Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.

Grundvatten är en viktig del av dricksvattenförsörjningen och en begränsad resurs, speciellt i kustområden. För att den framtida grundvattentillgången ska vara säkerställd är det viktigt att inkludera grundvatten i planeringsprocesser, där kommunerna har en bidragande roll. Därför är syftet att undersöka och analysera hur svenska kustkommuner arbetar med samt planerar för en hållbar tillgång på grundvatten som livsmedel, i enlighet med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. En litteraturstudie med kompletterande fallstudier av kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö utgör underlag till rapporten. Grundvattnet påverkas av flertalet faktorer som geologins, klimatets och människors aktivitet. De grundvattenproblem som kommunala dokument behandlar i störst utsträckning är de som relaterar till den enskilda dricksvattenförsörjningen, vilket är ett område där möjligheterna till reglering inte utnyttjas. För de undersökta kommunerna hade bland annat kommunala vattenförsörjningsplaner kunnat bidra till en mer hållbar hantering av grundvattenresurser. / Groundwater is an important part of the drinking water supply and a limited resource, especially in coastal areas. To ensure future groundwater supplies, municipalities should include groundwater in their planning documents. Therefore, the aim is to investigate and analyse how Swedish coastal municipalities manage and plan for a sustainable groundwater drinking supply, according to the Swedish environmental quality objective Good-quality groundwater. The study is based on a literature review and three complementary case-studies of the Swedish coastal municipalities Norrtälje, Oskarshamn and Tyresö. There are many factors that affect the groundwater, such as geology, climate and human activities. The groundwater problems that municipal documents consider to the greatest extent are those related to private water supplies, particularly drilled wells. However, this is a field where the possibilities for regulation are not utilized amongst the municipalities. The case-studies indicate, among other things, that a document for water supply could contribute to sustainable groundwater management, at least for the investigated coastal municipalities.

Tolkningen av begreppet risk beror på den person som överväger den såväl som i vilket sammanhang risken placeras. En vanlig uppfattning bland sakkunniga inom geoteknik samt befintlig litteratur är att risk innebär både en sannolikhet och en konsekvens. Inom fysisk planering handlar risk om att skapa säkra och hållbara stadsmiljöer. Ett markområde ska enligt plan- och bygglagen vara lämpligt för sitt ändamål, inte minst ur ett geotekniskt perspektiv. Detta examensarbete undersöker hur risker relaterade till markens geotekniska förhållanden beaktas och hanteras vid kommunal planering, genom en fallstudie av fyra olika områden inom Stockholms län. Examensarbetet inkluderar genomförandet av olika metoder, såsom intervjuer, geotekniska beräkningar, litteraturstudie, dokumentstudie, dokumentanalys och en enkät. Fokus i detta examensarbete är inom geoteknisk riskhantering och avser risken för ras, skred och erosion. Tre olika beräkningsfall har jämförts för att skapa förståelse om möjliga samt relevanta beräkningar i samband med geoteknisk riskhantering i olika planeringsskeden. Resultat från vår enkätundersökning visar bland annat att 84% av yrkesverksamma inom geoteknik använder sig av geoteknisk riskhantering och att 69% använder sig av någon typ av ramverk/verktyg. Allmänna problem angående den praktiska tillämpningen identifierades genom genomförda intervjuer och var bland annat relaterade till brist på geoteknisk kompetens och erfarenhet, ekonomisk begränsning samt rådande osäkerhet om framtida påverkan. Varje beräkningsfall visar påverkande parametrar, variation av markundersökningarnas påverkan på resultat och antaganden samt underlags påverkan för beräkning av skjuvhållfasthet. Analys av samtliga resultat ledde bland annat till slutsatsen att geoteknisk riskhantering borde utföras så tidigt som möjligt i planeringsskedet med kontinuerlig uppföljning under nästkommande steg i projektprocessen. / The definition of risk depends on the person who is considering it, as well as what context it is put in. A common perception among experts and existing literature is that risk involves both a probability and a consequence. In terms of physical planning, risk is about creating secure and sustainable urban environments. According to the Swedish Planning and Building Act, a land area must be suitable for its purpose, including from a geotechnical risk perspective. This study examines how risks related to geotechnics are taken into account and managed in municipal planning, through a case study of four different areas within Stockholm County. This study is based on different methods, such as interviews, geotechnical calculations, literature and document study and a questionnaire. The focus of this study is geotechnical risk management and concerns the risk of landslides and erosion. In order to create an understanding of possible and relevant calculations in connection with geotechnical risk management, three calculation examples were conducted. The results from our questionnaire shows, among other things, that 84% of geotechnical professionals use geotechnical risk management in their daily work and that 69% use some type of established framework/tool. General problems regarding the practical application were identified through conducted interviews and were related to, among other things, a lack of geotechnical competence and experience, economic constraints and prevailing uncertainty about the future impact. Results from each calculation example show the influencing parameters, variation in the impact of the results and assumptions according to the soil survey, and the underlying effect of calculation of the shear strength. The analysis of the results led to, among other things, the conclusion that geotechnical risk management should be carried out as early as possible in the planning phase with continual follow-ups during the next steps in the project process.

I Sverige har planeringsparadigmet länge varit att fokusera på tillväxt men allt fler städer lyckas inte nå tillväxt och kämpar med ekonomiska nedgångar till följd av en negativ befolkningsutveckling. Krympning är idag ett världsomfattande problem som drabbar städer världen över, ett fenomen som förutspås öka i framtiden. Den nya eran av global konkurrens har drivit på nyliberalismens planeringsidéer om tillväxt och gjort att det blivit allt viktigare för städer världen över att synas och verka attraktiva. Det pågår en konkurrens om invånare, arbetstillfällen och turister. Rekommendationen från Europeiska unionen är att alla städer oavsett status bör ta fram en plan för möjlig krympning i framtiden men tillväxtnormen kvarlever tillsammans med rädslan och skammen över att benämna sig som en krympande kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kiruna kommun planerar för befolkningsutveckling i kommunen. I uppsatsen studeras kommunens framtidsvisioner för befolkningsutveckling samt vilka bakomliggande planeringsidéer som kommunen ger uttryck för i planerna kopplat till både tillväxt och krympning. För att uppfylla syftet så har en idéanalys genomförts där kommunens plandokument har granskats. Resultatet som framkommit är att Kiruna kommun följer den tillväxtnorm som idag dominerar inom planeringen. Kommunens planer är tydligt speglade av nyliberalismens tillväxtidéer som växt sig starkare från år till år medan anpassningsplanerna är nästintill obefintliga.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.

Till följd av en ökad globalisering av samhället blir problemen som fysisk planering förväntas hantera allt mer komplexa. Inte sällan sträcker de sig över kommungränserna. Detta har lett till att mellankommunala samarbeten blivit allt vanligare. Mellankommunala samarbeten kan ske i många olika former, men gemensamt för dem är att de sker mellan de formella styrnivåerna. Detta innebär att de inte självklart tillskrivs den legitimitet som till exempel kommunal planering har till följd av att den sker enligt beslutade lagar och regler. Detta arbete syftar till att undersöka hur de som deltar i ett mellankommunalt samarbete ser på och förstår legitimitet, både kopplat till samarbetet och påverkan på den kommunala förvaltningen. Undersökningen fokuserar på hur kommunens deltagande i ett mellankommunalt samarbete påverkar medborgarnas möjligheter att delta i demokratin och hur förutsättningarna för demokrati i den kommunala fysiska planeringen samt förvaltningen i stort påverkas. Undersökningen har initierats ur reflektioner kring hur deltagandet i mellankommunala samarbeten påverkar kommunens förutsättningar för fysisk planering och konsekvenserna för legitimitet och demokrati. Mellankommunala samarbeten framhävs ofta som positiva för den fysiska planeringen med fokus på ökad prestationsförmåga och effektivitet samt möjligheterna att hantera komplexa utmaningar. Hur samarbetet eventuellt påverkar legitimiteten för det som planeras och demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till deltagande och insyn står inte lika ofta i centrum. Denna undersökning har genomförts som en fallstudie där fallet utgjorts av MalmöLundregionen. Empirin har samlats in genom intervjuer med planerare och politiker aktiva i MalmöLundregionen och genom dokumentstudier av styrdokument för samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna består av demokrati, legitimitet, kommunikation och governance. Det analytiska ramverket och analysen utgår båda från legitimitetsbegreppen som etableras i de teoretiska utgångspunkterna.  Slutsatserna visar på att samarbetet inte nödvändigtvis behöver påverka förutsättningar för demokrati inom fysisk planering på kommunal nivå negativt, så länge planerare och politiker lyssnar på medborgarnas eventuella invändningar mot de mellankommunala besluten. Legitimiteten för den verksamhet som bedrivs i MalmöLundregionen är dock bristande inom vissa aspekter. Medborgarna har inte möjlighet att delta och svårt att få insyn i processer och beslut inom samarbetet. Det sker inte tillräcklig kommunikation från politiker och kommunen till medborgarna om motiven till att delta i samarbetet och vilka frågor som drivs. Det mellankommunala samarbetet präglas av ett representativt demokratiideal samtidigt som den kommunala planeringen även har starka inslag av andra demokratimodeller.

Bakgrund I Sverige har kommunerna ansvar för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosätta sig i kommunen krävs att det finns mark för bostäder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsändamål som inte har blivit bebyggda. I kommuner där det råder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrågan på mark för bostadsändamål är det viktigt att ta reda på varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsägares motiv till att inte bebygga sina fastigheter är ett outrett område. Syfte Examensarbetets syfte var att undersöka vilka motiv fastighetsägare har för att behålla sina fastigheter obebyggda och undersöka vilka faktorer som kan hindra en fastighetsägare från att bebygga sin fastighet. Examensarbetet begränsades till att omfatta privata fastighetsägare och fastigheter bildade för småhusändamål samt geografiskt till att omfatta Uppsala kommun. Metod Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att ge en juridisk bakgrund till arbetet samt att undersöka vad som förhindrar byggandet av bostäder. För att besvara frågan varför fastighetsägare inte bebygger sina fastigheter samlades information in genom en enkätundersökning. Slutsats Slutsatsen är att de flesta fastighetsägare inte har för avsikt att bebygga fastigheten. Många har även fått fastigheten i arv eller gåva och därmed inte gjort ett aktivt val att förvärva fastigheten. Även att många innehar fastigheten i syfte att förhindra någon annan att bebygga den framkom av enkätundersökningen. För den enskilde fastighetsägaren är det särskilt plan- och bygglovsprocessen och kostnaderna för att bygga som förhindrar ett byggande. / Background The municipalities in Sweden have the responsibility for the inhabitants to have access to good homes. To be able to offer good homes so that more people could settle in a community it is necessary that there is land for housing construction. Today there are properties created to be used for housing construction that has not been developed. In communities where there are housing shortage and a high demand on land for housing it is important to find the reasons why the land is not developed. Earlier studies have been done that investigates the general elements that can stop the housing construction. However the reasons why private landowners do not develop their land are an uninvestigated area. Objective The objective with this thesis was to investigate which purposes private landowners has to keep their properties undeveloped and to see which elements can prevent a landowner not build on his property. The thesis was defined to comprise only private land owners and geographical to comprise the municipality of Uppsala. Method The thesis contain of one literature review with purpose to give a juridical background of the thesis and to explore what prevent the housing construction. To answer the question why landowners do not build on their land information was collected through a questionnaire. Conclusions The conclusion is that most of the property owners do not have an intention to build on their property. Many have received the property as a gift or through inheritance and consequently have not made an active choice to purchase the property. Also that many hold the property in order to prevent someone else to build was discovered in the questionnaire. For the private land owner the planning and building process and the costs for building are the most important

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Diss. Örebro : Univ., 2004.