As to now, no study has been made of the mica tempered pottery found along side the asbestos tempered pottery in Norrland during the Bronze Age and Early Iron Age. Its occurrence has previously only briefly been noted in a few published works and the dating and geographical distribution of mica tempered pottery in the north of Sweden has to a large extent been unknown. This paper aims to compile the available information about this type of pottery and the locations where it has been discovered in order to date and explain the occurrence of mica tempered pottery in Norrland. It's also suggested that the occurrence of mica tempered pottery is connected to the spread of the early metalwork from the east to areas that today makes up the north of Norrland.

The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are: - Of what importance are social contacts when looking for a job? - What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts? -What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters? The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job. Individual contacts are increasingly important to be able to move between jobs in the labor market. If you have contacts that can also recommend you have a tremendous advantage over other applicants. The study shows that social contacts are extremely important, sometimes even more important than competence. / Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för möjligheten att få ett arbete. Med andra ord undersöks vilka konkreta fördelar sociala kontakter kan ge i jakten på ett nytt arbete. Mina frågeställningar som har besvarats under studiens gång är: - Hur viktigt är det med sociala kontakter i samband med att man söker ett arbete? - Vilka för- och nackdelar lyfter respondenterna fram med rekrytering via informella kanaler/sociala kontakter? - Vilka för- och nackdelar kan sociala kontakter ge i form av personliga rekommendationer när man söker ett arbete enligt rekryterarna? Den insamlade empirin som undersökningen har inbringat visar att individers sociala kapital av allra högsta grad är avgörande för vilka möjligheter man har att hitta ett arbete. I allt större omfattning sker rekrytering via informella kanaler där utvecklingen av sociala medier bidragit till att sökvägarna har expanderat explosionsartat och inte längre är lika begränsade. Därför blir individers kontaktnät allt viktigare för att kunna röra sig mellan olika arbeten på arbetsmarknaden. En person med ett stort socialt nätverk får därmed fler ingångar/ möjligheter till skillnad från en person som inte har det. Har individen kontakter som dessutom kan rekommendera så ges en oerhörd fördel gentemot andra sökanden. Denne får en helt annan uppmärksamhet och i många fall också en direkt chans på jobbet. Jag syftar här till en intervju, en intervju som är väldigt få förunnat då högen med ansökningar till de lediga tjänsterna har en tendens att bli höga. I undersökningen framkommer det att sociala kontakter är extremt viktiga, ibland även viktigare än kompetens.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden. Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna. I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete. Detta kan medföra hinder för medarbetarnas samordning och skymmasikten för myndighetens praxis, det vill säga de rutiner och arbetssätt som styr hur myndigheten arbetar,både på ett medvetet och omedvetet plan.

Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

Den här undersökningen handlar om hur några medarbetare upplever internkommunikationen på Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland och om hur informationskedjor påverkar vi-känslan på arbetsplatsen. Undersökningen bygger på intervjuer med sju anställda från olika delar av organisationen. Analysen bygger på kommunikationsetnografisk teori och centrala begrepp är praktikgemenskap, kedjor av kontakter samt deltagande och reifikation. Resultatet visar att det finns olika typer av deltagare som ingår i ett antal överlappande praktikgemenskaper. Medarbetarna har olika förutsättningar för deltagande och upplevelsen av internkommunikationen varierar beroende på var i organisationen man arbetar. Förväntningarna på hur man ska få information skiljer sig delvis åt. Flera medarbetare upplever att det finns en brist på rutiner vilket leder till att det inte alltid är tydligt vem som ska informeras om vad och vilka kanaler som ska användas. Undersökningen visar också att vissa informationskedjor kan stärka vi-känslan på arbetsplatsen och att vilka kedjor deltagaren inkluderas i har stor betydelse för delaktigheten. Information om vad medarbetare i andra delar av organisationen gör har stor betydelse för upplevelsen av att det finns ett övergripande ”vi”, medan brist på information kan skapa en ”vi och de”-känsla. Att veta vad andra gör kan dels vara ett sätt att skapa samhörighet, dels ett sätt att effektivisera arbetet. Samtidigt pågår många olika projekt vilket gör det svårt att skapa den överblick som efterfrågas. Medarbetarna måste också hantera stora mängder information vilket ställer stora krav på deras förmåga att sålla.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nätdejting. Nätdejting är ett växande fenomen med miljontals användare bara i Sverige och omsättningen är skyhög. Kommunikationen som sker via Internet består i stort sett bara av ord och medför hinder då två personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara består av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat på 38 % tonläge, 55 % ansiktsuttryck och kroppsspråk samt endast 7 % ord. Syftet med vår uppsats har varit att belysa vilka kommunikationsproblem som kan uppstå i samband med nätdejting. Detta syfte har vi försökt att uppfylla med hjälp av följande fyra frågeställningar: Upplever personer som nätdejtar att det uppstår en påhittad eller overklig, det vill säga virtuell, verklighet och i så fall på vilket sätt? Kan ett meddelande betyda samma sak för en person som för en annan? Upplever personer som nätdejtar att det finns hinder i kommunikationen? Om det finns hinder i kommunikationen som förs via Internet, går det att undvika dessa på något sätt? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, i form utav semistrukturerade telefonintervjuer med fyra personer som har använt sig av nätdejting. Vi har sedan sammanfattat den insamlade empirin för att sedan jämföra denna med den teoretiska referensram som vi samlat in. Vi har kommit fram till att det kan uppstå virtuella, alltså påhittade eller overkliga, verkligheter då en person kan bygga upp ett drömscenario om en kontakt på Internet. Vi har också sett att tolkningar är en mycket central del i kommunikationen på Internet då det är orden som syns och inte personen i sig. I och med att alla ord måste tolkas så finns det en mängd hinder i kommunikationen. Dessa hinder handlar mycket om att personerna inte kan se varandras ansiktsuttryck och kroppsspråk och inte höra varandras röstläge och betoningar. Trots dessa kommunikationshinder ökar kontaktskapandet på Internet och detta gör oss också nyfikna på vad framtiden har att erbjuda.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.