Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment). Denna kommitté berör många frågor relaterade till handel och miljö, däribland klimatförändringsproblematiken. Dagens klimatdiskussion har ändrat perspektiv från klimatförändringens egentliga existerande till hur den på bästa sätt ska hanteras och förebyggas. I och med FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyoto-protokollet bands de industrialiserade länderna juridiskt till att sänka utsläppen av klimatpåverkande utsläpp. Arbetet med denna minskning fortgår idag inom flera av de länder som ratificerat protokollet och de internationella organisationer som de är medlemmar i. Syftet med denna uppsats är att studera hur aktörerna inom CTE i WTO behandlat klimatfrågan. Mer specifikt ska vi analysera hur diskussionerna förs/har förts vid behandlandet av klimatfrågan från dess att klimatfrågan första gången tas upp på CTE:s agenda 1995 och framåt. Uppsatsen kommer även att belysa vilka implicita intressen som drivit/driver medlemmar eller grupperingar till en viss strategi kring klimatfrågan. För att göra detta synligt använder uppsats de två textanalyserna korpusanalys och diskussionsanalys. Utifrån dessa metoder analyseras mötesrapporter från CTE. Inom CTE förs klimatdiskussionerna ur olika perspektiv, vissa länder talar endast om miljöåtgärder kopplat till dess påverkan på handel, medan andra länder försöker diskutera handels påverkan på miljö. Resultat och Analysdelen beskriver hur diskussionerna förs, här påvisas ett flertal olika mönster inom dessa diskussioner, det tydligaste mönstret som framträder är hur medlemmar i samband med klimatdiskussionerna argumenterar utifrån det egna landets ekonomiska vinning. Ett annat resultat som framkommit är att vissa av diskussionens deltagare angående om klimatfrågan skall hanteras inom CTE eller ej tycks växla sida med varandra. Avslutningsvis kommenterar slutsatserna diskussionen i uppsatsen och lyfter fram intressanta synvinklar.

Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att stödja personlighet, prioritera relationer, möjliggöra delaktighet i beslutsfattande samt att skapa ett positivt psykosocialt klimat. En förutsättning för personcentrerad vård är personcentrerat klimat. För personal kan personcentrerat klimat innebära trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Syfte: Att beskriva vård- och omsorgspersonalens uppfattningar av personcentrerat klimat på särskilt boende gällande dimensionerna trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Metod: En metodtriangulering genomfördes med en skala för personcentrerat klimat för beskrivning av personalens kvantitativa uppfattningar med deskriptiv statistik samt att kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med deduktiv innehållsanalys. Resultat: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat och mest framträdande var att patienterna var i säkra händer, att det var hemtrevligt för patienterna och att det var enkelt för patienterna att ta emot besök. Det som uppfattades förekomma i lägre utsträckning var att man inte kunde vara sig själv, att det inte fanns ett lugn och att patienterna inte hade någon att prata med om de så önskad. De flesta uppfattningar kunde relateras till personalen i arbetsgruppen, personal som individer eller till personal som vårdar de boende, men det fanns också uppfattningar som kunde relateras till den boende, anhöriga och till omgivningen. Slutsats: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat. Det fanns aspekter som uppfattades som personcentrerat klimat i högre respektive lägre utsträckning avseende trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap.

Syftet med studien är att undersöka hur sju F-3 lärare ser på undervisning för hållbar utveckling samt fördjupa kunskapen om hur de arbetar med hållbar utveckling. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna arbetar på olika skolor. För att öka förståelsen kring betydelsen av hållbar utveckling använder vi oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska  teori (1979). Vi har även använt Uitto & Salorantas (2017) forskning för att styrka våra teorier gällande arbetet med hållbar utveckling i skolan. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är mångtydigt och komplext. Skolornas arbete är en viktig del i samhällets uppbyggnad. Resultatet visar även att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling och hur det sociala klimatet ser ut på skolorna. Relationsbyggande är en väsentlig del i elevernas välmående och kunskapsutveckling. En stor del av samhällets framtid hänger på skolans sätt att tolka och arbeta med hållbar utveckling. För att bygga ett tryggt och stabilt samhälle krävs det att vi går hand i hand mot en hållbar framtid.

Läroplan, styr- och policydokument gynnar ett relationellt förhållningssätt och fastställer att skolan ska arbeta för inkludering. Forskning visar att det finns samband mellan elevers välbefinnande och studieresultat och skolans/gruppens lärandemiljö. Trots detta är området nedprioriterat vilket gör det angeläget att studera. Studien som kan ses som en explorativ pilotstudie undersöker hur lärare i två lärargrupper bedömer, genomför och arbetar med lärandemiljön utifrån en självskattning. Syftet är att undersöka om modellen av det sociala klimatet och självskattningsverktyget MAVIS kan användas inte enbart för att beskriva, utan också för att vägleda och stödja förändringar av det sociala klimatet och lärandemiljön i grundskoleklasser. Verktyget är utvecklat utifrån en modell av det sociala klimatet som även är uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Modellen stödjer analys, utvärdering och utveckling av värderingar och målsättningar inom skolans organisation. Tio lärare, varav sex undervisande i en årskurs 7 och fyra i en årskurs 8 har deltagit i studien. ”Mixed methods” har använts vilket innebär en metodansats som både är kvalitativ och kvantitativ. Datainsamlingen har genomförts genom att informanterna har ifyllt enkäten MAVIS, diskuterat och samtalat under inspelning samt fyllt i en frågeenkät med öppna frågor. Resultatet visar att modellen för det sociala klimatet och skattningsverktyget kan användas för att upptäcka utvecklingsområden i lärandemiljön. Det kan stödja lärarna att fokusera ett område och främja reflektion, diskussion och samarbete. Chanserna till framgångsfullt förändringsarbete ökar genom ett bottom-up-perspektiv där praktikerna själva får definiera behoven och insatserna och eftersom MAVIS styr in arbetet mot miljön fokuseras gruppen istället för individen, något som kan leda till ökad inkludering.

I den här är fallstudien har vi valt att undersöka hur två organisationer som arbetar med klimatomställning använder storytelling. Den ena organisationen, EU, har drivit projektet Leader sedan 1990-talet, den andra är Svenska Naturskyddsföreningen som 2013 skapade en julkalender för sin hemsida. I studien undersöks sambandet mellan organisationernas bild av engagemang och berättelsernas struktur. Studien utgår från två teoretiska perspektiv Governmentality och narrativ teori. Sökningen av berättelserna har skett genom ett målstyrt urval och två kvalitativa metoder har tillämpats: text- och narrationsanalys.

Abstract This paper is based on interviews, a literature study and seminars. It describes the situation in Halland when it comes to multi-story housing built in timber. From 1874 to 1994, Sweden had a regulation that prohibited construction of timber houses with more than two stories as a result of big city fires. After the regulation was revoked, people started to build multi-story houses in timber again. Compared to the rest of the country there was not that many built in Halland. Construction entrepreneurs here possess the right competence and it is close to the raw material. Even though that, there are only five multi-story houses built in the county. Result from this study shows that the main problem of implementing multi-story housing built in timber is biases and lack of knowledge. Many of the players in the construction industry do not base their decisions on fact when it comes to choose timber or not. This in combination with a lack of information regarding financial issues and unfavorable regulations has resulted in a slow development of the implementation of multi-story houses. The reasons behind this are discussed in the paper and some possibilities of change are presented.

The house Anläggaren 3 was investigated for energy consumption, carbon dioxideemissions and investment cost by setting up the project as two types of construction. The first alternative wasa semi-light construction where the outer walls, the middle joists and the ceiling were of wood, while the second alternative was a heavy construction where thepreviously mentioned parts consisted of concrete.The chosen approach was to review energy needs through several calculations with theprogram IDA ICE. Climate impact was investigated with statistics from SMHI and severalenergy simulations with IDA ICE. The investment cost was generated with the Bidconprogram. More detailed data for the building components of the two constructions wasused in the energy calculation program.The semi-light wood construction for the Anläggaren 3 required less material than theconcrete construction to achieve almost the same U-values. The two design alternatives were hardly affected by geographical location differences and climate change, but energyconsumption had a more even profile for the southern cities than the northern ones. Aninvestment in the semi-light wood construction is preferable in Skellefteå as it is cheaper, takes less time and emits less carbon dioxide than the heavy concrete construction. Concrete is in its original condition better from the mold and fire safety point of view, often withstands more stress and be formed in some situations more than wood. / Huset Anläggaren 3 undersöktes utifrån energiåtgången, koldioxidutsläppen ochinvesteringskostnaden genom att ställa upp projektet som två konstruktionstyper. Den första varianten var halvlätt konstruktion där ytterväggarna, mellanbjälklagen och taket varav trä medan i den andra varianten var en tung konstruktion där tidigare nämnda delarbestod av betong.Metodiken var att se över energibehoven genom flera uträkningar med programmet IDAICE. Klimatpåverkan undersöktes med statistik från SMHI och flera energisimuleringar med IDA ICE. Investeringskostnaden togs fram med programmet Bidcon. Mer detaljerade dataför de två konstruktionernas byggnadsdelar användes i energiberäkningsprogrammet. Den halvlätta träkonstruktionen för Anläggaren 3 krävde mindre mängd material än betongkonstruktionen för att uppnå nästintill likadana U-värden. De två konstruktionsalternativen påverkades knappt av geografiska lägesskillnader ochklimatändringar men energikonsumtionen hade en jämnare profil för de sydliga städernaän de nordliga. En investering i den halvlätta träkonstruktionen är att föredra i Skellefteå då det är billigare, tar mindre tid och släpper ut mindre koldioxid än den tungabetongkonstruktionen. Betong är i sitt ursprungliga skick bättre ur mögel och brandsäkerhetssynpunkt, tål ofta mer påfrestning och kan formas i vissa lägen lättare änträ.

Preem has recently acquired a new office building and are interested inreducing the energy consumption, climate impact and annual energy costof the building. The purpose of this thesis is to examine how differentenergy efficiency measures as well as the installation of solar cellsaffect the energy use and climate impact of an office building. Three actions have been proposed, both separately and in combinationwith each other. These were attic insulation, change of ventilation andchange of heating system. The resulting simulations showed a reductionof between 3 and 65 %, depending on which energy efficiency measureswere implemented. Replacing the heating system resulted in the largestreduction. This study also showed that the most profitable way to place a PVsystem is in a south-westerly direction with a 25 degree slope. Thissolution has an installed power of 16.3 kWp and an annual electricityproduction of 12.96 MWh. This corresponds to a self-consumption rate of95.2 % and a self-sufficiency rate of 5.6 %. The highest electricityproduction was obtained when PV modules were placed on three differentrooftops and with a module slope of between 12 and 15 degrees,depending on the roof. This PV system has an installed power of 76.9kWp and an annual electricity production of 57.96 MWh. All solutionsled to a reduced climate impact.

Förhöjda halter av växthusgaser leder till negativa förändringar i klimatet. Bygg- ochfastighetssektorn svarar för cirka 19% av dessa i Sverige. Sedan år 1993 har branchensklimatpåverkan minskat avsevärt. Reduceringen härleds dock endast till en byggnationsuppvärmning och drift. För att reducera utsläppen under upplåtande av byggnader sesminskad materialåtgång, genom att dimensionera slankare konstruktioner, vara en möjligåtgärd. Studien har utförts på uppdrag av Sweco Structures i Örebro, med anledning attundersöka hur en optimering påverkar klimatavtrycket för flerbostadshuset Kv Cykeln iHagfors, i hopp om att i framtiden tillåta konstruktören mer dimensioneringstid. Detta harundersökts genom att de studerade byggnadsdelarna dimensionerats till mindre tvärsnittoch större utnyttjandegrader. Vidare har jämförelser gjorts hur materialkostnader påverkar iförhållande till mer nedlagd tid i projekt. Resultatet visar en möjlig minskning av CO2-ekvtill 41%, av de studerade delarna vid optimering. Slutsatsen är att det finns stor potential tillatt minimera utsläppen i framtida projekt av liknande stommar beroende av materialåtgång. / Elevated levels of greenhouse gases leads to negative changes in the climate, where theconstruction and real estate sector accounts for about 19% of these in Sweden. The totalemissions from the industry have decreased significantly since 1993, but can not be attributedto the actual construction of buildings but refers to processes after the building is built. Toreduce emissions from construction, sees reduced material consumption a possible solution.The study was carried out on behalf of Sweco Structures in Örebro, in order to investigatehow an optimization affects the climate footprint of the apartment building Kv Cykeln inHagfors, in the hope of allowing the construction designer more dimensioning time in thefuture. This has been investigated by dimensioning the studied building parts to smallercross-sections and larger utilization rates. Furthermore, comparisons have been made of howmaterial costs affect in relation to more time spent on projects. The result shows a possiblereduction of greenhouse gases to 41%, of the studied parts. The conclusion is that there isgreat potential for minimizing emissions in future projects of similar frameworks dependingon material consumption.