Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons moraliska identitet. / Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.

I detta examensarbete som utfördes under vårterminen 2019 på Malmö universitet undersöktes hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultat vid fuktmätningar i betong. Vid fuktmätningar i betong, i fält, används metoden borrhålsmätning. Vid borrhålsmätningar borras ett hål i en betongplatta eller ett betongbjälklag, därefter monteras ett mätrör i hålet sedan monteras en fuktgivare. Detta görs vanligtvis enligt RBK-systemets, Manual – Fuktmätning i betong. För att undersöka hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultatet vid fuktmätningar utfördes försök där en provkropp gjöts med bascement, vct 0,38. Åtta termistorer gjöts in på olika djup för att kunna logga temperaturen på olika djup i provkroppen vid en temperaturförändring i det omgivande klimatet, dessa mätvärden jämfördes sedan med den loggade temperaturen samt de loggade RF-värdena från fuktgivaren. Fuktgivaren som användes vid försöken var Vaisala HMP110. För att utföra kontrollerade temperaturförändringar utfördes försöken i en fuktgenerator. Tre huvudförsök utfördes, ett med en momentan temperaturförändring i det omgivande klimatet, ett med en långsam temperaturförändring i det omgivande klimatet samt ett där okontrollerade temperaturförändringar i det omgivande klimatet skedde.Resultaten från dessa försök visar att när en temperaturförändring i det omgivande klimatet sker mäter fuktgivarens temperatursensor betongens faktiska temperatur med god noggrannhet, men ett felaktigt RF-värde kommer att ges om en avläsning av mätvärdet sker innan en ny temperaturjämvikt har etablerats. Resultaten visar även att vid omräkning av RF till RF vid 20°C, enligt RBK-systemet, förvärras mätfelet när temperaturen inte är stabil i det omgivande klimatet. / In this bachelor thesis a study is done to see how ambient climate changes impacts the measurement results during moisture measurements in concrete. The method of measurement used is borehole measurements according to the RBK-system, Manual – Fuktmätning i betong. The experiments were conducted in a laboratory environment on a concrete slab, which was casted with bascement and had a w/c ratio of 0,38. To see how well the moisture meter performed during ambient climate changes eight thermistors were cast into the concrete slab to log the temperature at different depths of the concrete during the ambient climate changes.The results show that the moisture meter does read the actual temperature of the concrete during an ambient climate change, however the ambient climate change had an impact on the measurement results of the relative humidity (RH). If a snapshot measurement of the RH is done after a temperature change in the ambient climate, an incorrect measurement result of the RH is obtained. When the obtained RH is converted to RH at 20°C the fault will get enlarged. To obtain a correct RH measurement when a field measurement is done, a logged measurement should be conducted.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering samt att undersöka hur förskollärare uttrycker att arbetet för att inkludera barn i behov av särskilt stöd kan se ut i verksamheten. Tidigare forskning visar att förskollärares definitioner av begreppen kan variera, vilket kan medföra att barns utbildning ser olika ut. En kvalitativ studie har genomförts som bygger på intervjuer av sex förskollärare. Resultatet har analyserats utifrån tre specialpedagogiska perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att de mest framträdande faktorerna som förskollärare uttrycker kan orsaka stödbehov är faktorer som förskollärarna själva har svårt att påverka. Faktorerna som lyfts är exempelvis diagnosproblematik hos barnet, personalomsättning eller barnets hemmiljö. I resultatet är ett dilemmaperspektiv framträdande då förskollärare bland annat uttrycker att de inte vill riskera att exkludera barn genom gruppindelningar samtidigt som de upplever att inkluderingen ökar genom undervisning i smågrupper. I resultatet framkommer även att förskollärarna i studien delar en bred definition av begreppen men att de lägger vikt vid olika ändar av spektret. Avslutningsvis är en slutsats att förskollärarnas bredd av definitioner kan resultera i olika arbetssätt vilket kan orsaka att barns rätt till en likvärdig utbildning påverkas.

Arktis är ett område som står inför stora förändringar. Klimatförändringarna i regionen är påtagliga och förändring måste ske snarast. Dessa förändringar lägger ljus på aktörerna inom Arktiska Rådet (AR) och vikten av att de medlemsstater som ingår i AR tar sitt nationella ansvar att utforma sin klimatpolitik med Arktis i åtanke. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera policydokument från Sverige, Finland och AR. De policydokument som analyseras är respektive lands senaste arktiska klimatstrategier. Analyseringen ska ta reda på hur aktörerna representerar problemen med klimatförändringar, hur strategierna skiljer sig emellan och om Sverige och Finland efterföljer de mål och strategier som AR tagit fram. För att genomföra analysen har Carol Bacchis ’What ́s the problem represented to be’ (WPR) använts. Med hjälp av WPR-verktygen ska problemrepresentationer i strategierna tas fram. En jämförelse mellan aktörerna påvisar många likheter och att deras klimatstrategier följer de riktlinjer som AR har satt ut för sina medlemsländer. Ytterligare analys identifierar olika teman som finns genomgående i strategierna och påvisar att det finns en gemensam syn på vad som är viktigt att jobba mot i Arktis. Studien är, med hjälp av resultatet, menat att fylla ut policyforskning kring Sverige och Finland i Arktis där det för nuvarande finns stora brister.

No description available.

Efter den relativt stora nedgången på börsen, som skedde i februari 2020 till följd av Covid-19pandemin, hade börsen en mycket stark uppgång mellan mars 2020 och november 2021. Närinflationen ökade under 2021 började fler prognostisera att det framgent skulle komma räntehöjningar.Detta, i kombination med andra faktorer, som exempelvis Rysslands invasion av Ukraina i början av2022, ledde till att många investerare blev passiva och skeptiska till hur aktiemarknaden skulleutvecklas. Från november 2021 till november 2022 föll det breda Stockholmsindexet, OMXStockholm PI, med 22 procent. Fastighetsindex OMX Stockholm Real Estate PI, hade en betydligtstörre nedgång på 44 procent. Syftet med studien var att undersöka vilka fastighetsbolag vars aktiekurser hade störst avvikelse frånfastighetsindex under tidsperioden november 2021 till november 2022, och varför. Studien harbaserats på både en kvalitativ och kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har 6mycket relevanta personer intervjuats. Den kvantitativa delen består av en sektorjämförelse samtdjupgående analyser av de 10 fastighetsbolag som avvek mest från index under den valda perioden. Resultatet visar att samtliga fastighetsbolag hade en negativ utveckling i dess aktiekurser mellannovember 2021 och november 2022. En orsak varför fastighetsbolagen påverkats mer negativt, jämförtmed andra sektorer, är att fastighetsbolag generellt använder högre nivåer av hävstång vilket blir merkostsamt i sämre finansiella klimat med högre räntor. Det finns många individuella faktorer somförklarar utvecklingen för varje specifikt bolag, dock har fyra faktorer konstaterats inneha en extra storbetydelse för hur aktiemarknaden har reagerat på de individuella bolagen. Detta har varitägarstrukturen, kapitalstrukturen, fastighetsportföljen och värderingen på bolaget vid ingången tillperioden. Det har varit viktigt att ha en stark finansiell position, både för bolaget men också dess ägare. Detta ärett mönster som har kunnat tydas via nyheter samt intervjuer. Gällande fastighetsportfölj haraktiemarknaden, bland de bolag som analyserats, handlat ner de fastighetsbolag som haft majoritetenav sin fastighetsportfölj bestående av bostäder och samhällsfastigheter. Bolagen som hade den störstanedgången i dess aktiekurser mellan november 2021 och november 2022 hade generellt högrevärderingar vid ingången till perioden. Detta berodde på att aktiemarknaden, vid de förändrademarknadsförutsättningarna, skiftade i vad som premierades. / After the relatively large drop in the stock market in February 2020 due to the COVID-19 pandemic,the stock market experienced a very strong recovery between March 2020 and November 2021. Asinflation increased in 2021, more people started to forecast future interest rate increases. This,combined with other factors, such as Russia's invasion of Ukraine in early 2022, led many investors tobecome passive and skeptical about the performance of the stock market. From November 2021 toNovember 2022, the broad Stockholm index, OMX Stockholm PI, fell by 22 percent. The real estateindex, OMX Stockholm Real Estate PI, had a much larger decline of 44 percent. The purpose of the study was to investigate which real estate companies whose share prices had thegreatest deviation from the real estate index during the period November 2021 to November 2022, andwhy. The study has been based on both a qualitative and quantitative survey. In the qualitativeresearch, 6 highly relevant persons have been interviewed. The quantitative part consists of a sectorcomparison and in-depth analysis of the 10 real estate companies that deviated the most from the indexduring the selected period. The result shows that all real estate companies had a negative development in their share pricesbetween November 2021 and November 2022. One reason why real estate companies have been morenegatively affected, compared to other sectors, is that real estate companies generally use higher levelsof leverage, which becomes more costly in poorer financial climates with higher interest rates. Whilethere are many individual factors that explain the performance of each specific company, four factorshave been found to be particularly important in determining how the stock market has reacted toindividual companies. These have been the ownership structure, the capital structure, the real estateportfolio and the valuation of the company at the beginning of the period. It has been important to have a strong financial position, both for the company and its owners. This isa pattern that has been evident from news reports and interviews. Regarding the real estate portfolio,among the companies analyzed, the stock market has traded down the real estate companies that hadthe majority of their real estate portfolio consisting of housing and community properties. Thecompanies that experienced the largest decline in their share prices between November 2021 andNovember 2022 generally had higher valuations at the beginning of the period. This was because thestock market, in the context of changing market conditions, shifted in what was rewarded.

Med den rådande globala uppvärmningen och en byggsektor som står för upp till 40 % av hela Sveriges klimatpåverkan, har klimatsmart byggande blivit en allt större fråga i dagens samhälle. GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB och Holgers Stugmaterial AB vill ligga i framkant gällande denna viktiga branschfråga där stor förändring kan ske med relativt små medel. I samarbete med GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB och Holgers Stugmaterial AB granskades därför sex olika innerväggssystem utifrån klimatpåverkan och dess funktioner i form av brand och ljud. Detta för att kunna identifiera det mest optimerade alternativet utifrån dessa kategorier. Systemen består av en fullisolerad 70 mm stomme med två lager skivmaterial på var sida av samma fabrikat. Metoden för studien är en Livscykelanalys (LCA) gällande produktskedet till byggproduktionsskedet (A1-A5.1), vilket innebär att ett system studeras från vagga till grind. Vagga till grind innebär i detta fall att systemen studeras från råvaruförsörjningen av respektive materialkomponent, till byggnation av vägg på arbetsplatsen. Klimatpåverkansberäkningarna för sex utvalda system utfördes med hjälp av data från olika materialtillverkares miljövarudeklarationer (EPD) i Excel, där Global Warming Potential (GWP) är den studerade miljöindikatorn. Ett test gällande ljudisoleringsförmåga genomfördes på Research Institutes of Sweden (RISE) av ett tidigare otestat system. Utifrån detta test och ingående materialparametrar kunde sedan övriga systems funktioner identifieras. För väggsystemen är det skivmaterialet som generellt är den största bidragande faktorn för en hög klimatpåverkan. En innervägg bestående av Smartax träregelstomme (45 x 70 mm), 70 mm Paroc eXtra stenullsisolering och dubbla lager av Norgips Standard ECO på var sida av stommen beräknades och uppskattades vara det mest optimerade systemet utifrån de granskade aspekterna. Skulle dock samtliga miljöindikatorer granskas hade istället en konstruktion bestående av Smartax träregelstomme (45 x 70 mm), 70 mm Hunton Nativo träfiberisolering och dubbla lager av Norgips Standard ECO på vardera sida om stommen, ansetts som det mest optimerade systemet. / With the prevailing global warming and a construction sector that accounts for up to 40 % of Sweden's climate impact, the issue of climate-smart construction has become an increasingly important issue in today’s society. GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB and Holgers Stugmaterial AB wants to be in the lead of this important industry issue where big changes can be made with relatively small means. In cooperation with GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB and Holgers Stugmaterial AB six different interior wall systems was examined based on climate impact and its functions regarding fire and sound. In order to identify the most optimized alternative based on the aforementioned categories. The systems consist of a fully insulated 70 mm frame with two layers of board material on each side from the same manufacture. The chosen method is a Life Cycle Assessment (LCA) regarding product stage to the construction stage (A1-A5.1), which means that a system is studied from cradle to gate. Cradle to gate in this case means that systems are studied from the manufacture of each material component to the construction of a wall at the construction site. The climate impact calculations were performed on six chosen systems using Environmental Product Declaration (EPD) data from various material manufacturers in Excel, where Global Warming Potential (GWP) is the studied environment indicator. A test was carried out at Research Institutes of Sweden (RISE) of a previously untested system. Based on this, the most optimized inner wall could be identified. The board materials are the general factor in the wall systems that contributes to a high climate impact. A wall consisting of Smartax framework (45 x 70 mm), 70 mm Paroc eXtra stone wool insulation and double layers of Norgips Standard ECO on each side of the frame are calculated and estimated to be the most optional system from the studied aspects. If the report where to include all the environment indicators a system containing Smartax framework (45 x 70 mm), 70 mm Hunton Nativo wood fibre insulation and double layers of Norgips Standard ECO on each side of the frame, would be considered the most optional system.

Ståltillverkning är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och står globalt för 7–9 %av utsläppen. Stålspont används ofta som grundförstärkning inom Trafikverkets entreprenader. Syftet med studien är att utvärdera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan vid användning av stålspont vid anläggningsarbeten. Detta för att ge ett underlag som kan skapa incitament för branschen att minska klimatpåverkan. Examensarbetet har utförts i samarbete med Trafikverket som är den största beställaren av infrastruktur i Sverige. Underentreprenörer som utför spontningsarbeten samt konsulter och anställda på Trafikverket har intervjuats under studien. Livscykelanalys har använts för att utvärdera klimatpåverkan från hur stålspont används idag och vid möjliga åtgärder. Profilerad stålspont samt rörspont har belysts i studien. Totalt 10 scenarion har modellerats i livscykelanalysprogrammet Simapro med data från livscykeldatabasen ecoinvent. Scenarion har även delats upp i två olika tillverkningsmetoder för att efterlikna två olika tillverkare av stålspont. Den ena liknar en generell europamarknad, den andra tillverkningsmetoden använder sig av enbart återvunnet stålskrot. Intervjusvar visar på att rörspont alltid lämnas kvar i marken och att profilerad stålspont återanvänds i snitt 6 gånger. Vid användning av rörspont används det 2,2 gånger mer stål per m2. Neddrivning av rörspont i marken är mer energikrävande än för profilerad stålspont. Livscykelanalys har modellerats för profilerad respektive rörspont som de används idag. Utöver detta har även livscykelanalys gjorts för scenarion som inbegriper återvinning, lämnas i marken, återanvändning och elektrifiering av arbetsmaskiner. Två åtgärder för att minska klimatpåverkan har även modellerats. Dessa är ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont och användning av profilerad stålspont med tunnare respektive grövre godstjocklek. Vid det senare scenariot antas en grövre profilerad stålspont kunna återanvändas 9 gånger och en tunnare 3 gånger. Rörspont i jämförelse med profilerad stålspont ses även som en modellerad åtgärd. Resultaten från livscykelanalysen visar att rörspont som lämnas i marken har 14 gånger större klimatpåverkan än profilerad stålspont som används 6 gånger. Ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont med tillverkningmetod med återvunnet stålskrot har minst klimatpåverkan av samtliga scenarion. Rörspont som lämnas i marken som är tillverkad genom tillverkningsmetod enligt en generell europamarknad har störst klimatpåverkan. Jämförelsevis 25,2 kg CO2-eq / FU respektive 650 kg CO2-eq / FU. Där FU är 1 m2 täckande yta stålspont per användning. Modelleringen visar generellt att återanvändning av stålspont genererar minst klimatpåverkan, följt av återvinning. Stålspont som lämnas i marken ger störst klimatpåverkan. Trafikverket bör överväga att ställa krav på upptag av samtlig stålspont där det är möjligt, använda profilerad stålspont i stället för rörspont där det är möjligt samt att använda stålspont som är tillverkad av stålskrot. / Steel manufacturing is one of the greatest sources of greenhouse gas emissions and stands globally for 7–9 % of the emissions. Steel sheet piles are often used as ground reinforcement within Trafikverkets contracts. The scope of the study is to evaluate possibly measures to reduce the climate impact from the use of steel sheet piles within the contracts. This is to give support to create incentive to the industry to reduce the climate impact. This master thesis is written in collaboration with Trafikverket, which is the largest client of infrastructure in Sweden. Subcontractors which perform the sheet piling, consultants, and employees of Trafikverket have been interviewed during the study. Life cycle assessment has been used to evaluate the climate impact from the use of sheetpiling today and with possibly measures. Profiled sheet piles and pipe sheet piles have been treated in the study. A total of 10 scenarios have been modelled in the life cycle assessment software Simapro with data from the life cycle database ecoinvent. The scenarios have also been divided into two different manufacture processes to simulate two different manufacturers of steel sheet piles. One simulates a generic European market and the other uses only recycled steel. Answers from the interviews show that pipe sheet piles are always left in the ground and that profiled sheet piles have a reuse rate of 6 times. With the use of pipe sheet piles, 2,2 times more steel per m2 is used. Downpiling of pipe sheet piles is more energy demanding than downpiling of profiled sheet piles. Life cycle assessment has been modelled for profiled sheet pile respectively pipe sheet pile as they are used today. In addition to this a life cycle assessment for recycling, left in ground, reuse and electrification of work machines. Two measures to reduce the climate impact have also been modeled. These are welding together unused lengths of profiled sheet piles and use of steel sheet piles with thinner respectively thicker dimensions. With the later scenario, the thicker steel sheet pile is assumed to have a reuse rate of 9 times and the thinner 3 times. To use pipe sheet pile instead of profiled sheet pile is also seen as a modeled measure. The results from the life cycle assessment show that pipe sheet pile left in the ground has 14 times larger climate impact than profiled sheet pile with a reuse rate of 6 times. Welding together unused lengths of profiled sheet piles manufactured from recycled steel have the smallest climate impact of the scenarios. Pipe sheet piles manufactured according to a generic European market have the largest climate impact. In comparison 25,2 kg CO2-eq / FU respectively 650 kg CO2-eq / FU. Where FU is 1 m2 steel sheet pile covered area per use. The modelling shows that reuse of steel sheet piles generates the smallest climate impact, followed by recycling. Sheet piles left in the ground have the largest climate impact. Trafikverket should consider making demands to take up all steel sheet piles if possible, use profiled sheet piles instead of pipe sheet piles when possible and use steel sheet piles manufactured from recycled steel.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21% av utsläppen av växthusgaser.Växthusgasutsläppen är huvudorsaken till den globala uppvärmningen. Miljön och klimatfrågorblir allt vanligare, och detta medför att nya metoder inom byggbranschen som är mermiljövänliga utvecklas. En ny metod, där man tillsätter fiber i betongen, har utvecklats vilketger en högre hållfasthet, och kommer att göra det möjligt att skapa en tunnare konstruktion.Pålning blir allt mer vanligt och det vanligaste materialet för att tillverka pålar i Sverige ärbetong. I denna rapport kommer undersökningar vad gäller skillnaderna i hållfasthet, bådeböjmotstånd och förmåga att klara hård slagning utan att betongen spjälkar och pålen går sönderatt redovisas. Detta provas på två olika pålar när concrix macrofiber har tillsatts i betongen. Enpåle med standardbetong PP1 och en påle med ECO-Betong. Syftet med arbetet är att försökaminska klimatavtryck för grundläggningar med avseende på grundläggningar på byggnader. Islutet av arbetet ska svar på följande frågeställningar ges. • Hur kommer hållfastheten att skilja sig mellan en standardbetongpåle, fiberbetongpåleoch ECO-fiberbetongpåle? • Vad blir klimatbesparingen? Den vanligaste dimensionen hos betongpålar idag är 275x275mm. När fiber tillsätts i den nyapålen, är förhoppningen att kunna minska dimensionen till 235x235 utan att påverkabärförmågan. Dessutom kommer även antal transporter kommer att minska, då en leveranskommer att kunna frakta fler pålar och på så sätt kommer transportutsläpp att minskas.Vid provbelastning av balkarna, placerades en punktlast i mitten av varje balk. Deformationensom skede i samband med den gradvisa punktlast ökningen, kunde registreras idatorprogrammet Catmaneasy. Programmet visade att grafen för balkarna stabiliserade sig viddeformationen 30 mm, vilket blev gränsen för att avbryta punktlasten.Slutsatsen som kunde dras är att, genom att tillsätta fiber i standardbetong kan man ökabetongens draghållfasthet med ungefär 7% och genom att tillsätta fiber i ECO-betong ökarbetongens draghållfasthet med ungefär 10%, vilket kommer att möjliggöra användning av enmindre dimension alltså minskad tillverkad betongmängd.. Detta kommer bidra till en minskadklimatpåverkan och resursförbrukning. Detta kommer även bidra till minskad transport dåpålarna tillverkas i mindre dimensioner / The construction and real estate sector stand for approximately 21% of the greenhouse gasemissions. Because of that more environmentally friendly methods are being developed. Amethod where fiber is added to the concrete has been developed, which leads to increasedstrength, and in turn will also make it possible to create smaller construction.Results from investigations of the differences in strength, when it comes to piling, will beinvestigated both in terms of bending resistance and the ability to withstand hard impact withoutthe concrete splitting and the pile breaking will be presented. Tests has been done with twodifferent piles when macrofiber Concrix is added, both to standard concrete (as a reference) andto eco-concrete.The purpose of this report is to reduce the climate footprint of foundations when it comes tobuilding foundations by examining a couple of predefined piles. At the end of the report thefollowing questions will be answered: • How will the strength differ between a standard concrete pile, fiber concrete pile andECO-concrete pile? • What will the climate savings be? The conclusion that could be drawn is that by adding fiber to standard concrete, the tensilestrength of the concrete can be increased by approximately 7% and by adding fiber in ECOconcrete, the tensile strength of the concrete increases by approximately 10%, which will makeit possible to use a smaller dimension and a reduced amount of manufactured concrete. Thiswill help to reduce climate impact and resource consumption. This will also contribute toreducing transport as the piles are manufactured in smaller dimensions.

Undersökningen utfördes åt Ronneby Miljö & Teknik AB, som är ett kommunalägt bolag i Ronneby kommun. Bolaget är inom kommunen ansvarigt för renhållning, fjärrvärme och likande. Precis som i många andra kommuner i Sverige går idag textilavfallet till energiåtervinning genom förbränning. Detta vill Ronneby Miljö & Teknik AB ändra på och syftet med arbetet var därför att undersöka vilka möjligheter som fanns för textilinsamling i kommunen. Ytterligare har det undersökts vilka andra projekt och likande som genomförts av kommuner och andra aktörer i samhället för att minska textilernas belastning på miljön och klimatet. Undersökningen har framför allt genomförts genom litteratursökning, samt intervjuer vid behov. Det har därtill kopplats till den lagstiftning och de miljömål som finns. Resultatet visar att den främsta och vanligaste metoden för insamling av textiler inom kommuner idag är via samarbete med ideella organisationer. Utvecklingen är på god väg för att ta hand om textilavfall på andra sätt genom olika typer av materialåtervinning. Dock har utvecklingen inte kommit tillräckligt långt för att kunna ta emot det blandade textilavfall som vanligen det kommunala avfallet består av. Dessutom är ett producentansvar på väg att införas vilket antas påverka det beslut som kommer att tas för textilinsamling i Ronneby kommun.