Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer. Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare. I uppsatsen genomförs en fallstudie med kvalitativa intervjuer med två uppdragsgivare respektive designbyråer. Samtliga teoretiska områden belyser på något sätt vad som rör samarbeten och hur designbyråer slutligen kan involvera uppdragsgivare som skydd mot i bakgrunden beskriven konkurrens. Utav de kvalitativa undersökningarna gav analysen ett resultat som visade på att lojalitet som en faktor av involvering som i sin tur var beroende av en viss komplexitet av det som avsetts produceras mellan designbyrå och uppdragsgivare. Finner uppdragsgivaren ett behov av designbyråernas tjänster för att lösa sina kunders problem råder ett högt engagemang vilket möjliggör förutsättningar till ett lyckat resultat genom ett gemensamt värdeskapande. I sin tur öppnar det upp möjligheter till att skapa lojalitet som då kan skydda mot intensifierad konkurrens. En viktig och avgörande faktor är huruvida designbyråernas erbjudanden matchar företagens efterfrågan på mer komplexa och avancerade lösningar.

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.

Bakgrund: Rätt kunskap och kompetens är ytterst central fråga i ett kunskapsintensivt företag. Den samlade kunskapen är kunskapsföretagets viktigaste tillgång. De människor som besitter denna kunskap är livsviktiga för företagets långsiktiga överlevnad och får inte släppas. För att kunna behålla och även utveckla medarbetarna inom företaget är det viktigt att medarbetarna känner starkt engagemang för företaget så att de stannar inom och arbetar mot företagets strategier och mål. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera engagemangspåverkande faktorer i kunskapsföretaget SwedPower AB, samt testa tillämpbarheten av vedertagna engagemangsteorier. Genomförande: En kvantitativ tvärsnittstudie med hjälp av en enkätundersökning hos de anställda på SwedPower AB vilka är verksamma inom en kunskaps- och teknikintensiv bransch. Studiens resultat analyserades med hjälp utav statistiska beräkningar i SPSS. Resultat: Vår studie har visat indikationer på att i den kunskapsintensiva organisationen SwedPower AB som präglas av en konsult karaktäristiskt arbetsform påverkas en individs engagemang till stor del skilt från vad andra engagemangsteorier menar. Dock överensstämmer vår undersökning med gängse engagemangsteorier när det gäller vilka faktorer som är engagemangspåverkande. De skillnader vi har hittat handlar om till stor del till om vilken engagemangskategorisering faktorerna är knutna till och hur organisationens omvärld påverkar de anställda / Background: Having the right knowledge and right competence is a critical issue for a knowledge based company. A company’s gathered knowledge is its most valuable asset. The people which possess this knowledge are a vital part of the company’s long term survival and must stay in the company. To be able to maintain and develop this knowledge in the company it is important that the employees feel a strong sense of commitment to the company so they stay in the company and working towards the company’s strategies and goals. Purpose: The purpose with this thesis is to study and analyze factors that affect commitment in the knowledge based company SwedPower AB and to test earlier theories reliability. Method: A survey study was conducted at SwedPower AB. The employees filled a questionnaire sheet, and the results were analyzed with help of the statistical software, SPSS. Result: Our study has show indications of that in a knowledge based company like SwedPower AB that are characterized as a consult intense work form are the individuals affected differently from what other commitment theories propose. However, our study shows that the factors that earlier theories propose to affect commitment haven’t changed much. The differences we found are more derived from which commitment category the factor are tied to and how the organizations environment affects the employees.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

Syfte:            Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur företag ser på rekrytering via bemanningsföretag. Vilka är de bakomliggande motiven till att hyra personal istället för att anställa och dess fördelar/nackdelar? Metod:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form där respondenterna fritt fick tala utifrån den egna referensramen. En telefonteknik användes vid bokning av intervjuer. Problem:      För att uppnå en maximal lönsamhet och samtidigt behålla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska på det bundna kapitalet. Vid en fastanställning kan det bli problematiskt ur denna aspekt då företaget efter en period inte längre är i behov av den fastanställda personalens kompetens. Trenden att hyra personal istället för att anställa har därför ökat. Vad blir effekterna av detta?  Målgrupp:   Denna studie vänder sig till företag som är intresserade av att hyra personal eller som redan hyr personal. Men även för bemanningsföretag, blivande konsulter samt övriga intressenter som har en direkt eller indirekt anknytning till detta ämne. Slutsatser:    Genom studien har vi, utifrån våra respondenter, fått reda på bakomliggande motiven till inhyrning av personal samt de fördelar och nackdelar detta innebär. Fördelar: flexibilitet, produktiv personal, undvika personalbrist, kompetens samt nytänkande. Nackdelar: motivationsbrist, illojalitet, urholkning av företagskultur, stämning på arbetsplatsen samt att företag kan hamna i en beroendeställning. Baserat på vår undersökning har vi kunnat dra slutsats om att personalinhyrning även är en konkurrensfördel. Det är viktigt för företag att integrera konsulter i företaget med de fastanställda för att skapa en starkare gemenskapskänsla. Det är även viktigt med tydlighet när konsulter ska rekryteras. / Purpose:       The purpose of this essay is to gain insight into how companies look at recruiting through employment agencies – which the underlying rationale is to hire staff instead of employing and its advantages and disadvantages. Method:       A feasibility study followed by a qualitative study with interviews. The interview method was in unstructured form in which respondents were free to speak from their own frame of reference. A phone method was used in the booking of interviews. Problem:      In order to achieve maximum profitability, while maintaining quality and have fast delivery to the customers, companies are trying to reduce the part of capital that is tied up. It can therefore be a problem for companies when they employ someone permanently and after a period of time realizing that they no longer are in need of this person’s skills. The trend to hire staff instead of recruiting has because of this reason increased. What are the effects of this? Audience:     This study is aimed to companies who are interested in hiring staff or companies that hire staff already. But even for workers, prospective consultants and other stakeholders who are directly or indirectly related to this subject.     Results:        Through this study, we have, based on our respondents, found out the underlying reasons for hiring of personnel and the advantages and disadvantages that entails. Advantages: flexibility, productive staff, avoiding staff shortages, competence and innovations. Disadvantages: lack of motivation, disloyalty, erosion of the corporate culture, morale, and that company could be in a position of dependence. Based on the survey, we have been able to draw conclusions that staff hiring also is a competitive advantage. It is important for companies to integrate consultants into the company with the staff to create a stronger sense of community. It is also important to have clarity on consultants to be recruited.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad. Resultatet visade slutligen att JDC-S kan förklara upplevd stressnivå till 36,8 % där krav och kontroll predicerar stress signifikant, dock kontroll i högst grad. Detta resultat överensstämmer med JDC-S modellen. / The purpose of the study was to examine the differences in demands, control and social support (JDC-S) from QPS Nordic between technology consultants at large and small companies within the same business. Differences in the perceived level of stress from Statshälsans basundersökning was also taken into consideration. Another purpose of the study was to investigate to what extent the JDC-S predicts stress, as well as the factor that predicts stress in the highest degree. The results indicated significant differences in all scales presented by the JDC-S, where the difference was located in the learning demands and in the control of the work pace. Moreover, the results indicated no differences in company size and stress where technology consultants experience stress relatively infrequently. This contradicts earlier studies considering consultants and stress, which established that consultants experience a high degree of stress. Finally, the results indicated that JDC-S can explain the perceived level of stress at 36,8 percent, where demands and control predict stress, but control in the highest degree. This result agrees with JDC-S-model.

This essay concerns PR-consultants and their view on their work. The purpose was to find out which type of communication they use in contact with the target. By target, we mean the group of people the employer wants to reach with help of the PR-consultant. For example: Jägarförbundet wants to get help from a PR-consultant to influence someone in the government so that Swedish hunters can shoot more wolves, than the target group is the one in the government. We also wanted to find out if the PR-consultants are aware of the image the public have of them and if they are trying to change it into a more positive one, by using more ethics, openness and to have more focus on the relations aspect.  PR in the future with new social media (like Internet) was also a subject, where we wanted to know how much they involve social media in their work.    Our main questions were: How do PR-consultants relate to openness in communication, ethics and social media? Which one of Grunig’s PR-models is most occuring in the PR-consultants work?   We made a qualitative study where we carried out interviews with six PR-consultants. They had different alignments and titles but they had PR-work in common. The results showed that the PR-consultants are aware of their image in public and they are active in trying to make a better image of them. They do appreciate openness, truth and ethics and they are willing to inform people about their work and their methods. The study also showed that they use social media as much as the other, more traditional media, but  the choice of medium depends on the target. The general understanding by the PR-consultants is that the social media makes it easier having a dialogue with the target. Regarding Grunig and his PR-models, the result showed that there are several models that occur. These are the public information, the two-way asymmetrical and the mixed-motive-model. Together they fulfil the demands on truth, dialogue and the possibility in compromising. Althogh they all have elements of persuasion and influences. / Denna uppsats handlar om PR-konsulters syn på sin verksamhet där syftet var att undersöka vilken slags kommunikation de anser att de för med sin målgrupp. Med begreppet målgrupp menar vi den grupp som PR-konsultens uppdragsgivare vill nå med hjälp av denne. Exempel:  Jägarförbundet tar kontakt med en PR-byrå i syfte att påverka någon i riksdagen så att svenska jägare får skjuta fler vargar, då är den i riksdagen målgrupp. Vi ville även undersöka om PR-konsulterna anser att de aktivt försöker ändra på den bild som allmänheten har av deras bransch med hjälp av till exempel etik, öppenhet och fokus på relationer. Däri lades också vikt på framtidens PR-arbete där vi ville veta i hur hög grad sociala medier involveras i verksamheten.    Våra frågeställningar var: Hur förhåller sig PR-konsulterna till de förändrade villkor som råder inom branschen? Med förändrade villkor menar vi nya krav på öppenhet i kommunikationen, etik och användandet av sociala medier. Vilken av Grunigs PR-modeller förekommer mest i PR-konsulternas arbete?   För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex PR-konsulter, alla med olika inriktningar och till viss del olika titlar. Det de hade gemensamt var PR-arbete i olika hög grad. Slutresultatet visade att PR-konsulterna är medvetna om den bild allmänheten har av dem och de försöker aktivt bidra till att ändra på den. De värdesätter öppenhet, sanning och etik och uttrycker en vilja att förklara vad det är de arbetar med och vilka deras arbetsmetoder är. Det framkom även att sociala medier används i lika stor utsträckning som de mer traditionella kanalerna, men mediekanal styrs av målgruppen. Uppfattningen hos PR-konsulterna är att de sociala medierna inbjuder till mer dialog med målgruppen. Vad gäller Grunigs PR-modeller visade resultatet att det var flera modeller som förekom. Dessa är informationsmodellen, asymmetriska tvåvägsmodellen samt mixed-motive-modellen. De uppfyller tillsammans kraven på sanning, dialog och att kunna kompromissa men har samtidigt inslag av övertalning och påverkan.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma. Resultatet visar att relationen mellan Konsultation AB och Kund AB är god men präglas av distans. Vidare visar resultatet på att variation, rörelse och utvecklingsmöjligheter ses som en positiv del för det flexibla arbetet, samtidigt som grupptillhörigheten blir lidande och att utanförskap skapas. Studiens empiriska underlag omfattas av tio kvalitativa intervjuer med processkonsulter och expertrådgivare, samtliga arbetar inom samma bemanningsföretag i Sverige. Studien är induktiv med deduktiva drag och omfattas av ett fenomenologiskt förhållningssätt.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, både som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend på den svenska arbetsmarknaden där det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istället för att anställa direkt i organisationen. Men vad händer med organisationsidentiteten när de anställda är tillfälligt där och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, både till konsultföretag och till kundföretag? Den här studien riktar in sig på konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet är att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfälliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen. Detta kan förhoppningsvis ge uppslag och väcka intresse för vidare forskning på ämnet. Fem intervjuer med konsulter genomfördes för att undersöka deras upplevelser av rollen samt relationen till både konsult- och kundföretag. Resultatet analyserades i relation till social identity approach och forskning om organisationsidentitet. Slutsatsen blev att alla fem respondenter upplevde en svag identifikation med sina arbetsgivarorganisationer till följd av tillfällighet och en känsla av utbytbarhet. Respondenternas egna reflektioner av vad de tyckte var viktigt för att kunna identifiera sig kretsade nästan uteslutande kring ett behov av att bli sedd av arbetsgivarna, till exempel genom att få uppskattning, stimulans, möjlighet till att utvecklas och samhörighet med kollegor. Dock menade respondenterna att detta inte är något de förväntar sig ska uppfyllas i rollen som konsulter. Istället uppgav alla att de strävade efter en fast tillsvidareanställning där organisationsidentitet skulle spela större roll. / The aim of this stdy is to gain a greater understanding of the situation of temporary workers when it comes to organizational identity, since the research is limited in this field. Five interviews were made with young temporary workers. The interviews were then transcribed and analyzed with the theoretical framework of social identity approach and research on organizational identity. The interviews showed that all respondents felt disidentification or ambivalent identification towards both consulting agencies and the hiring companies, because of the interchangeability and temporal circumstances. They all expressed a need to be seen as individuals, but in different ways they also said that they did not expect that need to be met as long as they were temporary workers. All respondents expressed an aspiration for a permanent post where they thought their needs would be better fulfilled.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen. Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen. Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter. Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet. Dock visar våra resultat att ju längre konsulter arbetat i bemanningsbranschen desto mer negativt inställda blir de. Våra resultat visar att konsulter, oberoende av om de trivs i branschen eller ej, inte ser en framtid inom den. Arbetet som konsult ses som en tillfällig lösning, med förhoppning om att i framtiden få en fast anställning. / The purpose of this essay is to explore how consultants experience their work situation on the borderland between two organizations, the staffing agency and the client company. To analyze this, we have explored different mechanisms that affect consultants' formal affiliation, and their sense of belonging and exclusion in client companies.We have used a qualitative approach, in which we held semi-structured interviews with six consultants working in the staffing industry. Our conclusion is that consultants have formal affiliation to both companies, while the emotional affiliation is to the client company. The situation on the border between organizations is somewhat problematic, mainly because of the complex feeling of affiliation. We have concluded that consultants often feel like a part of the social community while they are leased out, but that managers often draw a distinction between consultants and permanent staff. The separation done by managers does not allow consultants to become part of the client company on the same terms and conditions as permanent staff, which partly produce exclusion of consultants. The main positive aspect of the staffing industry is its flexibility. However, our results show that the longer a consultant has worked in the staffing industry, the more negative they become. Our results showed that consultants, regardless of whether they thrive in the industry or not, do not want to have a future in it. Working as a consultant seems to be a temporary solution, while hoping to find a permanent job in the future.