Studiens syfte har varit att undersöka kornets roll som råvara och livsmedel i Höga Kusten ur ett gastronomiskt, agrarhistoriskt och arkeologiskt perspektiv som underlag till framtida forskning. Ett tvärvetenskapligt ramverk som innefattat de tre nämnda ämnena har använts. Metoder som använts i studien har varit en semistrukturerad intervju, ett antal e-intervjuer med lokala aktörer i Höga kusten samt en systematisk litteraturgenomgång. Kornets rolls förutsättningar i Höga Kusten som ett traditionellt livsmedel samt Höga Kustens terroir har undersökts, beskrivits och definierats. Detta med hjälp av begreppen Höga Kusten, kulinarisk region, terroir, gastronomi, historia och arkeologi. Resultatet av studien har visat att kornet som råvara har haft en historisk roll i Höga Kusten som traditionellt livsmedel från när den först påträffades på järnålder fram till idag. Dock har denna roll förändrats under årens lopp och gått från att ha varit en basvara till att falla i glömska. Idag säljs fortfarande produkter med korn, men inte med ett lokalt odlat korn. Höga Kustens naturförutsättningar med dess höga berg, djupa dalar, dess jordarter, många soltimmar och det karga klimatet, i uppsatsen benämnda som begreppet terroir, har haft en betydande påverkan för kornets förutsättningar att odlas och förädlas i regionen. Nyckelorden för studien har varit gastronomi, historia, arkeologi, klimat, terroir och tvärvetenskap. / For this study we have investigated the barley grain, and its importance in the High Coast of Sweden. In this region the traditional food products are flatbread, porridge and “palt”, that traditionally contain barley. The locals have an ambition to promote the High Cost as an gastronomical region, but we believe more knowledge supporting this food heritage is needed. We have chosen to work in an interdisciplinary way, combining the disciplines of gastronomy, agricultural history and archaeology. This comparative research has in turn provided us with a broad history of barley, from the first permanent settlements in the High Coast during the Iron Age, to present day. Due to the lack of definitive description of what classifies as a local product we conclude that more research is needed in this area.

Med bakgrund av de klimatförändringar som har observerats och klimatfrågans nära koppling till energisystemet är en omställning till ett hållbart energisystem av stor betydelse. Klimatförändringar sker på global nivå och det är därför viktigt att aktörer arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser och når politiska mål, så som Förenta Nationernas mål att den globala temperaturökningen ska hållas så långt under 2 grader Celsius som möjligt. Utifrån denna bakgrund har syftet med uppsatsen varit att undersöka vilken roll svenska kommuner har i omställningen till ett hållbart energisystem. Svenska kommuners möjlighet att påverka omställningen av energisystemet har delats in i den egna verksamheten, egna bolag, det lokala näringslivet, kommunens medborgare och genom samverkan. Rapporten har avgränsats till att undersöka det lokala näringslivet samt invånarna i kommunen. Även samverkan som är kopplad till dessa två områden har varit en del av uppsatsen. Inom arbetet har en litteratursökning och en intervjustudie genomförts. Litteratursökningen har använts för att skapa en vetenskaplig grund samt en kontext till ämnet. I intervjustudien har intervjuer genomförts med representanter från åtta svenska kommuner. Urvalet har varit strategiskt och baserats på Sveriges Kommuner och Landstings indelning av kommuner i tre huvudgrupper; A, B och C. De kommuner som har intervjuats är Stockholms stad och Malmö stad från grupp A, Linköpings kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun från grupp B och Piteå kommun, Mora kommun och Markaryds kommun från grupp C. Intervjustudien har resulterat i en beskrivning av arbetet med omställningen av energisystemet i vardera kommun. Det har framkommit att kommuner har en viktig roll i Sveriges arbete med en omställning till ett hållbart energisystem och att aktörer på lokal och regional nivå, så som kommuner, har medverkat till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Kommuner har i sin roll möjlighet att påverka sin egen verksamhet och sina bolag såväl som andra aktörer som kommunens medborgare och näringsliv. De kan även påverka genom samverkan med andra aktörer. I arbetet riktat mot medborgare och näringsliv har kommuner möjlighet att använda sig av verktyg som strategiska dokument, ägardirektiv, planarbete, kommunal energi- och klimatrådgivning, medel och stöd samt samverkan. De kan även använda sig av styrmedel och nudging för att skapa incitament för medborgare och näringsliv att agera i en riktning som är önskvärd för kommunens mål och visioner. Analysen visar att de verktyg som kommuner främst lyfter i arbetet riktat mot medborgare och näringsliv är den kommunala energi- och klimatrådgivningen och näringslivsnätverk. Som framtida möjligheter och utmaningar ses bland annat kommuners uppmärksammande av medborgarnas och näringslivets roll samt inkluderandet av dem i energiomställningen. Det kommunala självstyret och balansen mellan lokal anpassning och samverkan är en annan viktig faktor för kommuners arbete. Det finns även möjligheter för kommuner inom nya områden som konsumtion och resurser samt nudging. Kommunerna ser själva utmaningar i brist på resurser och lokal anpassning utifrån nationell nivå. Det är även viktigt för kommuners arbete att dess förutsättningar behålls konsekventa över tid. / A transition towards a sustainable energy system is of great importance given the climate changes which have been observed and the close link between climate changes and the energy system. Climate change is affecting the planet on a global level and it is therefore of vital importance that actors work together to reduce greenhouse gas emissions and achieve political goals, such as the United Nations' goal which state that the global temperature increase should be kept well below 2 degrees Celsius.  Given this background, the aim of the thesis has been to analyse the role of Swedish municipalities in the transition towards a sustainable energy system. The ability for Swedish municipalities to influence the transition has been divided into five areas; their own operations, their own companies, the local business sector, citizens and through cooperation. This thesis has focused on municipalities’ work addressing citizens and the business sector. Cooperation associated with citizens and businesses has also been included in the thesis. A literature search and an interview study were used as methods for data collection. The literature search has been conducted to generate a scientific foundation and give a context to the thesis. In the interview study, interviews were held with representatives from eight Swedish municipalities. The selection of municipalities has been strategic and based on The Swedish Association of Local Authorities’ division of municipalities into three main groups; A, B and C. The municipalities that have been interviewed are the City of Stockholm and the City of Malmö from group A, Linköping Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality from group B and Piteå Municipality, Mora Municipality and Markaryd Municipality from group C. The interview study has resulted in a description of the work related to the transition of the energy system in each municipality. It has been concluded that municipalities have an important role in Sweden's transition to a sustainable energy system. Furthermore, it has been indicated that actors at a local and regional level, such as municipalities, have contributed to reduced carbon dioxide emissions in Sweden. In their role, municipalities have the opportunity to influence the energy system through their own operations and their companies as well as other actors such as the local citizens and business sector. They are also able to influence the energy system through cooperation with other actors. In the work addressed to citizens and the business sector, the municipalities are able to use tools such as strategic documents, owner directives, physical and economic planning, municipal energy and climate advisors, means and support, and collaboration. They can also use policy instruments and nudging to create incentives in line with municipal targets and visions. The analysis shows that the municipalities mainly emphasized municipal energy and climate advisors and business networks as the tools they use in their work addressed to citizens and the business sector. One of the future opportunities and challenges is the municipalities' consideration to the role of citizens and businesses and their inclusion in the energy transition. Municipal self-government and the balance between local adaptation and collaboration are other crucial factors. Opportunities have also been observed by exploring topical areas such as consumption, resources and nudging. The main challenges seen by the municipalities are lack of resources and local adaptation from a national level. It is also important that their prerequisites are maintained consistently over time.

The swedish forest burst into fire when the temperature reached up to 40 degrees in july 2018. That is a short version of what the swedish media filled their articles with. In this study we are analyzing the media on local and national level on how they form their news about the forest fires that burst out in Dalarna, Härjedalen and Hälsingland during the summer 2018 and if they raise a climate relationship when they write about the fires. There is a gap in previous research about forest fires in general; a relationship between natural disasters and climate change and that is why our research is important for future science. We are using a critical discourse analysis and a content analysis to investigate how many articles who lifts the climate relationship with the fires, the amount of articles about the fires and which concepts and actors appears in the texts on the local newspaper in the affected areas and two of the biggest national newspapers in Sweden; Dagens nyheter and Svenska dagbladet. The result shows us that neither of the newspapers write about a climate relationship overall. The media attend to write about the temperature and how warm the summer is rather than what it depends on; the climate. However they do write about the climate in the conjunction with the fires at a few times and the national media seem to write about it more often in relation to the number of articles about the forest fires. If they do raises the relationship between climate changes and the forest fires, they still do not explain the reason and connection between those two.

Tidigare forskning har visat att det existerar en vidspridd oro för de miljöproblem vi idag står inför. Trots detta agerar de flesta människor inte i linje med sin oro, vilket skapar en diskrepans mellan en attityd och konkret handlande, där det även existerar stora variationer mellan länder. Med bivariata korrelationsanalyser ämnar denna uppsats att finna den eller de samhällsfaktorer som till högst grad kan förklara detta gap. Resultaten visar att den sociala tilliten inom ett land till högst grad förklarar varför vissa länders oro inte resulterar i konkret miljövänligt handlande. Sociala utgifter, BNP per capita, institutionell kvalitét är även betydelsefulla faktorer för att förklara detta gap. Denna uppsats fann inget stöd för att politisk tillit påverkar styrkan i sambandet mellan miljöoro och miljövänligt beteende.

<p>Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment). Denna kommitté berör många frågor relaterade till handel och miljö, däribland klimatförändringsproblematiken.</p><p>Dagens klimatdiskussion har ändrat perspektiv från klimatförändringens egentliga existerande till hur den på bästa sätt ska hanteras och förebyggas. I och med FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyoto-protokollet bands de industrialiserade länderna juridiskt till att sänka utsläppen av klimatpåverkande utsläpp. Arbetet med denna minskning fortgår idag inom flera av de länder som ratificerat protokollet och de internationella organisationer som de är medlemmar i.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur aktörerna inom CTE i WTO behandlat klimatfrågan. Mer specifikt ska vi analysera hur diskussionerna förs/har förts vid behandlandet av klimatfrågan från dess att klimatfrågan första gången tas upp på CTE:s agenda 1995 och framåt. Uppsatsen kommer även att belysa vilka implicita intressen som drivit/driver medlemmar eller grupperingar till en viss strategi kring klimatfrågan. För att göra detta synligt använder uppsats de två textanalyserna korpusanalys och diskussionsanalys. Utifrån dessa metoder analyseras mötesrapporter från CTE.</p><p>Inom CTE förs klimatdiskussionerna ur olika perspektiv, vissa länder talar endast om miljöåtgärder kopplat till dess påverkan på handel, medan andra länder försöker diskutera handels påverkan på miljö. Resultat och Analysdelen beskriver hur diskussionerna förs, här påvisas ett flertal olika mönster inom dessa diskussioner, det tydligaste mönstret som framträder är hur medlemmar i samband med klimatdiskussionerna argumenterar utifrån det egna landets ekonomiska vinning. Ett annat resultat som framkommit är att vissa av diskussionens deltagare angående om klimatfrågan skall hanteras inom CTE eller ej tycks växla sida med varandra. Avslutningsvis kommenterar slutsatserna diskussionen i uppsatsen och lyfter fram intressanta synvinklar.</p>

<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

<p>I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention.</p> / <p>As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.</p>

<p>I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir.</p> / C-projekt, artikelserie

<p>During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India.</p><p>Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area. Observations has also ben used in the studie. The result did´t show any big difference between the schools enviromental education.</p><p>All schools that have ben studied is working with enviromental questions, in the lower classes they mix it in with other. Everyone in the studie thinks that it´s very important to work with enviroment in the school to rase responsebible citizens.</p> / <p>Ämnet miljö har under de senaste åren blivit högaktuellt och i slutändan lämnar det ingen oberörd. För att fostra barn till att bli miljömedvetna samhällsmedborgare måste undervisning ske från skolans start. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man i den Indiska byn Dharamsala arbetar med miljöfrågor, främst inom skola men även i det övriga samhället. Intervjuer har genomförts med två lärare från olika skolor, samt en lärarstuderande. Jag har också intervjuat en tibetansk munk som i många år själv arbetat inom skolans värld. Ett samhällsorgan som har nära samarbete med skolorna vad gäller miljö har också undersökts. Observationer har också använts. Jag kan efter resultatet konstatera att inga stora skillnader mellan de olika skolornas miljöarbete finns.</p><p>Samtliga arbetar med miljö, inom de lägre åldrarna sker det ämnesintegrerat. De alla anser att det är mycket viktigt att jobba med miljö för att fostra ansvarskännande individer.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.