The aim of this study is to describe how unemployment is experienced by unemployed persons and how this situation affects their health and wellbeing. A qualitative semi structured interview method has been applied. The study includes seven persons in the age between 29- 58. Four of them were women and three were men. The following four themes are presented in the study: psychological health and wellbeing and how unemployment is experienced, social factors, economic factors and, how they value a job. The result of the study show that unemployment influences psychological health and wellbeing, to a high extent. All of the interviewed subjects think that social support is important and that it has a positive effect during unemployment. All of them mean that their economical situation becomes worse as a reason of unemployment, and this has a negative influence on their psychological health and wellbeing, and especially of life quality. The interview persons value work highly and mean that it is important to earn money and support oneself. It also turned out that unemployment changes self-image, self-perception, self-esteem and self-confidence. Earlier studies also show that unemployment affects psychological health and wellbeing. The discussion is based on a theoretical interpretation on the result, where the result in this study is compared to earlier studies and theories. The conclusion of this study is that unemployment has a negative affect on the psychological health and wellbeing. Keywords: economy, psychological health, social support/network, unemployment, work

Abstrakt Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande. Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.

Abstract People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking. Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking. To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of various fields and sizes. On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network. Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated. / Sammanfattning Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av nätverkande. Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk? Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar. Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket. Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.

<p>Abstract</p><p>People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible</p><p>organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking.</p><p>Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking.</p><p>To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of</p><p>various fields and sizes.</p><p>On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network.</p><p>Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla</p><p>organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av</p><p>nätverkande.</p><p>Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares</p><p>uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk?</p><p>Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar.</p><p>Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket.</p><p>Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is:    To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market?   To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's  connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market.   To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. / Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är:  I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

Denna studie syftar till att undersöka hur barnets nätverk kan se ut utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt skapa kunskap om hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar kan fungera för barn i behov av särskilt stöd. För att få svar på detta använder vi oss av intervju som metod där vi intervjuar både förskollärare och föräldrar som har erfarenhet inom ämnet. De förskollärare som deltar i studien är kontakter från våra tidigare verksamhetsförlagda utbildningar. De föräldrar som deltar i studien tog vi kontakt med via en bekant från en särskola. Studien visar att kontaktnätverket för barn i behov av särskilt stöd är väldigt omfattande. Det är särskilt utmärkande i studien att barn i behov av särskilt stöd har fler kontakter i sitt mikro-, meso- och exosystem än andra barn. Det framkommer även i studien att arbetet med samverkan kan bli problematiskt om inte alla parter tar sitt ansvar och samverkar med varandra för barnets bästa.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter. Alla intervjupersoner befinner sig förnärvarande på en chefsposition och de har alla erfarenhet av rekrytering.Resultatet i undersökningen visade att det sociala kapitalet har varit till stor hjälp för respondenterna i deras karriärer och för att nå chefspositioner. Det framkom även att utbildning, motivation, och arbetslivserfarenhet är viktiga förutsättningar för att nå en chefstjänst. Respondenternas kontaktnät användes när de själva skulle rekrytera till sina verksamheter. Respondenterna betraktade även deras kontakter som en stödfunktion genom att de hjälper dem i deras arbete med stöd och tips. Slutsatsen i denna studie är att samtliga respondenter lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att göra en karriär och nå en chefsposition. / <p>Contacts are acknowledged as a useful asset while searching and applying for jobs. A lot of information about job vacancies is being mediated through contacts in the labor market. A common opinion is that jobs and work positions can be attained a lot easier by using contacts than by applying to them formally. The purpose of this paper is to discover how executives have attained their managerial positions. It further aims to shed light on how significant the use of social capital is for attaining managerial positions.</p><p>This paper was conducted with six interviews. The respondents constituted of three men and three women, all active in different types of businesses. Every respondent is currently positioned in a managerial position and they all have experience of recruitment.</p><p>The results indicated that social capital was essential for the respondents’ careers and has been and still is of great assistance in their careers. Further results showed that factors such as education, motivation and working life experience were all reasons to their success in theirs career and for attaining a managerial positions. The respondents used personal contacts when they were recruiting new employees and they all relied on social contacts, especially for support, help, tips and many other things. The conclusion that can be made in this paper is that social capital, and above all social contacts are relevant and essential for the managers’ careers.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>