What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans. / On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.

Urbana parker är en central del i människors välbefinnande. De är platser för rekreation, aktiviteter och sociala utbyten. Forskning visar att undervinterhalvåret minskar användandet av parker i tempererade klimat vilket kan medföra negativa hälsoeffekter för människor. Att parker står obrukade delar av året är negativt både utifrån ett socialt- och resursperspektiv. Syftet med följande arbete är att undersöka hur kvartersparker kan anpassas för att öka användningen året runt. Målet är sedan att presentera en visualisering av förbättringsförslaget för Stenebergsparken i Gävle. En variation av metoder användes för att genomföra arbetet, där samtliga grundar sig i tidigare vetenskapliga publikationer. Platsanalys, webbenkät, intervjuer och en solstudie är de metoder som användes för att besvara studiens frågeställningar. Utifrån resultaten av dessa gestaltades ett förbättringsförslag somvisualiserades med renderingar och en video. Under arbetets gång framkom tre koncept som anpassning av parker i tempererade klimat bör utgå ifrån vid förändring, mikroklimat, aktivitet och utformning. Mikroklimat innebär att skapa behagliga klimat som erbjuder vistelse i olika typer av önskade väderförhållanden. Exempelvis möjligheten till sol- och skuggytor samt skydd mot nederbörd och vind. Utifrån aktivitet behöver parker erbjuda en variation av sysselsättningar för att kunna tillgodose flera behov. Denna aktivering innebär att en större mängd människor lockas till platsen. Utformning handlar om att tillgängliggöra ytor samt placera aktiviteter utifrån olika mikroklimat i parker. För att validera förbättringsförslaget presenterades det till två objektiva sakkunniga inom arkitektur och landskapsarkitektur. Följande studie visar på att vid utformning av kvartersparker i tempererade klimat behöver de tre koncepten mikroklimat, aktivitet och utformning tas i beaktning. Omplanerare, kommuner och politiker ser till dessa tre koncept ger de människor förutsättningar för att bruka parker under hela året i större utsträckning. / Urban parks are important components of people’s well-being and everyday life. These parks are a place for recreation, activities and social encounters.Previous research show that during the colder seasons the use of parks in temperate climates decreases, which in turn can have a negative outcome on people’s general health. The fact that urban parks are unused for a considerable part of the year is negative from both a social- and resource perspective. Therefore, the aim of this study is to investigate how neighborhood parks in temperate climates can be adapted to increase use all year round. Following the objective to present a visualization of the presented proposal for the case study of Stenebergsparken in Gävle. A combination of different methods was used and all methods were based on previous research. Site analysis, web survey, interviews and a solar study are the selected methods used to help answer the study's research questions. Throughout the process three concepts regarding adjustments of parks in temperate climates emerged, these were microclimate, activity and design. These concepts are essential to be taken in consideration during the planning process to create lively parks year around. Microclimates means to create pleasant environmentsthat enables visits in different types of desired weather conditions. This can be achieved through creating places that provide both sun and shade or creation of protection against precipitation. For activity parks need to offer a variety ofactivities to satisfy multiple interests. In turn, this attracts a greater number of visitors to the place. The design of a park involves the availability of the park and placement of activity surfaces regarding microclimate aspects. To validate the proposed improvements renderings together with a checklist was presented to two unbiased experts in architecture and landscape architecture.The produced proposal in this case study, regarding seasonal adjustment of neighborhood parks in tempered climates, is based upon the three emerging concepts microclimate, activity and design. If planners, municipalities and politicians look to these three concepts, they enable people to use parks throughout the year to a greater extent.

Syfte Syftet är att utreda kopplingen mellan väder och elproduktion i ett begränsat sydsvensktområde; elområde 4. Metod Arbetet kommer att utföras med en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativametoden innefattar den största delen av den empiriska huvudundersökningen och utgörs avinsamlad data från SMHI och Nordpool. Det kvantitativa materialet kommer att redogöras föri diagramform vilket utgör grunden för den kvalitativa analysen. Begreppet hållbarhetkommer att figurera som en central punkt för arbetets utformning. Resultat Resultaten består av väder- och klimatdata från ett antal utvalda väderstationer i elområde 4vilka visar på hur olika väderförutsättningar skapar trender för elproduktion. Kustnäraområden har väderkontexter som lämpas bäst för placering av vindkraftverk. Områden iinlandet är mer problematiska och måste utvärderas individuellt för lämplighet förvindkraftsparker. Temperaturerna i elområde 4 visar på en regional sänkning av temperaturenunder slutet av november 2022. I resultaten finns även en betydande undersökning omelmarknadens förutsättningar i elområde 4, främst då med tanke på elproduktion och elprisersamt elhandel. Elproduktionen i elområde 4 är i huvudsak beroende av vindkraft ochsamtidigt finns det ett stort behov av elhandel med andra elområden. Slutsats Kopplingen mellan väder och elpriser är tydligast inom två kategorier, nämligen elproduktionoch elkonsumtion. Elproduktionen varierar kraftigt från dag till dag beroende påvindhastigheten, vilken i sin tur skapar förutsättningar för vindkraften som elområde 4 ärberoende av. Över tid har vindkraftverken en rimlig förmåga att producera el men från dag tilldag kan elproduktionen och därmed även elpriserna variera oerhört mycket. Elkonsumtionensyftar främst på behovet av uppvärmning vilket är onekligt sammankopplat med höjningaroch sänkningar i temperaturen. Det är temperaturförändringar som styr de störreförändringarna i elmarknadens balans mellan produktion och konsumtion. Vid mycket kallatemperaturer kan inte elproduktionen längre hålla jämna steg med konsumtionen ochelpriserna skjuter i höjden.

This project takes place in the north of Norway, on an Island called Senja. With its beautiful nature and reliable resource of fish it attracts tourists in the summer time and seasonal workers in the fishing industry during the winter.  How can communal housing for tourists and workers act as a hub in the local community? Around this question a cluster of different functions has been developed that serves the whole community as well as the communal housing with private living units.

Denna studie undersökte vad den höjda skatten på plastbärkassar som infördes den 1.a maj 2020 hade för inverkan på konsumenter i livsmedelsbutiker i Stockholm. Syftet var att undersöka hur konsumenters val av bärmedel förändrades, samt vilken påverkan på global uppvärmningspotential som denna förändring utgjorde. För att samla in information angående val av bärmedel från livsmedelsbutiker gjordes fyra observationer innan lagändringen, samt fyra observationer efter. De kategorier av bärkassar som i denna studie hade påverkan på global uppvärmningspotential var Plast-, tyg, pappers- och flergångsbärkassar. För att få fram ett underlag om de olika bärkassarnas påverkan på global uppvärmningspotential användes livscykelanalyser från två studier. Värdena från livscykelanalyserna fick sedan gå igenom en i denna studie framtagen balanseringsfaktor som tog hänsyn att bärkassarna återanvändes för transport av livsmedel,  i ett spann från 1-50 återanvändningar.  Resultatet från observationerna visade att plastbärkassarna efter lagändringen minskade sin representation med 50%, från att ha varit den mest använda kategorin till att bli den tredje mest förekommande. De bärkassar som istället ökade var flergångs- och pappersbärkassar. Efter lagändringen minskade även antalet bärmedel per köptillfälle från 2,1 till 1,7. Den totala påverkan på global uppvärmningspotential från konsumenters val av bärkassar minskade för ett enskilt köptillfälle med 36,9%. / This study investigates what impact the increased tax on plastic carrier bags that was introduced on 1 may 2020 had on consumers' choice of carrier bags in grocery stores in Stockholm. The focus was on examining how the choice of carrier bags changed, as well as the impact on the global warming potential that was caused because of this change. In order to collect data from grocery stores, four observations were made before the law was changed, and four observations after. The categories of carrier bags that had an impact on global warming potential, in this study, were plastic, fabric, paper and multi-purpose carrier bags. To obtain data that represented the various carrier bags' impact on global warming potential, two different life cycle analyses from two different studies were used. The data from the life cycle analyses were then processed through a self-made balancing factor which took into account that carrier bags can be re-used for transportation of food, in a range from 1-50 reuses. The result from the observations showed that, after the law changed, the representation of plastic bags decreased by 50%, from being the most frequently used category of carrier bag to become the third. The carrier bags that instead increased in usage were multi-purpose and paper bags. After the legislative change, the number of carrier bags per purchase also decreased from 2.1 to 1.7.  The total impact on global warming potential from carrier bags used for transport of food decreased by 36.9% for a single purchase occasion.

Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.

The urgent issue with a changing climate has shed a light on the agricultural system and related climate mitigatory opportunities. One natural climate solution that has reached a lot of attention during the later years is carbon sequestrations in soils. The pedosphere, the outermost layer of the earth, constitute a great carbon pool and does therefore possibly provide big opportunities to adjust carbon levels in the atmosphere. Several measures can be utilized to enhance carbon levels in soils but could possibly imply additional negative impacts on other sustainability aspects. One of these are biodiversity, which are a trait strongly connected to semi-natural grasslands. This study therefore presents an overview of the knowledge regarding carbon sequestration on semi-natural grasslands, framed in a Swedish context. Conflicts and synergies between the climate aspect and other values of semi-natural grasslands are here investigated. Firstly, a lack of reliable Swedish data was identified and problems with extrapolating data from international studies regarding soil carbon sequestration were pointed out, especially in the context of semi-natural grasslands and biodiversity. The report shows that Swedish semi-natural grasslands have a low level of carbon sequestration and moreover a low opportunity to act as a climate mitigator. Biodiversity is often a more prioritized factor for these lands and often interpreted as a hinder for climate mitigatory measures. There are, however, possible opportunities to improve the climatic impact these lands have, depending on several aspects, but do often require a broad system perspective. Synergies between climate and biodiversity were difficult to identify except the questioned statement that grazers possibly could enhance soil carbon sequestration and at the same time provide biodiversity benefits. Conflicts were based on difficulties in implementation of sequestration enhancing measures since they often, locally, implied impoverished biodiversity. / Klimatförändringar är ett aktuellt problem som även satt fokus på jordbrukets roll och dess möjligheter att minska dess koldioxidutsläpp och dämpa den globala uppvärmningen. En av de möjliga naturliga klimatlösningarna är att lagra kol i jorden. Pedosfären, jordskorpans yttersta skikt, är en stor kol-pool och utgör därför potentiellt en god möjlighet till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Det finns flertalet möjligheter att öka kolinlagringen i jorden men dessa kan dock innebära negativa konsekvenser av andra hållbarhetsaspekter. En av dessa är biologisk mångfald, som är något som naturbetesmarker är starkt kopplade till. Denna studie presenterar en översikt över kolinlagring i naturbetesmarker i en svensk kontext. Konflikter och synergier mellan kolinlagring och andra värden av naturbetesmarker tas även upp. Först kan det nämnas att det finns osäkerheter i data från svenska naturbetesmarker och att data av kolinlagring från internationella studier ofta är svåra att extrapolera till svenska marker. Det fanns även få studier som behandlade både klimatperspektivet och biologisk mångfald på naturbetesmarker. Rapporten visar även att svenska naturbetesmarker har en låg nivå av kolinlagring och därmed en låg möjlighet att agera som en mildrande faktor gällande ett förändrat klimat, där en anledning är den begränsande totala ytan som finns definierad som naturbetesmark. Däremot finns det möjligheter att förändra klimatavtrycket dessa marker genererar. I en sådan ansats bör man inkludera en rad olika faktorer och använda ett brett systemperspektiv för vidare analys. Synergier är svåra att identifiera, bortsett från en ifrågasatt åsikt om att betande djur potentiellt båda kan bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen på den betande marken. Konflikter utgörs ofta av svårigheten att många potentiellt kolinlagrande åtgärder hade direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden lokalt.

Rebuilding burned bridges with adequate access to human rights – one brick at a time. Internal displacement is a fast-growing issue which does not receive the attention it needs from the international community. This is arguably due to the perspective of international law upon internal discplacement – that it is a national problem which the affected state needs to address according to its own domestic rules and policies. At the same time, we are witnessing an ever-changing world with recurring issues relating to climate change and natural disasters. The repeated earthquakes in Syria, Turkey and Afghanistan, floodings in Ethiopia and Australia, rising sea levels which threaten the drowning of entire cities such as Venice, Khulna and Bangkok ought to be wake-up calls to the international community that climate change and natural disasters are not only of domestic concern at this point, but an international problem. The number of internally displaced persons are increasing each year, yet no binding international instrument exists to act as guidance for states when faced with the issue of internal displacement. The one aspect which differentiates the internally displaced with a refugee is the corssing of the home country border – they share vulnerabilities and needs yetare seen as two completely different situations. This is problematic as it leads the internally displaced to “fall between the cracks” of international law, meaning that there are not internationally legally binding instruments which the internally displaced can rely on. The added dimension of internal displacement due to climate change and natural disasters further complicates the problem as returning to one’s home becomes an even greater obstacle. This paper seeks to examine the standing of internally displaced persons within international law, with specific focus on internally displaced persons due to climate change and natural disasters. As there is no legally binding instrument for this group of people, the only point of reference is the Geneva Convention and the protection it demands for refugees – can the same be demanded for the internally displaced when the legal viewpoint is that this is purely of national concern?

Bakgrund: Personalen är ett företags viktigaste resurs och tillgång sägs det ofta i företagsekonomiska diskussioner. Att kunskapsutveckla medarbetare och därmed kunskapsförsörja en organisation är av stor vikt av olika anledningar. Exempelvis är kunskapsutveckling avgörande för att en organisation ska förbli legitim på respektive marknad, att förbli en attraktiv arbetsgivare samt att förse medarbetare med kunskap för att undvika onödiga kostnader. Effekterna av kunskapsutvecklande insatser från organisatoriskt perspektiv är att dessa förmodligen skall ha en viss påverkan på organisationens framgång och resultat. Att studera hur mycket av dessa kunskapsutvecklande insatser som faktiskt kommer företagen till gagn är relevant och av vikt för flertalet intressenter då det är mycket resurskrävande för organisationerna som möjliggör dessa insatser. Syfte och metod: Syftet med studien är att bidra till att öka kunskapen om vilka organisatoriska faktorer som påverkar överföringen av kunskap från utbildningar till den utbildades arbetsmiljö. Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri genomfördes tio semistrukturerade intervjuer. Teori: Den teori som legat till grund för studien är transformationsprocessen och mer specifikt Grossman och Salas (2011) modell. Resultat och slutsats: Kunskapen om hur organisationen bäst utformar de organisatoriska faktorerna för att underlätta för kunskapsöverföring från lärmiljö till arbetsmiljö är svår att kommunicera internt. Medvetenheten inom organisationen om hur faktorerna påverkar överföring av kunskap existerar på övergripande nivå, dock visar resultatet att det finns en skillnad mellan hur organisationen arbetar och hur densamma ämnar arbeta.