Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog. Lärarna besvarade skattningsverktyget och deltog i ett utvärderingssamtal. Eleverna besvarade skattningsverktyget genom intervju. Resultatet gav att skattningsverktyget upplevdes som användbart och möttes med god acceptans. Två skilda profiler för två olika lärmiljöer kom fram och visade utvecklingsområden samt styrkor inom lärmiljön. Elevers och lärares skattning gav liknande bild av lärmiljön, men lärare skattade lite lägre än eleverna. Förtydliganden av frågors alternativ framkom som förbättringsmöjlighet. Skattningsverktyget verkar kunna användas som diskussionsunderlag för att utveckla lärmiljöer och kan vara en del av specialpedagogens förebyggande arbete.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity. Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden. The questionnaire consisted of measuring instruments that measured accounting firms ethical climate, client relationship and client identification. The result was analysed with well established statistical methods. Result and conclusions: The result of the thesis showed that a weak ethical climate is associated with a stronger relationship orientation of the client relationship. The result showed that a stronger relationship orientation to their clients have a negative impact on auditor objectivity. The conclusion of the thesis is that the ethical climate affects the auditors relationship to their clients, a relationship that also has an negative impact on their objectivity. Suggestions for future research: Considering that the thesis only examines the ethical climates impact it can be of interest to investigate other underlying factors that affects auditors relationship approach and objectivity. Contribution of the thesis: The present study leave unique contribution to two research fields. The first is the demonstration of a relationship between ethical climate in audit firms and auditors' objectivity. Prior to this study, there is no study that used systematic measurement instruments in investigating the connection between ethical climate and the auditors' objectivity. The second is the demonstration of a relationship between ethical climate and the auditors' choice of approach to his clients. / Syfte: Revisorernas objektivitet är en självklar del i revisionsyrket, men i dagens samhälle så råder det tvivel och tveksamheter om att detta verkligen uppfylls p.g.a. de många företagsskandaler som har uppdagats under senare år. Många forskare menar att revisorernas handlingar och beteenden har ett samband med det etiska klimatet som råder inom organisationen vilket i sin tur påverkar revisorernas objektivitet. Denna studie ska undersöka om det etiska klimatet inom revisionsbolaget påverkar revisorns val av förhållningssätt till klienten, genom att antigen välja ett relationsinriktat eller transaktionellt förhållningssätt. Vi vill även undersöka om valet av förhållningssätt till klienten påverkar revisorns objektivitet. Metod: Data insamlades med en enkät från 232 revisorer i Sverige. Enkäten innehöll mätinstrument för mätning av revisionsfirmors etiska klimat, klientrelation och klientidentifikation. Resultatet analyserades med väletablerade statistiska metoder. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att ett svagt etiskt klimat är förenat med en starkare relationsorientering av klientrelationen. Resultatet visade även att en starkare relationsorientering till sina klienter har en negativ påverkan på revisorernas objektivitet. Slutsatsen av studien är att det etiska klimatet påverkar valet av revisorns förhållningssätt till klienten, ett val som i sin tur kan ha en negativ påverkan på objektiviten. Förslag till fortsatt forskning:  Då denna studie endast tar upp det etiska klimatets påverkan så kan det vara intressant att undersöka andra bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på revisorernas val av förhållningssätt och deras objektivitet. Studiens bidrag: Föreliggande studie lämnar unika bidrag till två forskningsområden. Det första är påvisandet av en relation mellan etiskt klimat i revisionsfirmor och revisorers objektivitet. Före denna studie finns ingen undersökning som använt ett systematiskt mätinstrument vid undersökning av samband mellan etiskt klimat och revisorers objektivitet. Det andra är påvisandet av en relation mellan det etiska klimatet och revisorernas val av förhållningssätt till sina klienter.

Titel: Etiskt ledarskap i säljande organisationer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Moa Bohman och Evelina Nilsson. Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson och Maria Fregidou-Malama. Datum: Augusti 2015. Syfte: Denna studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur chefer i säljande organisationer utövar etiskt ledarskap, sett ur chefers perspektiv. Forskningsfrågorna som formulerades efter en genomgång av den befintliga teorin är: 1. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom att vara en förebild? 2. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom förstärkning av etiska normer? 3. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom kommunikation om etik? 4. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom förstärkning och kommunikation om etiska riktlinjer? 5. Påverkar chefer sina anställdas beteende på något annat sätt? Metod: En fältstudie i form av kvalitativa intervjuer genomfördes för att samla in information. Respondenter var chefer i säljande organisationer. Efter transkribering av intervjuerna analyserades informationen genom uppdelning och jämförelser. Resultat & slutsats: Denna studie visar att de intervjuade cheferna utövar ett etiskt ledarskap genom att vara förebilder, genom att kommunicera om etik, genom att belöna i form av beröm och positiv feedback samt genom att förstärka det etiska klimatet med hjälp av kommunikation om etiska riktlinjer. Studien kan varken bekräfta eller dementera huruvida förstärkning av etiska normer genom bestraffningar sker. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie finns det begränsningar i urvalets storlek, dess geografiska utbredning samt valet av perspektiv. Av den anledningen rekommenderas att undersökningen upprepas med antingen ett större urval eller på en annan geografisk plats än Gävle eller ur andra perspektiv. Framtida forskning bör även beröra huruvida bestraffningar används eller inte, och även varför. Relationen mellan de påverkansmetoder som tas upp i studien bör också undersökas. De nya påverkansmetoder som inte omfattades av den teoretiska modellen men som nämndes i intervjuerna bör också vara föremål för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med insikter för den företagsekonomiska teorin. Då studiens resultat i vissa avseenden inte överensstämmer med den befintliga litteraturen har detta lett till konstruerandet av en ny teoretisk modell. Denna modell ger underlag för framtida forskning då dessa differenser behöver undersökas i en större omfattning. Studien bidrar även med ökad förståelse för hur chefer utövar etiskt ledarskap, vilket har potential att leda till ökad kunskap hos dagens aktiva chefer. Chefernas etiska ledarskap kan utvecklas och förbättras genom reflektion över sina egna tillvägagångssätt och hur dessa skiljer sig, eller överensstämmer, med de metoder som tas upp i denna studie. Nyckelord: Etiskt ledarskap, etiskt beteende, etiskt klimat, säljorganisationer. / Title: Ethical leadership in selling organizations. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Moa Bohman and Evelina Nilsson Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson and Maria Fregidou-Malama. Date: August 2015. Aim: The purpose of this study is to contribute to greater understanding for how managers in selling organizations practice ethical leadership, viewed from a manager perspective. Following research questions were formulated after a review of the existing literature: 1. Do managers influence the behavior of their followers by being role models? 2. Do managers influence the behavior of their followers by reinforcement of ethical standards? 3. Do managers influence the behavior of their followers by communication about ethics? 4. Do managers influence the behavior of their followers by reinforcement and communication about ethical codes? 5. Do managers influence the behaviour of their followers in some other way? Method: A field study in terms of qualitative interviews was conducted to gather information. The interview subjects were managers in selling organizations. After transcribing the interviews the information was analyzed by selection and comparison. Result & Conclusions: This study shows that the interviewed managers practice ethical leadership by being role models, by communicating about ethics, by rewarding in terms of credit and positive feedback as well as by reinforcing the ethical climate through communication about ethical codes. The study can neither confirm nor deny whether reinforcing ethical norms through punishment occurs. Suggestions for future research: In this study, there are limitations in sample size, geographic range and the choice of perspective. For that reason a repeated study with larger selection, participants from another geographical area or the use of a different perspective (for example the follower) is recommended. Future research should also address whether punishments are used or not, and also why that is. The relationship between the suggested methods should also be examined. The new methods, which were not covered by the theoretical model but were mentioned in the interviews, should also be subjects for future research. Contribution of the thesis: This study contributes with understandings for the business administration theory. Since the study results in some ways differed from the current literature a new theoretical model was created. This model provides a foundation for future research as these differences should be further investigated. The study also contributes with an increased understanding for how managers practice ethical leadership, which has the potential to enhance the knowledge of today’s active managers. The ethical leadership that the managers practice may evolve and improve by reflection about their own methods and how these differ, or correspond, to the methods presented in this study. Key words: Ethical leadership, ethical behavior, ethical climate, selling organizations.

Det här arbetet bygger på en studie av barns fria tecknande som uppsatsförfattaren genomfört under loppet av cirka fem månader på en 3-6 års avdelning vid en Stockholmsförskola. Studien är genomförd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens frågeställningar söker svar på vad barnen ritar? Vad de använder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas. Intentionen med studien är inte att göra kunskapsmässiga jämförelser mellan barnen, därför har undersökningen heller inte sin grund i utvecklingspsykologiska teorier eller stadieteorier om grafisk mognad i barnens bilduttryck. Författaren lägger i arbetet stor vikt vid det pedagogiska klimat som förskolan representerar och kopplar ihop det klimatet med barnens möjligheter till möten och kreativitet i bildskapandet. Vid jämförelse med det referensmaterial som författaren använder sig av finns det skillnader i barnens bilduttryck, tilltro till det egna skapandet och kommunikationen med de omkringvarande barnen. Det pedagogiska klimatet spelar stor roll för barnens mod och tillit till det egna bildarbetet. I den sammanfattande tolkningen bli det tydligt hur barnens bildarbete är en leksituation som barnen aktivt väljer, en annan slutsats av denna studie är att barn kan mötas och samspela utifrån olika bildrepertoarer. Barn konstruerar både lek och bilder samtidigt.

Europeiska Unionen, EU, har som mål att år 2020 skall minst 20 % av energianvändningen i medlemsstaterna vara från förnyelsebar energi. En stor del av energianvändningen idag är för uppvärmning av hus och vatten. Samtidigt som allt sker strålar solen energirika strålar mot jordklotet. En metod för uppvärmning är att använda en bergvärmepump. Bergvärmepumpen kräver el till sin kompressor. För en energieffektiv samt god lösning ur ett förnyelsebart energi-perspektiv kan bergvärmepumpen drivas av el som genererats från solceller. Idag redovisas bergvärmepumpars effektivitet med nyckeltalen SCOP och hwh som visar hur effektivt bergvärmepumpen jobbar när den tillgodoser rumsuppvärmningsbehov respektive varmvattenberedning. Årsvärmefaktorn är en kombination av dessa två. SCOP och hwh beräknas idag enligt en 4 stycken standarder som EU framtagit. För att värmepumpsleverantörer ska få sälja bergvärmepumpar inom EU måste de ha beräknat SCOP och hwh enligt dessa standarder. Standarderna utgår från relativt konstanta yttre förutsättningar. Denna studien ska undersöka hur årsvärmefaktorn påverkas då dessa yttre förutsättningar varierar. Faktorerna som kommer undersökas är framledningstemperatur, tappvarmvattensbehov, dimensionerande värmebehov och geografisk placering. Resultatet visar att samtliga av de undersökta faktorerna har mer eller mindre en påverkan på årsvärmefaktorn. I en undersökning på en bergvärmepump var årsvärmefaktorn 4,5 för den systemlösning som standarden går efter. För samma bergvärmepump men med varierade yttre förutsättningar kunde årsvärmefaktorn variera mellan 1,2 till 6,3. Systemlösningen med den årsvärmefaktor 1,2 hade i förhållande till standardens systemlösning högre tappvarmvattensbehov samt var underdimensionerad. Systemlösningen med årsvärmefaktor 6,3 hade i förhållande till standardens systemlösning inget tappvarmvattensbehov, var överdimensionerad, hade lägre framledningstemperatur samt var placerad på en ort med kallare klimat. Resultatet tyder på att tappvarmvattensbehovet har den största påverkan på årsvärmefaktorn. / The European Union, EU, aims to achieve a minimum of 20% renewable energy. A large share of the energy use today is for the heating of houses and water, while at the same time, the sun provides a steady supply of energy-rich sunrays. A method for heating is to use a heat pump, which requires electricity for its compressor. In an energy efficient and sustainable solution, the heat pump could be driven by electricity generated by solar panels. Heat pumps performances are measured by the key value; annual heat factor. The annual heat factor indicates the total efficiency of the heat pump measured over the whole year. Today, the efficiency of heat pumps is indicated by the use of two key values; SCOP and hwh, which respectively shows the efficiency of the heat pump while fulfilling the room heating requirement and the DHW requirement. The annual heating factor is a combination of these key values. SCOP and hwh are calculated according to four standards developed by the EU. In order to be able to sell heat pumps, manufacturers in the EU have to follow these standards for calculating SCOP and hwh.  The standards assume relatively constant external conditions. This study investigates how the annual heating factor is affected when these external conditions are allowed to vary. The factors that will be investigated are the temperature of the flow line temperature, domestic hot water needs, dimensioning heating demand and geographic location. The results present that all of the investigated factors more or less affects the annual heating factor. In one investigation of a ground source heat pump the annual heating factor was 4,5 for the system solution that was based on the standard calculations. For the same heat pump but with external conditions that were allowed to vary the annual heating factor was estimated to vary between 1,2 and 6,3. The system solution with the annual heating factor of 1,2 had in relation to the EU standard system solution a larger domestic water demand and it was undersized. The system solution with an annual heating factor of 6,3 had in relation to the EU standard system solution no domestic water demand, was oversized, had a lower flow line temperature and was placed in a colder climate. The results imply that the domestic water demand has the biggest impact on the annual heating factor.

Sverige har fastslagit nationella miljömål som bland annat fastställer att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå klimatmålen krävs insatser från en rad olika sektorer. Transportsystemets miljöpåverkan är stor men därav är också möjligheterna att minska de totala utsläppen av växthusgaser. En utmaning för att lyckas med detta är att hitta helt nya lösningar samtidigt som redan existerande funktionella lösningar behöver effektiviseras och byggas ut. En hållbar samhällsutveckling kan bara uppnås genom ett helhetsperspektiv. I syfte att minska den antropogena påverkan på klimatet och miljön, men även för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringarna, är det därför av stor vikt att tillfullo integrera klimatförändringar i planerade planer, program och projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är lagstadgade och metodiska verktyg, passande för detta ändamål. Därmed finns det en möjlighet att systematiskt integrera klimatförändringar i en rad olika offentliga och privata projekt, i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Fram till nyligen (år 2018) har detta inte varit lagstadgat men ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/92/EU) till (2014/52/EU) gällande miljöbedömningar förändrar detta. Nu måste även klimatförändringar behandlas tydligare i miljöbedömningar. Trafikverket är en aktör som ansvarig för statlig infrastruktur och för att styra anläggningsbranschen mot ett mer ”utsläppsvänligt” byggande. Ändringen av EU-direktivet ställer nya krav på hur Trafikverket framöver behöver behandla denna miljöaspekt. Syftet med examensarbetet var därför att förtydliga klimatperspektivet i MKB:er och målet att ge rekommendationer till hur Trafikverket bör hantera klimataspekten i MKB:er för svenska väg- och järnvägsplaner för att tillmötesgå nya EU-direktiv. Tre olika fallstudier genomfördes för att undersöka dels: om och hur Trafikverket behandlar klimataspekten i sina MKB:er i dagsläget; för att undersöka hur andra aktörer implementerar klimataspekten; för att undersöka hur olika vägledningar föreslår att implementeringen bör gå till. Även en litteraturstudie genomfördes för att sammanställa forskningsområdet om bland annat vad MKB-processen för svagheter, om E-LCA bör användas vid transportplanering och vilka utmaningarna är med att lyckas integrera klimataspekten. I EU-direktivet framkommer det att MKB:er framöver bör behandla:  Lindring av klimateffekter: alltså utredning av förväntade utsläpp av växthusgaser till följd av projektet och hur dessa kan reduceras (så kallade miljöåtgärder). Klimanpassning av projektet: utredning gällande hur projektet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar och huruvida projektet kan anpassas efter dessa. Resultatet visar att endast 20 % av Trafikverkets slumpmässigt utvalda MKB:er behandlar klimataspekten på ett tydligt sätt medan 45 % behandlar klimataspekten ”ytterst lite”. Av Trafikverkets 20 MKB:er nämner 45 % nyckelordet ”koldioxid/CO2” och 40 % nämner nyckelordet ”växthusgas”. Rekommendationerna som resultatet mynnat ut i förslår att: Om klimataspekten inte redovisas bör en motivering finnas till detta. Redovisa utfall kvantitativt. Rimligtvis i form av CO2-ekvivalenter (både positiva och negativa). Tydligare bedömningsgrunder. Förslagsvis: Koppla ihop projektet till globala, nationella och regionala mål; använd funktionella enheter, exempelvis CO2-ekv/Km järnväg. Tydligare definitioner och uttryck. Använd ett E-LCA-perspektiv i MKB:en och redovisa systemgränser och livsfaser. (Lyft fram sådant som framkommer i en eventuell EPD tydligare) Belys osäkerheter med känslighetsanalyser och scenarioanalyser. Förtydliga kopplingen mellan klimatanpassning och klimatförändringar Inför klimataspekten i ett ”eget” avsnitt eller under ett avsnitt kallat ”kumulativa effekter” För att stödja processen med införandet av klimataspekten kan en lathund likt tabell 20 (se Fallstudie 3) utformas. / Sweden has prescribed national environmental targets which states that Sweden should not cause any greenhouse emissions by 2045. To achieve these goals, efforts are required from a variety of sectors. The environmental impact of the transport system is high, but therefore are the opportunities to reduce the total greenhouse gas emissions also great. A challenge to succeeding in this is to find completely new solutions while already god existing solutions needs to be streamlined and expanded. Sustainable social development can only be achieved through a holistic perspective. To reduce the anthropogenic impact on the climate and the environment, but also to adapt the urban environment to climate change, it is therefore important to integrate climate change into planned plans, programs and projects. Environmental impact Assessments (EIA) are statutory and methodological tools, suitable for this end goal. Thus, there is an opportunity to systematically integrate climate change into a variety of public and private projects, in the work towards a more sustainable society. However, until recently (2018) this has not been statutory, but the amendment of Directive (2011/92 / EU) to (2014/52 / EU) of the European Parliament and of the Council to on environmental assessments alters this. Now climate change is also required to be treated more clearly in environmental assessments. The Swedish Transport Administration oversees government infrastructure and therefore an important actor to direct the construction and infrastructure industry towards a more "emission-friendly" construction. The amendment to the EU directive places new demands on how the Swedish Transport Administration will need to address this environmental aspect in the future. The purpose of the thesis work was therefore to clarify the climate perspective in EIAs and the goal to give recommendations for how the Swedish Transport Administration should handle the climate aspect in EIAs for road and rail plans in order to comply with new EU directives. Three different case studies were conducted to partly investigate: If and how the Swedish Transport Administration deals with the climate aspect in their present EIAs; to investigate how other actors implement the climate aspect; to investigate how different guides suggest that the implementation should take place. I addition to the Case Studies a literature study was conducted to compile the research area on the weaknesses in the EIA-process, if E-LCA is a good tool to use in transport planning and what the challenges are to successfully integrate the climate aspect into EIAs. The new EU directive states that EIAs should address: Mitigation of climate effects: i.e., investigation of expected greenhouse gas emissions as a result of the projects and how these can be reduced (so called environmental measures). Climate adaption of the project: an assessment of how the project may be affected by future climate change and whether the project can be adapted accordingly. The result shows that only 20 % of the Swedish Transport Administrations randomly selected EIAs is addressing the climate aspect in a clear way, while 45 % addresses the climate aspect very little. Only 45 % of the Swedish Transport Administrations 20 randomly selected EIAs mention "Carbon dioxide/CO2" and only 40 % mention the keyword “greenhouse gas”. The recommendations that resulted from the results include:  If the climate aspect is not recognized, a motivation should be given to this. Report outcomes quantitatively. Reasonably in terms of CO2 equivalents (both positive and negative). Clearer grounds for assessment. Proposed: Link the project to global, national and regional goals; Use functional units, such as CO2 Equal / Km Rail. Clearer definitions and expressions. Use an E-LCA perspective in the EIA and report system boundaries and life scenarios. (Highlight the content of a possible EPD more clearly). Illustrate uncertainties with sensitivity analyzes and scenario analyzes. Clarifying the link between climate change and climate adaption. Introduce the climate aspect into an "own" section or under a section called "cumulative effects" To support the process of introducing the climate aspect, a reference guide, like table 20 (see Case Study 3) can be designed.

Människans relation till natur är relaterad till såväl klimatfrågan som vårt eget välmående. Trots det saknas psykologisk forskning som har undersökt hur individer som aktivt engagerar sig i klimatfrågan relaterar till natur. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka relationen till natur hos klimatengagerade stadsbor. Genom interpretativ fenomenologisk metod möjliggjordes en djupanalys av fyra kvalitativa intervjuer. Tre övergripande teman framträdde: natur som kontrast till vardagen, natur som meningsskapande trygghet och natur som föränderlig. Natur var betydelsefull för deltagarna, både i vardagen och i en vidare, existentiell bemärkelse. Relationen framstod som komplex och paradoxal, natur var svårdefinierat och tycktes framförallt vara en upplevelse i det inre och det yttre. Resultatet pekar på vikten av framtida forskning på relationen till natur som tar hänsyn till dess subjektiva och relationella karaktär, undersöker relationen i andra kontexter och studerar natur som ett vidare fenomen.

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided. / I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap.   Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod.   Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. Miljö är en term som har en definition som är lite mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på.   Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.