The building sector contributes to a large part of the total emissions of greenhouse gases, which demands for increased sustainability in all phases of a buildings’ lifecycle. Choices of building materials and the respective required maintenance and replacements are becoming more important if further reductions of climate impacts should be obtained. Folkhem is a Swedish construction company who constructs multi-storey buildings made of wood. The company has shown interest in developing knowledge about how the selection of building materials effects the impacts on climate, the extent of necessary maintenance and replacement work as well as economic consequences. The aim of this master thesis was to evaluate the potential climate impacts and costs for different scenarios of maintenance and replacements of selected exterior building components for Folkhem’s planned building in Stadshagen, in Stockholm. The façade, roof, windows and balconies have been in focus. To fulfill the aim of this study, life cycle assessment and a simplified cost analysis have been carried out. With the basis of the results from this study, recommendations of building materials for the chosen building components in Folkhem’s planned building have been stated. A façade made of pine impregnated with boiled linseed oil is recommended as façade cladding, and OrganoWood is recommended for the balcony decking. Folkhem planned to use wooden windows, but it is recommended that these are substituted to aluminum coated wooden windows. No recommendation could be provided for the roof from this study. The following conclusions have been made; More attention should be payed to the phases of maintenance and replacement when carrying out LCAs for timber buildings, since general assumptions could be misleading. The origin of the building materials could have a significant climate impact if several replacements need to be performed, since this includes a large number of transports of materials. Different building materials or building components have different lifespans and needs for maintenance. To reduce costs and potential climate impacts, long lifespans with little need for maintenance are desired. Planning for a specific lifespan of the building and the required maintenance and replacements may contribute to reduce the potential climate impacts. Maintenance is recommended for timber buildings, since this could reduce the need for replacements, which could reduce the potential climate impacts. LCA can be a useful tool for Folkhem to plan for maintenance and replacements of their timber buildings if improvements are performed regarding LCA data quality. LCA can provide guidance for Folkhem to choose sustainable building materials, with regards to maintenance and replacements at an early stage in the design process. A future study could be to perform a more detailed LCA of the materials and products that required assumptions in this study, for instance the surface treatments for maintenance. A more detailed LCA of all maintenance that should be conducted in a building could be of interest as well, and to investigate the impacts from excluded processes in this study. Alternative building materials for the exterior building components could be evaluated as well as different percentages of painting area. More impact categories than climate change could also be evaluated. Impacts from the building lifecycle phases of repair and refurbishment could also be interesting to evaluate in order to receive an overview of the total potential climate impacts and costs from all parts of the lifecycle of a building. Another approach could be to investigate if maintenance and replacement are carried out as described from technical literature and manufacturers in reality. Finally, a more thorough cost analysis could be carried out, evaluating how a housing society would be affected from costs from maintenance and replacement.

Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpåverkan från indirekta utsläppskällor hos Teracom AB. Fokus ligger på transporter, som innefattar godstransporter, tjänsteresor och personalens pendling till och från jobbet. Metoden som utvecklats är till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingående områdena har beräknats var för sig med hjälp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats på statistik från Teracoms leverantörer för att de ska stämma överens med verksamhetsområdet och de geografiska förutsättningarna. Resultatet från 2009 års beräkningar av transporterna blev 847 ton koldioxidekvivalenter att jämföra med 2173 ton från bränsleförbrukning och energianvändning. För att snabbt minska klimatpåverkan från transporterna bör följande förbättringsförslag ligga i fokus: rensa bland godstransportleverantörer och deras kundnummer, se över tekniken för resfira möten, främja tjänsteresor med tåg och lokaltrafik samt införa en koncerngemensam miljöbonus. De andra förbättringsförslagen bör också införas så snart som möjligt för att få en ökad effekt. / This master thesis deals with greenhouse gas reporting from indirect emission sources at Teracom AB. The focus is on transports which includes transportation of goods, business travel and commuting. The method that has been developed describes a way to collect and calculate data from transports and the result is presented in tons of carbon dioxide equivalents. Each of the parts has been calculated individually and the calculations are mostly made by templates. These templates are based on information provided by Teracoms suppliers. This because it gives a good accuracy in regard to the current scope of practice and geographical location. The result from transports during 2009 was 847 tons of carbon dioxide equivalents in comparison with the emissions generated by fuel combustion and energy generation which was 2173 tons. To immediately reduce the greenhouse gas emissions from transports the following improvements should be in focus; gather goods transports at fewer freight companies, ease the use of travel free meetings, promote the use of trains and public transports for business travels, and instate a general environment bonus for the whole Teracom group. The other suggested improvements should also be instated as soon as possible to get an increased effect.

Syfte: Att bygga i ett högt tempo med hänsyn till Sveriges klimatmål är en utmaning och det krävs åtgärder i byggsektorn för att uppnå målen. Material som stål och betong har en energikrävande tillverkningsprocess och släpper ut en stor del av de totala växthusgaser som byggsektorn orsakar. Enligt forskning har tillverkningsprocessen för KL-trä en betydligt mindre påverkan på klimatet och anses som ett hållbart material i jämförelse med stål och betong. Rapporten syftar till att undersöka möjligheterna för en ökad användning av korslimmat trä (KL-trä) som stommaterial i Sverige. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie genomförts. Metoder som har använts är en litteraturstudie för att kartlägga forskningsfronten inom området, vilket bidrar till datainsamling. Semistrukturerade intervjuer bidrar till primärdata, där respondenternas erfarenheter, värderingar, kunskap och tillvägagångssätt inom området beaktas för att besvara studiens frågeställningar.   Resultat: KL-trä har i jämförelse med Prefabricerad betong ett 34–86 procent mindre koldioxidutsläpp under hela sin livscykelanalys (LCA). Materialkostnaderna skiljer inte mellan stommaterialen, däremot blir riskpåslaget större för KL-trä vid kalkylering och anbud på grund av bristande erfarenhet och kunskap. Kompetens om KL-trä behöver utvecklas inom företag genom utbildningar samt genom samarbete och nära dialog med olika aktörer under hela processen, där beställare behöver sätta tydliga mål och krav. Kunskapen behöver öka för att förbättra processer, planering och kostnad under projekteringsskedet, där hjälpmedel behöver utvecklas för att underlätta stomval.För att skapa lönsamhet och konkurrensfördel bör företag ligga i framkant i utvecklingen av klimatfrågan där kunskapen om KL-träs förutsättningar kan bidra till komplexa projekt med hybridlösningar där materials förutsättningar utnyttjas.  Konsekvenser: För att öka användandet av KL-trä som stommaterial kan utbildningar om KL-trä införas för medarbetare, vilket ökar den interna kompetensen gällande materialet. För att möjliggöra ökad användning av KL-trä kan en alternativ kalkyl och LCA presenteras för kund. Det kan även uppnås genom utveckling av hjälpmedel för att underlätta val av stomme. Byggföretag måste våga satsa på KL-trä för att skapa referenser och kompetens, vilket kan ske genom att implementera KL-trä i små steg genom hybridlösningar. Begränsningar: Studien fokuserar på den svenska byggsektorn, där aspekterna klimatpåverkan och kostnad studeras mellan KL-trä, platsgjuten betong och prefabricerad betong. Resultatet är generellt giltigt. / Purpose: To build at a high pace with regards to Sweden’s climate goals is a challenge and actions are required in the construction sector to achieve the goal. Materials such as steel and concrete have an energy-intense manufacturing process and emit a large part of the total greenhouse gases caused by the construction sector. According to research, the manufacturing process for CLT has a significantly small impact on the climate and is considered a more sustainable material compared to steel and concrete. This report aims to explore the possibilities of an increased use of cross laminated wood (CLT) asload-bearing material in buildings in Sweden a frame material in Sweden.  Method: To achieve the goals of the study, a qualitative case study has been conducted. Methods that have been used are a literature study to map the research front which contributes with data. Semi-structured interviews contribute with primary data where the respondents’ experiences, values, knowledge and approaches are analysed to answer the research questions of the study.  Findings: CLT has a 34-86 percent lower climate impact compared to prefabricated concrete during the Life Cycle Analysis (LCA). The material cost does not differ between the load-bearing frame materials. However, the risk premium is higher for CLT due to the lack of experience and knowledge. The competence needs to be developed within the companies through educations and close collaboration and discussions with actors during the whole process where customers need to set clear goals and requirements. The knowledge needs to increase in order to improve processes, planning, costs and tools to facilitate the choice of load-bearingframe material. To achieve profitability and a competitive advantage, companies need to be at the forefront of the development of the climate issue, where knowledge of CLT contribute to complex projects with hybrid solutions where material conditions are utilized.         Implications: To increase the use of CLT as a load-bearing frame material, educations can be introduced about CLT for employees. To enable increased use of CLT, an alternative calculation and LCA can be presented to the costumer. It can also be achieved by developing tools to facilitate the choice of load-bearing frame materials. Construction companies needs to invest in CLT to create new references and more competence. Companies can achieve it by implementing CLT in small steps and use hybrid solutions.  Limitations: The study focuses on the Swedish construction sector where the aspects of climate impact and cost are studied between CLT, cast-in-place concrete and prefabricated concrete. The result is generally valid.

Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion. / The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden

Det här examensarbete har genomförts i samarbete med Sweco Sverige AB på enheten för byggkonstruktion. Syftet med studien var att undersöka tungbetong som ett alternativ till konventionell konstruktionsbetong vid gjutning av vindkraftsfundament. I den här studien har ett vindkraftsfundament i konventionell konstruktionsbetong stått som grund för de dimensioneringsberäkningar som har utförts för att istället kunna använda tungbetong i fundamentet. Ett mål med studien var att med ett fundament i tungbetong minska dimensionerna och således minska klimatpåverkan och kostnaden.  För att undersöka om målet kunde uppnås har beräkningar för fundamentets geometri, krav vid bruksgränstillståndet, ekonomiska data och klimatpåverkan utförts. Från studiens dimensioneringsberäkningar om fundamentets geometri framgår det att fundamentet behöver uppfylla vissa krav på mått och därav är fundamentets radie den parameter som kan minska volymen mest. Det ledde till att volymen på fundamentet i tungbetong blev mindre än den för konventionell konstruktionsbetong.  Tungbetongens resultat blev ur vissa perspektiv bättre än konventionell konstruktionsbetong. Volymen för tungbetongsfundamentet kunde reduceras med 14 %. Detta resulterade i en minskning av koldioxidutsläpp med 7 %, priset ökade däremot med 65 %.  Genom att i detta fall använda sig av tungbetong istället för konventionell betong kunde både volym och koldioxidutsläpp reduceras, däremot till ett väldigt högt pris. / The purpose of the study was to investigate an alternative to conventional construction concrete. In this study, a wind turbine foundation consisting of conventional construction concrete have been analysed and served as a basis for dimension calculations to the foundation of heavy weight concrete.  A goal with the study was to decrease the dimensions of the foundation using heavy weight concrete instead of conventional and therefore also reduce the climate impact as well as the cost of the foundation.  To investigate if the goal is achievable, calculations for the foundation geometry, the requirement of the service limit state, economic data and climate impact have been calculated. In the calculations about the foundation geometry, certain requirements regarding the dimensions needs to be achieved and therefore it is the radius of the foundations that can affect the volume the most. This resulted in a decrease of volume for the heavy weight concrete foundation.  In some perspectives, the heavy weight concrete had better outcome than conventional construction concrete. The volume of the foundation could be reduced by 14 %. This led to a reduction in product emission by 7 %. The price of heavy weight concrete, per cubic meter, is almost five times more expensive than it is for conventional construction concrete and therefore the price was 65 % higher.  This concludes in a possibility to reduce both the volume as well as the CO2-emissions but for a very high price.

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse. / In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll &amp; Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Syftet med denna studie var att analysera lokaliseringsbeslut för en Factory-In-A-Box (FIAB) produktionsanläggning med fokus på dess klimatpåverkan genom användning av livscykelanalys (LCA). En FIAB produktionsanläggning användes som ett exempel för att utföra analysen. Metoden som användes för att bedöma klimatpåverkan var LCA, där kategorin global uppvärmningspotential (GWP) valdes som den primära indikatorn. Materialen som användes för tillverkning av personlig skyddsutrustning, såsom polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi, analyserades. Dessutom studerades energianvändningen i produktionsanläggningen samt avfallshanteringsstrategier i både Turkiet och Sverige. Anledningen till det var att den utvalda Factory-In-A-Box fabriken hade sitt ursprung i Sverige, och Turkiet identifierades som en plats med avsevärd potential för produktion av enkla produkter som skulle kunna tillverkas med hjälp av FIAB-anläggningen i händelse av nödsituationer. Resultaten av detta arbete visade att mer än hälften av utsläpp av de personliga skyddsutrustningar som producerades av FIAB-fabriken av EQpack AB kom från material som hade använts i tillverkning och att användningen av återvunnet material borde prioriteras, då utsläppen av återvunnen polyeten var endast hälften så stora som utsläppen från primära material. Resultaten visade också att det inte fanns någon klimatmässig nackdel med att omlokalisera FIAB-fabriken till Turkiet, eftersom energianvändningen i Turkiet skulle medföra endast 4.4% ökning av emissionen än att producera varorna i Sverige, vilken jämnades ut med transport av varor från Sverige till Turkiet. Dock identifierades andra aspekter som behövde beaktas vid omlokalisering av en FIAB-fabrik till områden som hade drabbats av kris, till exempel krig eller jordbävningar. Sammanfattningsvis gav denna studie insikter om klimatpåverkan av EQpack AB:spersonliga skyddsutrustning och diskuterade olika aspekter som behöver övervägas vid beslut om lokalisering av en FIAB-produktionsanläggning. / This thesis describes a study aimed at analyzing the location decision for a Factory-In-A-Box (FIAB) production facility in terms of its climate impact using life cycle assessment (LCA). A FIAB production facility was used as a case study to conduct the analysis. LCA was employed to assess the climate impact, with global warming potential (GWP) chosen as the primary indicator. The materials used for manufacturing personal protective equipment, such as polyethylene (PE), polyethyleneterephthalate (PET), polypropylene (PP), polyurethane (PUR), and synthetic rubber, were analyzed. Additionally, the energy use in the production facility and waste management strategies in both Turkey and Sweden were examined. The reason to this was that Sweden is a baseline FIAB location and Turkey was chosen as one of the locations with high potential for simple products that can be produced using the FIAB-facility for emergency situations. This study showed that more than half of the emissions derived from the production of Personal Protective Equipment at the FIAB-factory, operated by EQpack AB, originated from the manufacturing materials. The results suggest prioritizing the use of recycled materials, as the emissions from recycled polyethylene were only half as large as those from primary materials. The results also revealed that, from a climate perspective, there was no obvious disadvantage in relocating the FIAB factory to Turkey. As the energy consumption in Turkey would result in 4.4% greater environmental burdens compared to producing the goods in Sweden, which would be covered by the transport of goods from Sweden to Turkey. However, other aspects needed to be considered when relocating a FIAB factory to areas affected by crises, such as war or earthquakes. In conclusion, this study provides insights into the climate impact of EQpack AB'spersonal protective equipment and discusses various aspects to consider when making decisions regarding the localization of a FIAB production facility.