Intresset för organisationskultur har varit stort under de senaste tre decennierna. Detta på grund av att framväxten av en global marknad bidragit till att företag behöver locka till sig och behålla rätt medarbetare. Därtill har den tekniska utvecklingen och en expansiv IT-bransch, med kunskap och innovation som framgångsnyckel, lett till att många företag i IT-branschen använder organisationskultur för att lyckas. Organisationskulturens ideologier och värderingar används således som en kompletterande styrform till övriga styrformer inom företaget. Organisationskultur kan även ses som en beskrivning av upplevda värderingar och visioner. En problematik är att motsättningar mellan företagets officiellt uttryckta organisationskultur och medarbetarnas upplevelse av kulturen kan uppstå, vilket leder fram till studiens syfte: att mot bakgrund av organisationskultur i allmänhet, undersöka organisationskulturen i IT-konsultföretag, för att ta reda på hur den ser ut och om det finns motstridigheter. Av detta syfte följer studiens frågeställning: Hur ser organisationskulturen ut i ett IT-konsultföretag, hur upplevs den av konsulter samt finns det några motstridigheter mellan den upplevda kulturen och företagets officiellt uttryckta organisationskultur? Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med sex konsulter inom ett IT-konsultföretag. Det teoretiska ramverket utgår från organisationskultur i allmänhet och Castells resonemang om Internetkulturen i synnerhet. Slutsatser samstämmiga med tidigare forskning på området är: (1) subkulturer finns inom konsultavdelningen. (2) Konsulterna upplever att IT-konsultföretagets kultur skapas av konsulterna. (3) Konsulternas upplevda kultur genomsyras av gemenskap, individualism, belönings- och bestraffningssystem, lärandekultur och kunskapsbaserad hierarki. Slutsatser som kan bidra till forskningsfältet av organisationskultur inom IT-konsultföretag, är: (1) motstridigheter finns inom företagets officiellt uttryckta kultur samt emellan dess och konsulternas upplevda kultur (2) IT-konsultföretagens organisationskultur präglas av Internetkulturen. Med relativt få studier inom organisationskultur i IT-konsultföretag, vore det en fördel att utöka dessa studier till mer longitudinella studier, för att se hur internetkulturens prägel på upplevd organisationskultur förändras över tid.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna. Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.  Materialet består av nio stycken intervjuer, från lika många PR-konsulter som arbetar med medierelationer, dessa intervjuer utfördes på sju stycken PR-byråer belägna i Stockholm.   Huvudresultat: Studien visar att det existerar två olika perspektiv bland de PR-konsulter som ingått i studien. Oavsett vilket perspektiv PR-konsulten kan sägas förespråka visar studien att medielogiken har en väldigt stor betydelse på hur PR-konsulter resonerar kring medierelationer. Det gäller att paketera en nyhet så att det blir intressant för den journalist som kan tänkas skriva om det. Studien visar också att PR-konsulternas roll i detta medielandskap handlar om att hjälpa och underlätta för journalisterna. Det finns indikationer att de känner till journalisternas nuvarande situation och de  lägger stor vikt vid att hitta den journalist som kan tänkas vara intresserad av nyheten. Ett annat intressant resultat denna studie visar är att vissa PR-konsulter i studien uppfattar att journalisterna ändrat sina uppfattningar om PR-konsulter och har mer förståelse för dessa.

Lean is one of the recent years most popular methods for organizations to use in order to increase efficiency, productivity and quality. Despite Lean's increased popularity, Lean is still difficult to define and can be explained and described in different ways. Previous studies have also shown that Lean is difficult to implement and challenging to maintain successfully. Knowledge of Lean is viewed as a necessity in the implementation of Lean, which leads to that organizations often chooses to bring in this knowledge through external consultants or other experts in order to implement Lean in their organization. Thus, it is interesting to examine the consultants view on Lean and the implementation process of Lean. The purpose of this study was therefore to investigate the consultants' assumptions about Lean and how the implementation of Lean should be performed in organizations, and what those assumptions are based on. This study is based on three semi-structured interviews with different consulting firms in Sweden. The findings in this study impose that the consultants have a philosophical and strategical view on Lean with some elements of social control. The assumption on that Lean is characterized by a holistic and continuously never ending process. The managers’ ability to create dedication, enthusiasm and motivation among the employees is important during the implementation. Therefore it’s also important for the managers to believe in the Lean concept in order for the implementation of Lean to become successful. Findings in this study show that a coaching aspect is also imposed to be important when working with Lean and implementing of Lean in organizations. Based on these results the paper impose further research on the impact of coaching in conjunction with Lean and implementation of the concept, both with and without the present of consultants.

IT-konsultbranschen är bransch som kännetecknas aven ständig förändring. Det är en komplex miljö eftersom att arbetet drivs i projektform och många projekt är olika varandra. Dessutom går tekniken väldigt snabbt framåt och det som är modernt och nytänkande idag kan vara gammalt imorgon. Branschen lider idag av en väldigt hög personalomsättning och företagen brottas med frågor om hur de kan behålla sin personal och därigenom humankapitalet för att fortsätta ha god lönsamhet. Tidigare forskning visar att vid styrning av personal i kunskapsföretag är det viktigt att ha en bra balans mellan flexibilitet och kontroll. Dock finns det ett forskningsgap kring hur personalen uppfattar styrningen i praktiken. Syftet med studien är således att skapa en förståelse kring hur de anställda upplever balansen mellan flexibilitet och kontroll när det kommer till IT-konsulter. Den teoretiska referensramen går igenom hur styrningen har behövt anpassas från den tidigare traditionella styrningen för att passa in i dagens samhälle som består av många komplexa situationer. Vidare har en kvalitativ datainsamling utförts genom intervjuer med fem IT-konsulter på ett medelstort företag. Detta för att öka förståelsen kring hur IT-konsulter uppfattas att de styrs. I analysen diskuteras sedan respondenternas svar med hjälp av teorierna kring hur styrningen förändrats, detta för att skapa en djupare förståelse. Studiens slutsatser visar att styrningen av IT-konsulter idag präglas av en hög flexibilitet till en bekostnad av kontroll. De anställda behöver ha flexibilitet för att kunna hantera de situationer som uppstår och IT-konsulter har ett arbete som kräver nytänkande, då har organisationen fått släppa på delar av sin kontroll.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd. Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är: · säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar) · inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar) · säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar) · lämplig implementeringsstrategi (kundansvar) · välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult). Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra. Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.

IT-branschen är en av de snabbast växande branscherna. Det är ett högt tempo och en bransch med ständiga förändringar. Många IT-konsulter arbetar idag på kundföretag, vilket gör att de inte har sin chef närvarande dagligen. Till följd av detta ställs det högre krav på konsulterna att vara självstyrande och därmed är självledarskap viktigt för att de ska kunna bedriva deras arbete framgångsrikt. Studien riktar därför in sig på hur IT-konsulter arbetar ute på kundföretag med självledarskapsstrategier och hur detta kan resultera i välbefinnande hos konsulterna. Syftet är att studien ska fylla forskningsluckan om hur IT-konsulter arbetar med självledarskap och hur användningen av dessa kan leda till välbefinnande då det sedan tidigare inte finns forskning som kombinerat dessa ämnen. Studien genomfördes på ett kvalitativt sätt med en abduktiv forskningsansats. En litteraturstudie gjordes med syfte att samla in tidigare forskning, och därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var åtta stycken IT-konsulter, perspektivet på studien är således konsultens. Resultaten från denna studie visar på att IT-konsulter inte medvetet använder sig av självledarskapsstrategier utan att detta sker omedvetet. Konsulterna använder sig mer av strategier för konstruktiva tankemönster jämfört med naturliga belöningsstrategier och beteendefokuserade strategier, och egna belöningar är inget som är används aktivt utan det kommer ifrån företagen som beröm. Något som IT-konsulter är bra på att använda är självobservering och de är väldigt medvetna om sina styrkor och svagheter. Studien har även visat på att konsulterna via eget självledarskap ges möjlighet till en mer flexibel vardag som sedan bidrar till deras motivation och balans och därmed leder till ett ökat välbefinnande.

Det konstant växande behovet av konsulttjänster kräver samtidigt en bättre förståelse för det som konstituerar kund- och konsultrelationen. Denna studie syftar således till att undersöka konsulters identitetskonstruktioner genom att studera deras berättelser om erfarenhetsutbyte. Studien bidrar även till fördjupad förståelse för viktiga komponenter som är grundläggande för ett lyckat erfarenhetsutbyte. Sex semistrukturerade onlineintervjuer tillämpades för att inhämta datamaterialet. Empirin analyserades med narrativ teori och en tematisk narrativ analys. Resultatet visade att konsulterna, trots samma yrkesroll och fokusområde, skapar mening och förståelse av dem själva på helt unika sätt. Genom deras berättelser framhävs olika identitetsanspråk vilket i sin tur ledde till konstruktionen av tre konsultidentiteter: den allvetande, den ensamma och den tidsbegränsade. De slutsatser som kan dras är att konsulterna skapar specifika identiteter när de berättar om sig själva, dels för att förstå sitt eget handlande men också för att placera in sig själva i vissa sociala positioner i den sociala kontexten. Dessutom belyser studien att berättelser och narrativ bör riktas större uppmärksamhet om organisationer vill lära känna sina medlemmar bättre och ytterligare förädla sina processer och praktiker. Avslutningsvis bidrar studiens resultat till den redan befintliga litteraturen gällande erfarenhetsutbyte, kund- och konsultrelationen samt konsulters identitetskonstruktioner.

Ökade flexibla anställningsformer har inneburit ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet. Psykologiska kontrakt har visats ha en avgörande funktion i anställningsrelationen. Forskning gällande konsulters psykologiska kontrakt och specifikt ingenjörer är begränsad. Studien syftar därför till att undersöka ingenjörskonsulters upplevda innehåll i deras psykologiska kontrakt med konsult- respektive kundföretag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju konsulter från fyra konsultföretag och intervjuerna analyserades induktivt och tematiskt. Resultatet identifierade 4 centrala teman: kundföretagets förväntningar på konsulten, konsultens förväntningar på kundföretaget, konsultföretagets förväntningar på konsulten samt konsultens förväntningar på konsultföretaget. Vidare har 14 kategorier inordnats under respektive tema. Resultaten som bidrar med nya kunskaper avseende på innehållet i det triangulära psykologiska kontraktet utifrån ingenjörskonsulters perspektiv, diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt.

Syfte: Studien avser att kvalitativt undersöka faktorer som underlättar initiala samarbeten och långsiktiga relationer, mellan konsulter och deras uppdragsgivare. Med konsultföretagens design thinkers som utgångspunkt, kommer samarbetsprocessen och relationsskapandet att analyseras, för att på så sätt uppnå djupare förståelse i ämnet. Metod: Studien har genomförts kvalitativt och en iterativ forskningsansats har antagits. Tre kreativa företagskonsulter har intervjuats och en pilotintervju har genomförts. Ett målinriktat urval antogs och intervjuerna var semistrukturerade. Empiri: Vår empiriska data består av tre kvalitativa intervjuer med representanter från olika konsultföretag, som arbetar med design thinking. Följande personer har intervjuats: Eva-Karin Anderman, Robert Bau och Helena Frisk . Teorier: Business-to-Business, Service Dominant Logic of Marketing, Project Marketing, Inter-Organizational Projects, Client-Consultant Interaction, Relationship Marketing, The Firm-Client Relationship och Successful Innovation. Slutsatser: Studien har funnit ett antal faktorer som konsulterna arbetar med för att bilda och vårda affärsrelationer med sina uppdragsgivaret. Dessa innefattar värdeskapande processer tillsammans med sina kunder och användare i en social interaktionen / Purpose: The purpose of this thesis is to explore factors that facilitate initial collaborations and long-term relationships between consultants and their clients. From the consultants perspective (who works with design thinking), the formation and maintenance of business relationships will be analyzed in order to achieve a deeper understanding. Methodology: The study was conducted qualitatively and an iterative research approach has been adopted. Three creative business consultants have been interviewed and a pilot interview was conducted. A targeted selection was adopted and the interviews were semi- structured. Empirical foundation: Our empirical data consists of three interviews with representatives from various consulting firms, working with design thinking. Those who participated in the interviews are: Eva-Karin Anderman, Robert Bau and Helena Frisk. Theoretical perspectives: Business-to-Business, Service Dominant Logic of Marketing, Project Marketing, Inter-Organizational Projects, Client-Consultant Interaction, Relationship Marketing, The Firm-Client Relationship and Successful Innovation. Conclusions: The study has found a numberous of factors that consultants work to form and cherish business relationships with their clients. These include value-added processes with its customers and users in a social interaction.