• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 72
  • 5
  • Tagged with
  • 77
  • 24
  • 22
  • 15
  • 15
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Gränslöst arbete : En studie om kommunikationsteknikens påverkan på den psykosociala arbetsmiljön

Westman, Anna, Sandström, Frida, Mazetti-Nissen, Ebba January 2017 (has links)
Today the adoption and use of communication technology has broken down workplace boundaries and the dynamics of those, in specific regards to time and place. Through the integration of information technology, a new shape of work environment has been created. Technology makes it possible to work flexibly, independently and in a boundless digital environment, regardless of where one is located. This newly altered working environment presents new opportunities and challenges for both employees and their employers. This study aimed to create a deeper understanding of what the term boundless work implies and the effects it has on the psychosocial work environment. Through this study we also explore the perception of a sense of boundlessness within a consultant profession, along with employers’ awareness concerning this boundlessness within the work environment. This study used a qualitative research method, conducted through interviews to gather the data for this thesis. Our study indicates that access to communication technology contributes to the absence of boundaries in the workplace, in terms of availability and is a strong indication as to why employees are working beyond ordinary working hours and into their leisure time. In our recommendations section we argue that it is of importance to pay more attention to boundaries in work environments, as to better support employees’ time of recuperation away from work. We believe that the psychosocial environment of a workplace should be prioritized and that sustainable consultants make for profitable organizations.
32

Människor, miljöer och resurser : En studie av arkivariens roll som konsult. / People, Environment and Recourses : A Study of the Archivists Role as a Consultant.

Gustafsson, Sara January 2017 (has links)
The aim of the thesis is to examine how archivists work as consultants and how they perceive their professional role.  The research emanates from the notion of resources and how these relate to aspects like environment and roles. The resources that the consultant can use in their work are dependent on which environment they are located in. The resources and the environment in turn effect the archivist’s role and the exertion of their profession. The study focuses on three Swedish archivists that are employed at the city archive of Stockholm and work as consultants to businesses of the city. The empirical study is based first on observations and then interviews. Grounded theory is used as a method, initially in the purpose of finding a theory that originates from the viewpoint of the informants. The results from this analysis highlight the way the consultants use resources in their everyday work. Theories concerning roles and environment are used to show how the insufficiency or availability of resources effect the roles and work of the consultants, as described here above. The result of the analysis show that the consultant’s role changes depending on which environment they are located in and whether or not they have access to certain resources. For example, time can both be an asset and a limitation. When the consultants work in an environment for a short period of time, their role are seen as an expert and they also advance in the hierarchy of the customer’s company. Simultaneously, the shortage of time can also pressure the consultant to make a less sufficient job. This in turn effects the role that the consultants have within their own establishment, in this case the city archive. Because of the shortage of time the consultants are, occasionally, instead seen as “sloppy” or not even considered to be real archivists.  The study also shows that the role as a consultant might enable the archivist to better market their knowledge and become a more significant part of companies’ and businesses’ everyday work, and furthermore that additional research is needed.
33

Agentkostnader när fastighetsbolag anlitar konsulter vid TEDD : Hur agentkostnader uppstår och förebyggs när konsulter utför teknisk och miljömässig due diligence (TEDD)

Ek, Cynthia, Ibraimovski, Alice January 2019 (has links)
Due diligence är en värdeskapande besiktningsmetod som fastighetsbolag främst använder i samband med stora fastighetsaffärer. Besiktningen indelas i olika områden och denna uppsats fokuserar på teknisk och miljömässig due diligence (TEDD), vilka är extra betydelsefulla vid fastighetsförvärv. Dessa besiktningar utförs emellertid av fastighetsbolagen, men vanligtvis anlitas konsulter, då de besitter expertkompetens. I ett sådant affärsförhållande, där ena parten delger den andra parten arbetsuppgifter, kan så kallade agentkostnader uppstå. Uppsatsen identifierar agentkostnader samt förklarar hur fastighetsbolag förebygger dem. För att skapa kunskap om detta har tidigare forskning studerats och respondenter från fyra fastighetsbolag och tre konsultbolag medverkat i en kvalitativ studie. Studien påvisade ett flertal agentkostnader som uppstår i praktiken samt åtgärdsmetoder som fastighetsbolag nyttjar. Tillsammans med tidigare forskning har respondenternas svar analyserats, där likheter och skillnader har granskats sinsemellan företagen och paralleller har sedan dragits till teorin. Studiens resultat visar att agentkostnader uppstår till följd av informationsasymmetri samt självintresserade konsulter och förebyggs genom kontrollering, förtroende och kunskap.
34

”Vi och dom” - inhyrda konsulter och ordinarie personal inom bemanningsbranschen

Vaszi, Beata January 2010 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.</p>
35

Att välja standardsystem åt små företag -vidareutveckling av SIV-metoden för konsulter / Choosing ERP-systems for small businesses -further development of the SIV-method for small businesses

Starovlah, Aida, Ornefalk, Magnus January 2005 (has links)
<p>Standardsystem idag är, även när det gäller de mindre systemen, så omfattande att det är svårt att välja det bästa systemet för en verksamhet om man inte vet vad man egentligen behöver. Risken är då stor att företaget får betala för onödiga funktioner eller inte får den funktionalitet i systemet som de anser vara viktig. </p><p>När man blickar bakåt i tiden kan man konstatera att eftersom det framförallt varit större verksamheter som intresserat sig för standardsystem har även större delen av forskningen som gjorts inom området bedrivits med större anskaffningsprojekt som bas. Exempel på en stor metod för anskaffning av standardsystem är SIV-metoden. Valet av ett affärssystem på ett litet företag skulle bli enklare och ge ett bättre resultat med en anskaffningsmetod som är mer anpassad till de mindre företagens behov. Eftersom vi antar att verksamhetsanalysen ska genomföras av utomstående krävs dessutom att analysmetoden lämpar sig för detta. Vår problemanalys har mynnat ut i en fråga om hur lämplig är metoden mini-SIV (som en krympt variant av SIV) för val av standardsystem i små företag utifrån ett externt perspektiv? </p><p>Vår forskningsfråga omfattar tre begrepp: anskaffning av standardsystem med hjälp av mini-SIV, små företag och dess exklusivitet i sammanhanget och ett externt perspektiv det vill säga konsultens roll i valprocessen. </p><p>Den empiriska delen av vår forskning genomfördes på företaget Keeplastics i Norrköping. Diskussion av studiens resultat i relation till den teoretiska referensramen har lett till en ny konsultmetod för val av standardsystem på småföretag.</p>
36

Kunskapsdelning i Revisions- och Konsultverksamhet : En komparativ studie

Roos, Frida, Wadstein, Sofie January 2005 (has links)
<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem</p><p>Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.</p><p>Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.</p>
37

Kritiska faktorer i projektimplementering : en studie av IT-bolaget EKAN Albatross AS

Nilsson, Nils Jonatan, Kanakura, Max January 2008 (has links)
<p>Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.</p>
38

Kritiska framgångsfaktorer vid implementering av beslutstöd : Rekommenderad ansvarsfördelning av kritiska framgångsfaktorer mellan konsult- och kundföretag

Henricsson, Örjan January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.</p><p>Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är:</p><p>· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)</p><p>· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)</p><p>· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)</p><p>· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)</p><p>· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).</p><p>Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra.</p><p>Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.</p>
39

Jag är någon : En kvalitativ studie om konsulters psykosociala arbetsmiljö / I am someone : A qualitative study about consultants psychosocial work environment

Gustafsson, Emma, Knochenhauer Myrin, Linda January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman.</p><p>De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor:</p><p>1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd?</p><p>Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre.</p><p>2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet?</p><p>De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM.</p><p>3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning?</p><p>Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög.</p>
40

Framgång eller fiasko? : en studie av hur konsultprojekt värderas i klientorganisationer

Pemer, Frida January 2008 (has links)
Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

Page generated in 0.0436 seconds