Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan gymnasielärares arbetsbelastning och det handlingsutrymme de säger sig ha i sin arbetssituation. Sambandet mellan återhämtning och stöd i relation till arbetsbelastning undersöktes också. Studien utgick från en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval gjordes utifrån två kommunala skolor som resulterade i ett utfall på 34 deltagare (n=34). Genom en tvärsnittsdesign samlades data in i form av en enkät, som bestod av fyra variabler; arbetsbelastning (α=.77), handlingsutrymme (α=.73), stöd (α=.84) och återhämtning (α=.71). Sedan jämfördes det mot demografiska variabler i form av kön, ålder och arbetsplats. För bearbetning av data användes statistikprogrammet, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och genom en korrelationsanalys samt två t-testsanalyser nåddes ett resultat. Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och handlingsutrymme samt återhämtning och ålder. Arbetsbelastning visade däremot inte något samband med kön, arbetsplats eller stöd. Genom t-tester erhölls resultatet att det fanns en samvariation mellan de två arbetsplatserna sett till handlingsutrymme och återhämtning men inte någon samvariation till arbetsbelastning och stöd.

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av stress, samt vilka eventuella strategier de använde sig av för att hantera denna stress. Datamaterialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer av tio socialsekreterare i två olika kommuner i Sverige. Materialet tolkades därefter utifrån Karasek och Theorells teori om krav, kontroll, och stöd, samt Lazarus transaktionsmodell. Resultatet visade att socialsekreterarnas upplevelser av stress kan kopplas till ett flertal faktorer, däribland upplevelsen av en alltför stor ärendemängd och höga krav på dokumentation, svårigheter att planera arbetet genom krav på ständiga omprioriteringar som inte alltid hinner göras, känslan av att inte kunna utföra tillräckligt mycket klientarbete, samt upplevelsen av brist på stöd av arbetsledning kring stresshantering. Studien visar att socialsekreterarna önskar arbeta mer med klientkontakt samtidigt som arbetsuppgifter som inbegriper klientkontakt blir färre under perioder av hög arbetsbelastning. Detta riskerar att leda till en negativ spiral där en ökad arbetsbelastning, ofta orsakad av ofullständig bemanning till följd av sjukskrivningar och uppsägningar, medför att klientkontakten blir ännu mindre och stressen sannolikt byggs på ytterligare.

I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda.   Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.

Background: Diabetes type 2 is a increasing disease and societal problem. To be able to sustain a healthy life despite the disease, major lifestyle changes including dietary changes and physical activity is required. Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Method: An inductive approach were used, qualitative articles were analysed by Fribergs Analysis model. Result: Three main themes was discovered; “Psychological effect of diabetes”, “Practical influence on the everyday life with diabetes” and “Social and existential influences of diabetes”. There were six sub-themes found. Conclusion: There were worries about the disease and complications. Motivation was an important factor for necessary self-care. Limitations in daily life was often related to diet and social engagements. High demands of managing lifestyle changes felt arduous. Nurses have an important role in encourage to self-management and should contribute to further individualization in diabetes care.The support was often found inadequate. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom och samhällsproblem. För att bibehålla ett hälsosamt liv trots sjukdomen behöver personerna ofta genomgå livsstilsförändringar i form av ändrade kost- och motionsvanor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En induktiv ansats användes, kvalitativa artiklar granskades och analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Här återfanns 3 huvudteman; “ Psykisk påverkan vid diabetes”, “Praktisk påverkan i vardagen med diabetes” samt “Social och existentiell påverkan vid diabetes”. Det urskildes också sex stycken subteman. Slutsats: Det fanns en ständig oro över sjukdomen och eventuella komplikationer. Motivation och stöd var viktigt för nödvändig egenvård. Begränsningar i det dagliga livet var ofta relaterat till kost och sociala tillställningar. Krav på livsstilsförändringar upplevdes som svåra. Sjuksköterskan har en viktig roll för att uppmuntra till personernas egenvård och borde verka för att ytterligare individanpassa diabetesvården.

Cheferna inom vård och omsorg i offentliga organisationer har hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag. Ofta finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men de är bristfälliga och används inte. Syftet var att undersöka hur första linjens chefer i primärvården upplevde sin psykosociala arbetsmiljö samt deras förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. En tvärsnittsstudie där samtliga 126 första linjens chefer från fyra landsting i primärvården deltagit, med svarsfrekvens 51%. I studien har enkät QPS Nordic 34+ använts samt 10 kompletterande frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys delvis med referensdata och Pearsons korrelation. Cheferna hade en hög arbetsbelastning och arbetet tenderade att hopa sig. I jämförelse med referensdata 3,2 var chefernas medelvärde 4,02. De upplevde gott stöd, bra klimat och hade goda kunskaper för arbetsuppgifterna, men 32,8% av cheferna ansåg att de inte alls eller bara lite var insatt i AFS 2015:4. Avseende om arbetsbelastningen gav utrymme för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete svarade fyra femtedelar av alla chefer inte alls eller i viss mån. Trots det goda stöd som cheferna upplevde är det viktigt att förebygga hög arbetsbelastning, då varaktig stress kan leda till ohälsa. Förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete begränsas också av deras arbetsbelastning och kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur unga kvinnor som arbetade i gymbranschen upplevde sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv samt om de upplevde att de påverkades av fysisk aktivitet i sitt arbete. Frågeställning: Hur upplever dessa personer sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv? Hur upplever dessa personer att de påverkas av fysisk aktivitet i sitt arbete? Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodell, 1990. Den baserades på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 21-30 år från sju olika gymkedjor. Utifrån studiens syfte, teoretiska modell samt tidigare forskning utformades en intervjuguide som testades och utvärderades i tre pilotintervjuer. Intervjuerna genomfördes vid ett personligt möte och spelades in. Det transkriberade materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först med en deduktiv ansats utifrån teoretisk modell och studiens frågeställningar med teman krav, kontroll, socialt stöd och fysisk aktivitet. För att försäkras om att inget i materialet systematiskt uteslutits genomfördes därefter en analys med induktiv ansats. Utifrån denna skapades ytterligare ett tema träningsintresse. Studien förhöll sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med de fyra huvudkraven. Resultat: Samtliga respondenter upplevde att arbetsmängd, tidspress och inflytande över arbetet varierade beroende på kundflödet in och ut från gymmet under hög- respektive lågsäsong. De upplevde att de hade utvecklats under sin tid i branschen och beskrev arbetet som varierande uppgiftsmässigt vilket upplevdes som stimulerande. En majoritet av respondenterna upplevde en god relation till och känslomässig stöttning från sina chefer och/eller kollegor. Däremot upplevde de flesta ett missnöje över låg lön. Alla var fysiskt aktiva på fritiden och upplevde att träning påverkade dem positivt i deras arbete. De uppgav att deras eget träningsintresse bidrog till en positiv upplevelse av arbetsmiljön eftersom det gjorde att arbetet kändes roligt, meningsfullt och att det skapade sammanhållning med deras kollegor. Slutsats: Respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön var både positiva och negativa. De positiva upplevelserna bidrog till att respondenterna kände att de trivdes bra med arbetet i nuläget. Däremot bidrog de negativa upplevelserna till att de inte såg någon längre framtid inom branschen. Utifrån respondenternas upplevelser verkar gymbranschen vara en arbetsplats där de anställda arbetar under en kortare period för att för sedan söka sig vidare karriärmässigt. Det skulle vara intressant att vidare undersöka om dessa arbetsförhållanden är medvetet utformade av arbetsgivarna eller om föreliggande studies resultat eventuellt skulle kunna användas som underlag för förändring av arbetsvillkoren inom gymbranschen.