Sverige står idag inför utmaningen att minska sin klimatpåverkan och bygg- och fastighetssektorn står för totalt 22% av Sveriges utsläpp. Som ett försök att minska denna andel har lagen om klimatdeklarationer införts den 1 januari 2022, där utsläpp av växthusgaser under byggskedet ska redovisas. Byggskedet delas upp i råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukter (A1-A3) samt transport och bygg- och installationsprocessen (A4, A5). Det är byggherrens ansvar att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket för de byggnader som enligt lag kräver en deklaration. För deklarationen kan det även komma att införas gränsvärden tidigast 1 juli 2025 som sedan ska skärpas efter fem år, detta eftersom det måste ske en drastisk minskning av bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Studiens syfte är i och med detta, att undersöka hur byggherrar anpassar sitt byggande och vilka strategier de använder för att minska klimatpåverkan i byggskedet. Detta görs genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med företag från bygg- och fastighetssektorn som tar aktiva val för miljön. Företagen har främst rekryterats från medlemsföretagen i Hållbart Stockholm 2030 och intervjuerna är med representanter från företagen som arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor. Resultatet av studien visar att de strategier som byggherrarna använder omfattas främst av mål, krav och miljöcertifieringar. De åtgärder som genomförs kopplat till materialanvändningen handlar framförallt om att använda klimatförbättrad betong och att reducera mängden material. Byggherrarnas utmaningar med att minska klimatpåverkan är huvudsakligen kopplat till ekonomi och osäkerheter kring material. Utifrån detta kan slutsatsen dras att byggherrarna arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från byggskedet genom deras strategier och åtgärder. Samtliga byggherrar hävdar att deras nuvarande utsläpp av växthusgaser vid nybyggnation är lägre än de föreslagna gränsvärdena för klimatdeklarationer, vilket visar på att företagen ligger i framkant av utvecklingen mot att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. / Sweden is currently facing the challenge to reduce their climatic influence and the construction- and real estate sector emits 22% of the emissions of Sweden. A new law about climate declarations has been introduced on January 1st 2022, as an attempt to reduce this part, where emission of greenhouse gases during the construction stage must be reported. The construction phase can be divided into raw material supply, transport and manufacturing of construction products (A1-A3) and transport and the construction- and installation process (A4, A5). The developer is obligated to establish and submit a climate declaration to Boverket for buildings that require a declaration. A drastic reduction of the emissions from the construction- and real estate sector must occur and therefore may threshold limit values be introduced in the climate declaration on July 1st 2025 at the earliest, and the threshold limit values will then be reduced after five years. The purpose of the study is to investigate how the developers adjust their production and what strategies they are using to reduce their climate impact in the construction stage. The study will be based on six qualitative semi-structured research interviews with companies from the construction- and real estate sector that actively take action for the environment. The companies have mainly been recruited from the members of “Hållbart Stockholm 2030” and the interviews are operated with representatives from the companies that work with climate-and sustainability issues. The results of this study show that the developers mainly use strategies covered by visions, requirements, environmental certifications. The measures in material use are primarily about using climate improved concrete and reducing the amount of material. The challenges for the developers to lower their climate impact are economical issues and dubiety about the materials. The conclusion is that the developers are constantly trying to reduce their climate impact from the construction stage with their strategies and measures. All developers claim that their emissions of greenhouse gases from new production is lower than the suggested threshold limits in the declaration, which shows that the companies have taken the lead in the process of reducing the climate impact from the construction- and real estate sector.

Inom EU står byggnadssektorn för en hög andel av energianvändningen och medlemsländerna har satt upp mål för att minska energianvändningen. Målen som har fastställts i Sverige innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. I det här sammanhanget blir det extra viktigt att använda sig av tekniker som minskar CO2e-utsläppen och gynnar klimatet. En byggnads klimatskärm är en primär faktor till energianvändningen och det ställs höga krav på materialen som installeras i klimatskärmen. Det kommer i detta examensarbete utföras en fallstudie på en byggnad i Ljusne, Söderhamn. Här studeras tre olika isoleringsmaterial och två fönstertyper för att analysera deras påverkan på byggnadens energianvändning och för att ta fram det optimalaste alternativet ur ett klimatneutralt perspektiv. De material som studeras är mineralull, fenolskumskiva och termoträ samt vanligt fönster och passivfönster. För att besvara denna frågeställning utförs det energisimuleringar genom datorprogrammet BV2 samt beräkningar med materialens miljövarudeklarationer (EPD) för att analysera deras klimatpåverkan. Byggnadens klimatpåverkan beräknas med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). I BM beräknas byggnadens utsläpp i koldioxidekvivalenter ut för renovering, energianvändning per år och under en livscykel på 50 år. Energisimuleringar utförda i BV2 visar att tilläggsisolering med fenolskum och fönsterbyte till passivfönster är den effektivaste metoden vid renovering av ytterväggen ur ett energieffektivt användningssätt. Då denna kombination har den lägsta energianvändningen, primärenergital och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. Det påvisar ett resultat med ett primärenergital på 72,5 kWh/m2 och en energianvändning på 116,8 kWh/m2. Men kombination av termoträ och passivfönster är den mest verkningsfulla på byggnadens klimatpåverkan. Detta illustreras i BM där klimatpåverkan för renovering är 2928,9 kg CO2e, energianvändning ger 3980,7 kg CO2e/år och klimatpåverkan för en livscykel på 50 år blir då 201 964 kg CO2e. Användningen av energisimuleringar gör att effektiva och klimatanpassade material kan studeras närmare för att avgöra dess betydelse. För att klimatmålen i Sverige och även EU ska kunna uppnås är behovet av verkningsfulla material väsentliga. Det här examensarbetet är en del i ledet mot ett klimatneutralt samhälle. / Within the European Union (EU), the building sector accounts for a high proportion of energy use and Member States have set targets to reduce energy use. The targets set in Sweden mean that greenhouse gas emissions should be net zero by 2045. In this context, it is particularly important to use technologies that reduce CO2 emissions and benefit the climate. A building’s envelope is a primary factor in energy consumption and high demands are placed on the materials installed in the climate screen. In this thesis, a case study will be carried out on a building in Ljusne, Söderhamn, Sweden. Three different insulation materials and two types of windows will be studied to investigate their impact on the building´s energy consumption and to find the most optimal alternative from a climate neutral perspective.  The materials studied are mineral wool, phenolic foam board and thermal wood, as well as ordinary windows and passive windows. To answer this question, energy simulations are carried out using the computer program BV2 and calculations on the materials environmental product declarations (EPD) to analyze their climate impact. The climate impact of the building is calculated using the building sector´s environmental calculation tool (BM). The BM calculates the building´s emissions in carbon dioxide equivalents for renovation, energy use per year and over a life cycle of 50 years.  Energy simulations performed in BV2 show that additional insulation with phenolic foam and window replacement with passive windows is the most efficient method for renovating the external wall from an energy efficiency point of view. As this combination has the lowest energy use, primary energy figure and average heat transfer coefficient. It demonstrates a result with primary energy figure of 72,2 kWh/m2 and an energy use of 116,8 kWh/m2. But the combination of thermal wood and passive windows is the most effective on the climate impact of the building. This is illustrated in BM where the climate impact for renovation is 2928,9 kg CO2e, energy use gives 3980,7 kg CO2e/year and the climate impact for a life cycle of 50 years is then 201 964 CO2e/kg. The use of energy simulations allows efficient and climate-friendly materials to be studied more closely to determine their importance. For the climate goals in Sweden and EU to be achieved, the need for efficient materials is essential. This thesis is part of the journey towards a climate-neutral society.

Inledning: Matsvinn bidrar till en negativ klimatpåverkan och svinnet av animalier, speciellt nötkött, genererar stora mängder onödigt växthusgasutsläpp per kilo. Att minska svinnet av animalier bör prioriteras för att snabbt minska växthusgasutsläppen. Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters inställning till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat i ett försök att minska köttsvinn. Vidare studeras om matrelaterade kunskaper, färdigheter och beteenden, sammanfattade i begreppet food literacy, påverkar inställningen till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Material och metod: Data samlades in via en webbenkät och en fokusgrupp. Databearbetning och analys av den kvantitativa datan utfördes i Excel där chitvå-test användes som statistisk metod. Den kvalitativa datan transkriberades och analyserades med hjälp av kodning och tematisering. Resultat: Den kvantitativa datan visar en positiv trend där majoriteten av konsumenterna kan tänka sig att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultaten visar att graden av food literacy ökar med åldern. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla för konsumenter är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. Slutsats: Majoriteten av respondenterna oavsett ålder är positivt inställda till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultatet pekar åt att andelen respondenter med hög grad av food literacy ökar med ålder och faktorer som styr vid inköp av nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. / Introduction: food waste contributes to a negative climate impact and the meat wastage, especially beef, generates large amounts of greenhouse gas emissions per kilogram beef. Reducing animal wastage should be a priority in order to quickly reduce greenhouse gas emissions. Aim: The aim is to investigate consumers' attitude to buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed in an attempt to reduce the meat wastage. The study also investigates whether food-related knowledge, skills and behaviors, summarized in the concept food literacy, affect the attitude of buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. Method: Data was collected using a web-questionnaire and a focus group. The processing and the analysis of the data was performed in Excel using Chi-Square tests. The qualitative data was transcribed and analyzed using coding and thematization. Results: The quantitative data shows a positive trend where the majority of consumers can see themselves buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. The results show that the level of food literacy increases with age. Factors that prove to be important for consumers are price, quality, packaging and origin. Conclusion: The majority of respondents regardless of age are positive about buying beef. The result indicates that the proportion of respondents with a high degree of food literacy increases with age and factors that prove to be important for consumers when buying beef are price, quality, packaging and origin.

Due to an increasing global population and changes in diets the impact of food consumption on the world’s ecosystems and their services has become more significant. The purpose of this project has been to investigate how the impact on ecosystem services from Swedish food consumption has changed over time and if this development is sustainable or not. A quantitative assessment of six different environmental impact factors has been carried out for each food category. The project clarifies how Swedish food consumption has developed since the 1960s, the origin of the food that has been consumed, which processes that affect the environment as well as the consequences from these impacts. The result showed that Swedish food consumption has increased considering quantity, that the consumption pattern has changed, and that the import of goods has increased since the 1960s. The average Swede eats more animal-based products such as meat, cheese and cream, along with more vegetable-based products such as fruit and berries, and vegetables. Instead, products such as milk and soured based products has decreased, while products made from flour and grains has stayed unchanged. The project shows that animal-based products, especially from ruminant animals, has a significantly higher ecological footprint in comparison with vegetable-based products, concerning most of the categories mentioned above. Considering that the swedes eat more animal-based products today than in the 1960sthefollowing conclusion, that the Swedish impact on ecosystem services has increased since the 1960s even though food production has become more efficient, could be drawn.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem. I Sverigestår byggbranschen för en stor del av landets klimatpåverkan och det i kombination meden expansiv samhällsbyggnad utgör en stor utmaning för framtiden. Kunskap om hurbyggbranschen kan minska sina växthusgasutsläpp är därför relevant. I den här studienanalyseras befintliga livscykelanalyser utförda på byggnader för att avgöra hur den totalaklimatpåverkan för en byggnad fördelas över dess livscykel. Studien innefattar ävennärmare analys kring vad som orsakar betydande klimatpåverkan i olika skeden av enbyggnads livscykel. En inventering av befintliga studier utfördes med metoden för ensystematisk litteraturöversikt som grund där ett sökprotokoll utformas med sökord ochsökstrategier. Materialet har sedan systematiskt gallrats enligt satta kriterier tills detslutgiltiga urvalet resulterade i 17 studier till analys. Dessa studiers resultatsammanställdes enligt moduluppdelningen i standarden Hållbarhet för byggnadsverk SS-EN 15978:2011, både i absoluta tal och andel av byggnadens totala klimatpåverkan.Modulerna, som motsvarar skeden i en byggnads livscykel, jämfördes med varandra föratt utröna hur klimatpåverkan var fördelad över livscykeln. Bidragande faktorer inomvarje modul studerades för att identifiera faktorer med betydande klimatpåverkan somorsakade en stor skillnad mot övriga moduler. Analysen visar på två skeden som harbetydligt större klimatpåverkan än övriga: produktion av material och konstruktionsdelarsamt drift av byggnaden. Faktorer som är betydande för dessa två skeden är användandetav betong, byggnadens beräknade livslängd samt andelen fossil el som används viddriften av byggnaden framförallt för uppvärmning. Analysmaterialet innehöll storavariationer i syfte och därmed tillvägagångssätt vilket försvårade analysen och visar påbristen av ett gemensamt arbetssätt. Denna studie synliggör behovet av fortsatta studiersom berör biomaterial som kolsänka, framtida arbetssätt med livscykelanalyser, andrafaktorer som markanvändning, skogsbruk och ekonomi samt miljöpåverkanskategorierutöver klimatpåverkan. Detta kan leda till ett utvecklat arbete med att minskabyggbranschens klimatpåverkan. / Climate change as a result of greenhouse gas emissions is a global issue. A large part ofSweden’s climate impact originates from the construction industry and in combinationwith an expansive urban planning it constitutes a big challenge for the future. Knowledgeof how the construction industry can reduce its greenhouse gas emissions is thereforerelevant. In this study, previous life cycle assessment studies on buildings were analyzedto determine how the total climate impact of a building is distributed over its life cycle.Included in this study is also a closer look on what causes considerable climate impact inthe different stages of a building’s life cycle. An inventory of previous studies wasperformed based on the method of a systematic literature review were a search protocolwith search phrases and strategies are constructed. The material went through a systematicscreening process according to certain criteria that resulted in 17 studies used for analysis.A matrix was made of the result of these studies according to the modules in the Europeanstandard Sustainability of construction works EN 15978:2011, with both absolutenumbers and share of total impact. The modules, which represents different phases in abuilding’s life cycle, were compared to each other to establish how climate impact wasdistributed over the life cycle. Contributing factors in each module were examined toidentify factors with considerable climate impact causing modules to differ. The analysisshowed two phases with noticeably bigger impact than the rest: production of materialsand construction parts and the buildings use phase. Factors important for the impact fromthese two phases were the use of concrete, the buildings assumed life span and the amountof fossil electricity used during the use phase, in particular for heating. The analyzedmaterial contained big variations in goal and scope and therefore also assessmentapproach which complicated the analysis and shows the lack of a unified assessmentprocedure. This study shows the need for more studies concerning embodied carbonemissions and the use of bio-based materials, strategies for using life cycle assessmentsin construction, other factors with impact on a building’s sustainability such as land use,forestry, economy and environmental impact categories besides climate change. Thiscould lead to further developed work on reducing climate impact from construction.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna. 2008:Nr 3 Teknik

No description available.

<p>Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.</p><p>2008:Nr 3 Teknik</p>

Uppsatsen gör en jämförelse av Växjö kommuns tidigare direktlevererande posthanteringsprocess och samordnad posthanteringsprocess som nu används på vissa områden på utbildningsförvaltningen i Växjö kommun. Genom att kartlägga de båda processerna har en jämförelse kunnat göras. Lokala, centrala och en extern respondent har intervjuats angående rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan och kostnader. Genom att analysera data som samlades in tillsammans med teori om aspekterna kunde författarna komma fram till bland annat följande skillnader: Delvis försämrad arbetsmiljö Förbättrad rättssäkerhet Minskad miljöpåverkan Troligen minskade kostnader I uppsatsen undersöktes även vilka erfarenheter som Växjö kommun borde ta med sig om de ska implementera en samordnad posthanteringsprocess på andra förvaltningar i kommunen. Områden som då undersöktes var rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan, kostnader och implementering. Samma respondenter intervjuades även om detta och författarna kunde komma fram till bland annat följande erfarenheter: Övervväga fler postleveranser Försöka byta bränsle Kategorisera och kalkylera kostnader för bättre överblick Lyssna mer på lokala aktörer / The thesis compare Växjö municipality’s former direct-delivering post handling process to the coordinated post handling process, which is now being used in certain areas in the education department in Växjö municipality. By mapping the two processes, a comparison was made possible. Local, central and one external respondents have been interviewed about the matters of security of life and property, work environment, climatical stress and costs. By analyzing collected data and theory about these matters, the writers found, among others, following differences: Work environment is partly changed for the worse Improved security of life and property Decreased climatical stress Probably decreased costs Also examined in the thesis are what experiences Växjö municipality should take with them if the coordinated post handling process is to be implemented in other departments in the municipality. The matters examined are security of life and property, work environment, climatical stress, costs and implementation. The same respondents were interviewed about this as well and the writers decided on, among others, the following experiences: Consider more post deliveries Try to change fuel Categorize and calculate the costs for a better overview Listen more to the local people involved

I studien undersöks relationen mellan svenska skidbranschens klimatberoende samt klimatpåverkan. Huvudfrågan är: Vad är skidbranschens ansvar i klimatfrågan och hur kommer branschen hantera förändringar i framtiden? Intervjuer samt tidigare forskning sattes i relation till teorier av Boserup, Ostrom samt Hess. Skidbranschen är enligt tidigare forskning till stor del beroende av ett kallt klimat samtidigt som branschen bidrar till den globala uppvärmningen, främst genom transporter. Utifrån informanterna samt tidigare forskning styr konsumenterna till stor del branschens utveckling och i enlighet med Boserups teori bekräftar vår studie att de tekniska lösningarna skett som ett svar på en större efterfråga samt konsumenters hårdare krav. Den tekniska utvecklingen ses både av informanterna i branschen samt den tidigare forskningen som en lösning på de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Klimatförändringarna förväntas, enligt tidigare forskning att påverka skiddestinationer och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser behöver tas. Utifrån Ostroms och Hess teorier föreslår vi vintern som en common för att på så sätt få mer effektiva styrningssystem gällande skidbranschen. / This study examines the relationship between the Swedish ski industry’s dependence and impact on the climate. The main question was: What is the ski industry’s responsibility in the climate issue and how will the industry handle climate changes in the future? Interviews and previous research were put in relation to theories of Boserup, Ostrom and Hess. According to previous research, the ski industry is largely dependent on a cold climate, while at the same time the industry contributes to global warming, primarily through transports. Based on the informants as well as previous research, the consumers largely control the industry’s development and our study in connection with Boserup’s theory, is that the technical solutions have been made in response to a greater demand and harder consumer requirements. The technological development is seen both by the informants in the industry and the previous research as a solution to the consequences that climate change may bring. According to previous research, climate change is expected to affect ski destinations and measures to reduce greenhouse gas emissions need to be taken. Based on Ostrom’s and Hess's theory, we propose winter as a common in order to get more efficient control systems for the ski industry.