Sammanfattning/AbstractBorg, Tobias (2018). Ett nät vävs av många trådar i matematik. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed studien önskar jag bidra med kunskap om elevernas perspektiv beträffande en specifik lektion som berör division med tal större än noll men mindre än ett. Mer specifikt vad de anser är fördelaktigt och vad som brister. Jag önskar också belysa att olika faktorer kan samspela och variera hos individer och mellan individer i gruppen för att på så sätt synliggöra undervisningens komplexitet.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att, utifrån elevernas uppfattningar, utvärdera styrkor och förbättringsområden beträffande en matematiklektion om division med tal större än noll men mindre än ett utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:•Vilka uppfattningar har eleverna beträffande lektionens styrkor?•Vilka förslag till förbättringar föreslår eleverna?•Hur kan lektionens styrkor och förbättringsförslag tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet sker utifrån elevens proximala utvecklingszon och samarbete. Tillsammans använder deltagarna olika uttrycksformer och kulturella artefakter för att kommunicera med varandra. Lärarens främsta roll, förutom att anpassa uppgifterna till den proximala utvecklingszonen, är att mediera mellan elevens nuvarande uppfattning och den ämnesspecifika kunskapen.MetodDatainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt för- och eftertest.ResultatInformanterna var allmänhet, men inte unisont, positiva inställda till för- och eftertest, mönster och undersökande arbetssätt. Testerna ansågs påvisa progression, emellertid fanns det önskemål om mer repetition vilket kan kopplas till uttrycka förkunskapsskillnader. Gruppens proximala utvecklingszon var varierande och individuella svårigheter kunde i något fall definieras. Studien visade också på svårigheten att anpassa lektionen till alla elevers proximala utvecklingszon. Gemensamma diskussioner med hjälp av lärarens mediering framgick också som betydelsefullt eftersom olika elevperspektiv kom fram. Beträffande mediering påtalade några informanter att läraren även borde stödja parsamtalen i större utsträckningMajoriteten ansåg att en lärarledd lektion var positivt. Det var också betydelsefullt att ta del av varandras förklaringar och lösningar, men det framgick också önskemål om en till en undervisning. Ingen benämnde konkret undervisningsmaterial, centikuber, som betydelsefullt eller besvärande. Däremot fanns det önskemål om att inleda lektionen med vardagsnära uppgifter som också hade en utmanande karaktär. Informanterna belyste konkreta förbättringsförslag som överlag är direkt applicerbara med hjälp av mindre anpassningar på gruppnivå. Uppfattningen att variation är viktigt var näst intill unisont, men hur undervisningen skulle varieras delade emellertid gruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat får mig att vilja arbeta tillsammans med matematiklärare och elever för att tillsammans utveckla matematikundervisningen. Eleverna kan belysa aspekter som går oreflekterade förbi av oss lärare på grund av hemmablindhet. Från de mer självklara till det oupptäckta.Studien påminner också att anpassningar på gruppnivå kan stödja hela gruppen men utesluter det inte traditionell en till en undervisning. Det finns ingen helig undervisnings-graal, istället framkommer det att variation i undervisningen behövs för att möta fler individer. Den variationen kan i sin tur växla från individ till individ och från grupp till grupp.NyckelordAbstrahering, Kognitiva redskap, Konkretion, Proximal utvecklingszon, Uttrycksform.

<p>Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvårigheter, med särskilt fokus på begreppet bråk. Jag redogör för både forskares och lärares uppfattningar om vad matematiksvårigheter är och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svårigheter med matematik. Det framkommer att det är ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas så olika. Orsakerna till matematiksvårigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska så väl som pedagogiska. </p><p>För att underlätta matematikinlärningen för elever med matematiksvårigheter menar forskarna att man bör låta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik. Resultatet av min studie beträffande språkets och det konkreta materialets betydelse vid problemlösning för elever med matematiksvårigheter, tyder på att det matematiska språket är en viktig artefakt för eleverna vid problemlösning, men också att kvalitén på själva kommunikationen mellan eleverna kan variera betydligt. Vidare förefaller det enligt denna studie som att det konkreta materialet inte har någon direkt betydelse för elevernas problemlösning. </p><p>Både forskare och lärare anser att när det gäller begreppet bråk så kan elever uppfatta det som abstrakt och ha svårt för att få en uppfattning om vad det innebär. Resultatet av min studie visar att lärare främst ritar och visar bilder när de konkretiserar begreppet bråk för elever med matematiksvårigheter. Forskarna ställer sig dock kritiska till en sådan undervisning och förespråkar en mer verklighetsanknyten undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas vardagliga erfarenheter av begreppet bråk.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. </p><p>Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas. Både resultatet från litteraturstudien och från intervjuundersökningen visar att det finns nackdelar med att använda laborativa material om materialen används på ett felaktigt sätt.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas. Både resultatet från litteraturstudien och från intervjuundersökningen visar att det finns nackdelar med att använda laborativa material om materialen används på ett felaktigt sätt.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvårigheter, med särskilt fokus på begreppet bråk. Jag redogör för både forskares och lärares uppfattningar om vad matematiksvårigheter är och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svårigheter med matematik. Det framkommer att det är ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas så olika. Orsakerna till matematiksvårigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska så väl som pedagogiska. För att underlätta matematikinlärningen för elever med matematiksvårigheter menar forskarna att man bör låta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik. Resultatet av min studie beträffande språkets och det konkreta materialets betydelse vid problemlösning för elever med matematiksvårigheter, tyder på att det matematiska språket är en viktig artefakt för eleverna vid problemlösning, men också att kvalitén på själva kommunikationen mellan eleverna kan variera betydligt. Vidare förefaller det enligt denna studie som att det konkreta materialet inte har någon direkt betydelse för elevernas problemlösning. Både forskare och lärare anser att när det gäller begreppet bråk så kan elever uppfatta det som abstrakt och ha svårt för att få en uppfattning om vad det innebär. Resultatet av min studie visar att lärare främst ritar och visar bilder när de konkretiserar begreppet bråk för elever med matematiksvårigheter. Forskarna ställer sig dock kritiska till en sådan undervisning och förespråkar en mer verklighetsanknyten undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas vardagliga erfarenheter av begreppet bråk.

Covid-19 har haft en stor påverkan på samhället och inte minst på gymnasieskolorna i Sverige. Konsekvenserna av detta är att undervisning bedrivs på distans och att eleverna inte får vistas i skolan. Således är syftet med denna studie att undersöka och få en förståelse med hjälp av enkäter hur ämnesdidaktik inom ämnet samhällskunskap tillämpas och fungerar vid distansundervisning jämfört med undervisning i skolan hos två gymnasieskolor i södra Sverige. Utöver detta skall denna studie också ge en överblick av elevernas uppfattning gällande distansundervisningen och hur den skiljer sig jämfört med undervisning i skolans fysiska sfär och undersöka möjliga korrelationer som finns i deras svar. Vår hypotes är att eleverna upplever att lektionerna inte fungerar lika väl vid distansundervisning som vid undervisning i skolan när det ämnesdidaktiska principerna implementeras. Resultatet visar att eleverna har en sämre bild av distansundervisningen och inte har samma uppfattning gällande motivation och aktivitet, mening, konkretion samt dialogicitet som vid undervisning i skolan. Resultatet visar även att lärarna utformar sin undervisning utifrån de ämnesdidaktiska principerna likt i skolan men de menar att det krävs ett ännu större fokus på tydlighet och ser svårigheter i att nå alla elever. Slutsatsen är att lärarna arbetar med att implementera de ämnesdidaktiska principerna vid distans men att det är tydligt att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar lika väl vid distansundervisning.

Syftet med detta examensarbete har varit att påvisa vilken roll lokalhistoria kan spela i historieundervisningen utifrån en samtid präglad av globalisering och mångkulturalitet. Utifrån detta har vi genom intervjuer med behöriga gymnasielärare i historia undersökt vilka didaktiska fördelar de upplever att lokalhistoria kan medföra, samt vilken verkan lärares synsätt på lokalhistoria har i relation till inkludering och exkludering. Den didaktiska frågan varför stod i fokus igenom forskningsprocessen. Vi utgick från två övergripande definitioner kring lokalhistoria. Den ena bygger på en traditionell definition där studier av det geografiska närområdet ligger i fokus. Den andra utgår ifrån eleven och dess narrativ som det lokala i lärandesituationen. Denna definition står Alison Hales bakom och benämner som “the child as the local”. Lärarna lyfte fördelar såsom konkretion, relevans, levandegörande, identitetsfrämjande &amp; bidragande till utveckling av historisk empati med mera. Vad gäller inkludering och exkludering visar våra resultat på att enligt de tillfrågade lärarna kan båda definitionerna bidra till en större grad av inkludering i historieundervisningen. Utifrån en geografisk definition kan en känsla av ett gemensamt vi skapas, medan utifrån “the child as the local” blir elevernas narrativ representerade i undervisningen. En fördel med sistnämnda är att den kan främja interkulturell kompetens då eleverna får ta del av varandras historia och möjligen bidra till ökad respekt och tolerans gentemot varandra. Lärare bör använda båda definitionerna för att dra så positiva fördelar som möjligt utifrån ett arbete med lokalhistoria, i syfte att utveckla elevers historiemedvetande.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.

The purpose of this study is to see how three history teachers in year 4 and 5 uses historical narratives in order to bring their students historical consciousness. In order to investigate this, two questions were formulated: To what extent and how do history teachers in three middle school classes use Jörn Rüsen’s principals by historical narration bring historical consciousness to their pupils?  How do teachers define Historical consciousness? These questions are answered by observing six history lessons in three different schools in different parts of Stockholm and interviewing the teachers afterwards. The outcome of these observations and interviews has been analysed using the three principals for historical consciousness by historical narration Memory, Continuity and Function and the theories of historical consciousness by Jörn Rüsen. This theory has then been further developed to better suit the study and illustrate further results. The conclution of this study shows that the teachers in these three classes have three different definitions of the term Historical consciousness and that they only bring historical consciousness by historical narration to their pupils a few times.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.