fritidslärarna att påverka samverkan i den utsträckning som är möjligt.

Denna studie syftar till att undersöka hur fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll under den obligatoriska skoldagen påverkas av samverkan och skolans organisation. För att svara på studiens syfte gjordes en kvalitativ intervjustudie med följande frågeställningar: Hur både fritidslärare och klasslärare beskriver fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll, samt hur samverkan beskrivs mellan skola och fritidshem och hur samverkan beskrivs i skolans organisation. För att få nyanserade svar användes en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod och den insamlade empiriska datan bearbetades med hjälp utav en tematisk analysmetod. Med utgångspunkt i institutionellt och nyinstitutionellt teoretiskt perspektiv har informanternas svar analyserats för att sedan diskuterats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet redogörs hur deltagarna själva väljer att definiera innebörd av fritidslärarens arbetsuppgifter, yrkesroll, samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt samverkan i organisationen. Detta för att kunna synliggöra skillnader och likheter som skulle kunna peka på hur fritidslärarens arbetsuppgifter och profession påverkas av kulturella regler och strukturer. Slutsatsen visar på att begreppet samverkan är odefinierat och att det är fritt fram för varje skola att tolka begreppet efter egna referensramar samt att ledningen i varierande grad påverkar den rådande definitionen. Det framgår även att skolan i varierande grad lyckas ta till vara på fritidlärarnas kompetenser, men att de riskerar att tvingas in i rollen som “alliallo” och även detta verkar kunna härledas till skolans organisationsstruktur. Vi belyser även yrkesgruppernas utbildningar samt att det kan framstå finnas en ekonomisk vinning i att använda fritidslärarna som hjälplärare istället för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet.

Syfet med denna studie är att beskriva sex lärares uppfattningar om hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan tar sig i uttryck. Studien använder samverkansteori som teoretisk utgångspunkt för att avgränsa och förstå samverkan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av intervjuer och utgick från ett snöbollsurval. Studieobjekten var tre fritidslärare och tre klasslärare verksamma inom lågstadiet, från tre olika skolor. Resultatet visar på att de olika yrkesrollerna har olika ingångar till arbetet i skolan men att fritidspedagogiken sällan tas tillvara på. Det framkommer att vid god samverkan ses eleverna som ett gemensamt ansvar och att eleverna tjänar på en god samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Tidigare forskning pekar på problemet med tidsbrist och att förutsättningar för samverkan inte möjliggörs när lärarna inte har gemensam planeringstid. Lärarna i studien lyfter fram rektorernas roll i möjliggörandet av samverkan, de uttrycker också en önskan för mer gemensam planeringstid i arbetslag. Vidare forskning med förskollärare som är verksamma inom skolan samt rektorer och skolledning skulle kunna bidra med intressanta infallsvinklar och kunskap utifrån deras perspektiv och upplevelser om samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever. Resultatet visar att studiehandledningen anses som mycket viktig av lärarna. De tycker att andraspråkselever behöver både modersmålet och svenskan. De flesta eleverna tycker att matematiken är ett svårt ämne men med modersmålslärarens hjälp i både översättning och förklaring av matematiska uppgifter, underlättar det ämnet för dem. Trots att samarbetet mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar dåligt, tycker alla att det är viktigt med ett bra samarbete.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöversärskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenskaklassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska. Det krävs dock ett samarbete mellan personal på skolan, föräldrarna och skolorna och även en del andra faktorer påverkar resultatet.