ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.

Wind turbines are becoming a more common sight and a more important part in the power grid. The benefits are mainly that wind energy is a renewable energy source and a single wind turbine can produce enough electricity to cover several households’ annual electricity need and not producing carbon dioxide as a rest product. Drawbacks are fluctuation in wind speed, which makes it difficult to regulate. The turbines need to be placed far from cities which cause losses in transmission in the national power grid.  In cold areas with long winters there is a risk of high energy losses due to iced blades. If there is ice accretion on the wind turbine blades it can cause a production loss and in extension economical losses by not selling the electricity. Finding those events is of high interest and there are methods to prevent and remove ice. However, there are occasions when there is ice on the blades, but no sensors signal this, and the production loss is a fact. There is a presumed production loss of 5-25 % annually due to icing on wind turbines in Sweden, depending on where the site is located. There is no general method for detecting ice in the industry but there are several methods available developed by different parties.  In this master’s thesis, a software has been developed in cooperation with Siemens Gamesa Renewable Energy to identify production losses on wind turbines due to icing using historical SCADA data. The software filters the raw data to construct a reference curve, to which data during cold weather is compared. It was found that low temperature causes ice losses, and the risk of an ice loss increases as temperature decreases. The annual losses at investigated wind farms were 4-10 % of the expected annual production. / Vindkraftverk blir en allt vanligare syn och en viktigare del i kraftnätet. Fördelarna är framförallt att det är en förnybar energykälla, det blir inga koldioxidutsläpp när vindkraftverken har installerats och ett vindkraftverk kan täcka flera hushålls årliga elbehov. Nackdelar är att vinden inte går att kontrollera och elproduktionen inte är garanterad eller konstant. Vindkraftverk placeras långt ifrån tätorter, vilket leder till förluster under distribution.  I kalla regioner med långa vintrar uppstår en risk för energiförluster på grund av nedisade turbinblad. Om det finns ispåbyggnad på turbinbladen kan det orsaka produktionsförluster och följaktligen en ekonomisk förlust. Det är av stort intresse i att upptäcka dessa och det finns flera metoder för att förbygga is och även avisning. Det antas vara produktionsförluster på 5-25 % årligen på grund av is i Sverige, beroende på vindparkens placering. Det finns ingen generell metod för att upptäcka is inom industrin, men det finns flera metoder utvecklade av olika parter.  I det här examensarbetet har en mjukvara utvecklats i samarbete med Siemens Gamesa Renewable Energy för att upptäcka produktionsförluster hos vindkraftverk orsakade av nedisade turbinblad genom att använda SCADA-data. Mjukvaran filtrerar rådata för att beräkna en referenskurva, mot vilken data för kallt väder kan jämföras. Den visar att det finns korrelation mellan låg temperatur och produktionsförluster samt att risken för produktionsförlust ökar då temperaturen sjunker. De årliga produktionsförlusterna hos de undersökta vindparkerna var 4-10 % av den förväntade årliga produktionen.

Torsby Skidtunnel & Sportcenter (TSS), vilket är Sveriges första skidtunnel, öppnades i Torsby kommun år 2006. Sportcentret har sedan dess haft en betydande roll för kommunen och är ett viktigt komplement till utomhusskidåkning, speciellt om snöbrist råder. Torsby kommun, som kan definieras som en landsbygdskommun, har cirka 11 600 invånare och är beläget i norra Värmland. Med målet att stärka näringslivet och Torsbys varumärke, togs beslutet att konstruera en skidtunnel. Torsby Skidtunnel & Sportcenter är ett komplett träningscenter, med aktiviteter som passar alla träningsnivåer, både utomhus och inomhus. I vår studie framgår det att TSS är en unik symbol som många förknippar Torsby med. I vår insamlade empiri framgår det att det är en speciell upplevelse att kunna åka inomhus i 0 till -3 °C med snögaranti. Ett koncept, så kallat indoorisation, innebär utomhusaktiviteter i konstgjorda inomhusmiljöer. Detta koncept är en betydelsefull del inom idrottsvärlden och används som en kommersiell fördel för företagare. För att få svar på hur Torsby Skidtunnel & Sportcenter har påverkat Torsby kommun ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv, intervjuar vi flera inblandade aktörer som på något sätt har en koppling till sportcentret. Vi undersöker även betydelsen av utomhusaktiviteter i inomhusarenor när det gäller platsidentitet och turismutveckling. Vidare undersöks hur autenticiteten upplevs inne i skidtunneln jämfört med att åka skidor i utomhusmiljö. Frågor som ställs i intervjuerna är bland annat hur sportcentret påverkar turismutvecklingen i Torsby, samt vilka samarbeten som finns. Vi skickar även ut en enkät för att se hur besökare samt lokalinvånare uppfattar TSS och om skidtunneln ger en unik skidupplevelse. I tillägg till vår insamlade empiri har tidigare teorier använts, där temat skidturism och klimat belyses, samt begrepp som indoorisation, symbolik, autenticitet och slutligen destinationsutveckling tas upp. Vi diskuterar slutligen att det empiriska materialet som samlats in kan tyda på att Torsby Skidtunnel & Sportcenter är ett viktigt komplement för skidåkning och aktiviteter. Frågan är huruvida sportcentret är en bidragande faktor till ekonomin i Torsby kommun och om tillgängligheten av sportcentret är en fördel för andra verksamheter som har en koppling till området i övrigt.

Den svenska privata transportsektorn drivs idag mestadels på fossila bränslen vilka bidrar till stora utsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att minska dessa utsläpp måste människor minska på sina resor alterantivt ändra resebeteenden. Detta betyder att människor måste ändra sina beteenden vilket enklast görs genom att hitta de motivationsaspekter som driver den att göra vissa val. I den här studien undersöks hur man genom att designa för gamification kan motivera användare att förändra sina beteenden och därmed bidra till en bättre framtid. Projektet inleddes med en bred informationsinsamling kring gamification, beteende och motivation. För att undersöka hur teorier och metoder avspeglas i verkligheten genomfördes kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Avslutningsvis genomfördes en observation med användartester av en prototyp för att testa den digitala artefakt som tagits fram för projektets ändamål. Resultatet av studien visade att gamification kan motivera användaren genom belöningar mot de subjektiva värdena. Gamification kan ensamt inte vara den absoluta lösningen för ökad motivation, utan måste i första hand påverka individens egenintresse. Det är svårt att generalisera hur ett designförslag inom gamificationområdet kan utformas då undersökningen inte är tillräckligt stor för att dra slutsatser, men i resultatet presenteras ett nytt förhållningssätt till design genom en nionde punkt till metoden Octalysis samt hur en möjlig tjänst kan se ut med hänsyn till detta. / The Swedish private transport sector is mostly fueled by fossil fuels, which contribute to large emissions of greenhouse gases in the atmosphere. In order to reduce these emissions, people must reduce their travel behavior alternatively by changing their travel behavior. This means that people have to change their behavior which is most easily done by finding the motivational aspects that drive it to make certain choices. This study explores how designing for gamification can motivate users to change their behaviors and thus contribute to a better future. The project started with a broad collection of information about gamification, behavior and motivation. To investigate how theories and methods are reflected upon in reality, qualitative and quantitative studies were conducted. Finally, an observation was conducted with user tests of a prototype to test the digital artifact developed for the purpose of the project. The results of the study showed that gamification can motivate the user by rewarding the subjective values. Gamification alone cannot be the absolute solution for increased motivation, but must primarily affect the individual's self-interest. It is difficult to generalize how a possible designsuggestion within the field of gamification can be made due to the insufficient size of out study, but the result presents a new approach to design through a ninth point to the Octalysis method and how a possible service can be designed.

As the world faces the effects of rapid climate change it is essential that we understand how the Earth’s climate has evolved in recent geological history. The island of Jersey harbours loess deposits which hold clues to recent climate change which have not been extensively studied. In this study, grain size analysis was employed on loess from the site of La Motte in order to shed light on climate change in the region during the last glacial. Several metrics such as the ratio of coarse to fine silt, the rate of deposition and the formation of ancient soils was used to assess the climate conditions during the time of deposition. The results show that the loess of La Motte is coarse compared to typical European loess but similar in grain size distribution to other sites along the English Channel, with relatively high amounts of sand and low amounts of clay. The relative coarseness of the deposits suggests a cold and dry depositional environment as well as proximity to the source of sediment and high wind intensities during the time of deposition. The fraction of coarse silt to fine silt, along with the rate of deposition and the occurrence of soil formation across the stratigraphy indicates that the climate slowly cooled from around 55 000 to 24 000 years ago when a sudden cooling event took place, then warmed until about 16 800 years ago where the climate suddenly cooled again. The timing of these rapid climatic shifts appears to correspond with Heinrich events 1 and 2 when large masses of ice were discharged from continental ice sheets. / Medan världen står inför effekterna av snabba klimatförändringar är det väsentligt att vi förstår hur jordens klimat har utvecklats under den senaste geologiska tiden. Ön Jersey hyser lössavlagringar som håller ledtrådar om den senaste tidens klimatförändringar och som inte studerats har studerats omfattande. I denna studie användes kornstorleksanalys på löss från lokaliteten La Motte med avsikt att utöka kunskapen om klimatförändringar i regionen under den senaste nedisningen. Ett flertal mått så som förhållandet mellan grov och fin silt, depositionshastigheten och bildningen av gamla jordar användes för att bedöma klimatförhållandena under avsättningstiden. Resultatet visar att La Mottes löss är grov jämfört med europeiska lössjordar, men i kornstorleksdistribution lik med andra lokaliteter längs med Engelska kanalen med relativt höga mängder sand och låga mängder lera. Avlagringarnas relativa grovhet tyder på en kall och torr avsättningsmiljö såväl som närhet till sedimentkällan och höga vindstyrkor under avsättningstiden. Förhållandet mellan grov och fin silt, tillsammans med depositionshastigheten och förekomsten av jordbildning genom stratigrafin tyder på att klimatet långsamt kyldes ner från omkring 55 000 år sedan till 24 000 år sedan då en plötslig nedkylning skedde. Klimatet värmdes sedan upp fram till omkring 16 800 år sedan då klimatet plötsligt kyldes ner igen. Tidpunkterna då dessa snabba avkylningar skedde verkar korrespondera med Heinrich-händelserna 1 och 2 då stora ismassor lossades från kontinentala istäcken ut i Nordatlanten.

Genom att ta tillvara på andra kvaliteter är det pittoreska och slottet och ge en mer nyanserad bild av Mariefred blir hotellet tillåtande av stadens utveckling. Mariefred får förhålla sig till en relativt stor struktur men får även mycket tillbaka. I sin tur förhåller sig byggnaden till platsens behov och förutsättningar som allmänna funktioner, höjd, rikt friluftsliv, klimat och  säsongsväxlingar. Hotellet fungerar som en nod för friluftsaktiviteter lokalt och som slut på en gren av sörmlandsleden. I området kan man vandra, paddla, segla, utföra geocaching, fiska, klättra och åka skridskor. Bygganden fylls under sommarhalvåret med aktiviteter som hör till och det finns flertalet allmänna funktioner. Strukturen är en tät trästomme som täcker nästan hela tomten som man som besökare upplever både horisontellt och vertikalt, visuellt och i rörelse. Rum, plan och trappor byggs in i strukturen och får förhålla sig till dess dimensioner samtidigt som den ger möjlighet till en klättrande känsla och en flexibilitet till hotellet att förändras efter framtida behov. Gäster ges möjlighet att leva nära det rådande klimatet genom att huset är uppdelat i tre klimatzoner och vintertid rullas en väv av isolering ut som ett tak över loungen för att bilda en varm kärna. En tjock vägg värmer upp kärnan och fungerar som en stor sammankopplad kakelugn där man kan njuta av en brasa eller sova mot den uppvärmda väggen. / By looking at other qualities than the picturesque and the castle and there by give a more nuanced picture of Mariefred the hotel will be tolerant of the city's development. Mariefred has to relate to a new relatively large structure but also get a lot back. In turn the hotel relates to the site's needs and conditions as public space, height, rich outdoor life, climate and seasonal changes. The hotel serves as a node for outdoor activities locally and as the end of a branch of Sörmlandsleden. In the area you can hike, canoe, sail, perform geocaching, fish, climb and ice skate. The building fills up during the summer with activities that belongs and there are several public functions. The structure is a fine wooden framework that covers almost the entire plot that visitors experiencing both horizontally and vertically, visually and in motion. Room, floor and stairs are built into the structure and has to relate to its dimensions at the same time enables for a climbing sensation and flexibility to the hotel to change for future needs. Guests are given the opportunity to live close to the current climate by the house being divided into three climate zones. At winter a weave of isolation is being rolled out like a roof over the lounge to form a warm core. A thick wall heats up the core and serves as a large interconnected fireplace where you can enjoy a fire or sleep against the heated wall.

With our changing climate it becomes more vital to understand the processes that control climate change in order to better understand possible future shifts. By doing this, predictions can be made about future climates and better prepare us for them. Loess, a silt-sized aeolian sediment, makes up an important climate record of the Quaternary and can therefore be used to reconstruct past climate changes. Loess deposits can be found on the Channel Island Jersey, next to the North Atlantic where several major climate shifts occurred during the last glacial period. During warmer climate periods the sediment starts to undergo chemical weathering. This causes the parental materials elemental composition to change where some elements become enriched, and others are diminished. This project aims to understand how the climate changed during the late Quaternary on Jersey, as well as determining if there has been a change in the loess provenance, through analysis of the elemental composition of loess. Loess at La Motte on Jersey will be analysed using XRF (X-ray fluorescence), allowing constraint of its elemental composition. The elemental composition will be used to analyse how much the sediment has weathered, and in turn to infer what the climate was like during deposition. To do so, 79 samples from La Motte were dried, sieved, milled, and analysed with XRF. Weathering indexes such as CIW, CIA, CPA, PIA, and Index B are used to be able to constrain the weathering rates in the loess, as well as other ratios like Rb/Sr and Ba/Sr. Ratios of immobile elements Ti/Zr and Ti/Al are used to investigate loess provenance. The results indicate a stable climate in the oldest parts of the sequence, that gradually get colder and dryer, indicated by decreased weathering. Weathering rates then starts to increase meaning that the climate became warmer and wetter. The top part of the stratigraphy has likely been altered by humans and can therefore not be used to make assumptions regarding climate. As for the provenance of loess, many fluctuations occurred, indicating many changes in source which could be caused by several factors such as wind direction and melting of ice sheets causing sediment to be released. / Med klimatförändringarna som sker blir det allt viktigare att förstå processerna som kontrollerar klimatet för att bättre kunna förstå framtida förändringar. Genom att göra detta kan förutsägelser om framtidens klimat göras vilket kan bättre förbereda oss för dem. Lössjord, ett eoliskt sediment av silt storlek, utgör ett viktigt klimatregister för tidsperioden kvartär och kan därför användas för att rekonstruera tidigare klimatförändingar. Lager av lössjordar kan hittas på kanalön Jersey, bredvid Nordatlanten där flera förändringar i klimatet skedde under den senaste istiden. Under varmare perioder börjar sedimenten att genomgå kemisk vittring. Detta får föräldramaterialets elementära sammansättning att förändras då vissa element blir berikade och andra minskar. Detta projekt syftar till att förstå hur klimatet förändrades under sen kvartär på Jersey, såväl som att undersöka om det har skett en förändring av ursprunget till lössjordarna. Lössjordarna från La Motte på Jersey kommer att analyseras med XRF (X-ray fluorescens) vilket gör det möjligt att undersöka dess elementära sammansättining. Elementärsammansättningen kommer användas för att analysera hur mycket sedimentet har vittrat eftersom detta kommer att indikera hur klimatet var under tiden då det ansamlades. För att göra detta togs 79 prover från La Motte, Jersey som sedan blev torkade, silade, pulveriserade och analyserade med XRF. Vittringsindex såsom CIW, CIA, CPA, PIA och Index B används för att förstå hur vittringsintensiteten var vid deposition, tillsammans med andra vittringsförhållanden såsom Rb/Sr och Ba/Sr. Förhållandena mellan de orörliga ämnena Ti/Zr och Ti/Al används för att ta reda på lössjordarnas ursprung. Resultaten indikerar ett stabilt klimat i de äldsta delarna av sekvensen som sedan gradvis blir kallare och torrare, indikerad av minskad vittring. Vittringshastigheten börjar sedan att öka vilket innebär att klimatet blir varmare och våtare. Lagren högst upp i stratigrafin har troligen blivit förändrade av människor och kan därför inte användas för att dra slutsatser om klimatet. När det kommer till ursprunget av lössjordarna sker många fluktuationer, vilket indikerar många förändringar av ursprung, vilket skulle kunna orsakas av flera olika faktorer som vindriktining and smältning av istäcken som får sediment att frigöras.

The aim of this project was to quantify the greenhouse gas (GHG) emissions from the degassing process ofhydroelectrical reservoirs in tropical regions.Reservoirs represent 25 % of the total area of man-made freshwater systems and are a source of GHG emissions tothe atmosphere. There are plans to construct an additional ca 3700 medium and large hydropower dams with theaim to double the current global energy production by hydropower. The majority of these are planned to be constructed in tropical regions. By understanding the processes controlling GHG emissions from these hydropowerreservoirs, the design of new hydropower plants can be developed to minimize the emissions.This project were designed to investigate GHG emissions from the turbines of two reservoirs in Brazil, as partof the larger ”Hydrocarb” project that investigates the total emissions from a number of reservoirs in Brazil. Toestimate the GHG emissions from the degassing process, a sampling campaign in the reservoir Chapeu D’Uvaswas conducted in April 2020 .Water samples from the entire water column at the water inlet, and directly afterthe dam were taken by using a sampling technique that involved a newly developed deep-water sampler. Themethane concentration was then analyzed for each depth of the water column and in the water directly after theoutlet. The results showed that at the deep layers with low oxygen concentration in the water column containedhigh concentrations of methane. These high methane concentrations were also found in the water at the outlet.This method was also planned to be used for the hydropower reservoir Funil, but due to the global COVID-19pandemic the campaigns were canceled. A modeling approach was instead constructed with the aim to modelthe methane concentration at the intake of the water in Funil, and to estimate the degassing as the water passesthe turbines. The first stage of this modeling approach was made within this study, where temperature profiles ofthe reservoir were modeled. The predicted profiles matched the observed temperatures profiles with a root meansquare error of 1.5 ◦C. The study concluded that the method of collecting methane concentrations throughout thefull water profile using the sampler were successful and can be used to examine methane concentration at the levelof the water inlet in reservoirs. The methane emission from the outlet at Chapeu D’Uvas was estimated to below contributing to 1.1 % of the total greenhouse gas emissions from the reservoir. For the modelling of methaneconcentration in water columns, the first part of the method to model daily temperature profiles that can be usedto implement empirical models of oxygen demand and methane production in the model.

Bakgrund: Den personcentrerade vården är en strategi för att jämna ut patientens underläge som uppstår när hen besöker sjukvården. Vården ska vara individuellt anpassad och patienten ska respekteras för sina behov, och vården ska präglas av att patienten ska ses som människa och inte som den sjukdom hen bär. En personcentrerad miljö baseras på evidens, delaktighet och erfarenhet och patienten involveras genom sin livsberättelse avseende tidigare upplevelser och förväntningar på miljön. I denna miljö bedömer vårdgivaren vilka behov som finns hos personen. Det personcentrerade klimatet är den fysiska och psykosociala miljön där den personcentrerade vården bedrivs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka personcentrerat klimat på en avdelning som bedriver högspecialiserad hjärtsjukvård.Metod: Kvantitativ design med enkätstudie. Patienterna tilldelades mätinstrumentet Person-centred Climate Questionaire – Patient version (PCQ-P). I studien ingick patienter vid Verksamhetsområde Thoraxkirurgi och Kärl vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. De patienter som inkluderades hade genomgått hjärtkirurgi och vårdades postoperativt på Thoraxkirurgiavdelningen i Lund. Sammanlagt inkluderades 53 patienter i studien.Resultat: Det upplevda personcentrerade klimatet som helhet (maxpoäng för PCQ-P) visade ett resultat med medianvärdet 91,0 (maxpoäng 102).Medianvärdet för subdimensionen Climate of Safety var 58,0 (maxpoäng 60), för subdimensionen Climate of Everydayness 18,0 (maxpoäng 24), samt 16,0 för subdimensionen Climate of Hospitality (maxpoäng 18).Inga signifikanta skillnader kunde ses i upplevt personcentrerat klimat utifrån kön, vårdtid eller ålder.Slutsats: Personcentrerat klimat kan existera på en avdelning för högspecialiserad hjärtsjukvård och är en viktig förutsättning för att kunna ge en personcentrerad vård. Det är därmed också ett viktigt mått på patienternas nöjdhet med den vård de får. / Background: Person-centered care is directed towards the person with an illness and not the disease in the person. The care should be individually adapted, and the patient should be respected for his or her needs. A person-centered environment is based on evidence, participation and experience. The patient is involved through his or her life narrative, involving past experiences and expectations of the environment. In this environment, the healthcare provider performs an assessment of the needs of the person. The person-centered climate is the physical and psychosocial environment in which the person-centered care is conducted.Aim: The aim of this study was to investigate person-centered climate in a highly specialized toracic department.Design: A Cross-sectional study. Method: Quantitative design by a survey using the instrument Person-centred Climate Questionnaire – Patient version (PCQ-P). The patients were included after cardiac surgery and were hospitalized at the Transplant and Heart Department in Lund. A total of 53 patients were included in the study.Results: The perceived person-centered climate (total score for PCQ-P) showed a result of the median value of 91.0 (maximum score 102). The median value for the subdimension Climate of Safety was 58.0 (maximum score 60), for the subdimension Climate of Everydayness 16.0 (maximum score 24) and for subdimension Climate of Hospitality 16.0 (maximum score 18). No significant differences was found in perceived person-centered climate due to sex, hospital time or age.Conclusion: A person-centred climate is an important prerequisite for being able to provide a person-centred care, thus also an important measure of patient satisfaction with the care they receive.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en litteraturgranskning ta reda på vilket material av trä eller betong för byggnader i Sverige som resulterar i minst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Bygg-och fastighetssektorn bidrar till 10-30% av Sveriges totala miljöpåverkan och enligt Boverket så har denna verksamhet dessutom ökat andelen koldioxidutsläpp under de senaste åren. Denna studie har utförts som en så kallad rapid review med en tillhörande kvalitetsbedömning av aktuella artiklar. Vid litteratursökningen har databaserna Web Of Science och Scopus nyttjas och totalt nio stycken artiklar inkluderades i den slutliga resultatsyntesen.    Denna undersökning visar att träbyggnader uppförda i Sverige bidrar till mindre utsläpp av koldioxidekvivalenter jämfört med betongbyggnader. De största anledningarna till detta är på grund av betongens användning av cement, som under produktionsskedet släpper ut stora mängder koldioxid, samt träprodukters kapacitet att fungera som kolsänkor och förmåga att ersätta fossila bränslen i större utsträckning än vad betongbyggnader kan. Avfallshanteringen för träprodukter visar sig däremot vara en viktig faktor att ta i beaktning för att erhålla bästa möjliga scenario. Deponering utan tillvaratagande av biogas resulterar i likvärdigt koldioxidavtryck som betongbyggnader. Däremot visar resultatet att för scenarion där de träprodukter som är i godkänt skick återanvänds och den andel som är obrukbara används som energi har en positivt miljöpåverkan och släpper ut nästan fyra gånger mindre koldioxidekvivalenter än betongbyggnader. Vidare visar arbetet betydelsen av användning av olika fossila bränslen och ersättning av dessa.