Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor.The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning. In addition, Paul E. McGhee, publisher of 11 books and 50 scientific articles on humor and internationally recognized for his research in the very field, claims that play, as the matter of fact, is humor. These two simple facts leave future teachers, an enormous pool of new and maybe more efficient ways to tutor generations of yet to come students. These also leave us a great field deficient of neither practical nor theoretical directives. Despite of this fact, teachers around the world use humor in their own way. They use creativeness and imagination to make subjects more appealing and intriguing for students. I took a certain interest in this peculiar field. I wanted to find out if there is a certain correlation between: teachers who use humor, while educating religion to students between the ages of 13-18, and a positive effect on students comprehension and learning the essence of religion. In addition to investigate this correlation I choose to make 10 interviews, asking the respondents partly to: reveal memories of their past teachers in religion. And partly to: evaluate what qualities they consider important in a teacher. Five of the interviews were made by female respondents and five by male, all respondents were in the ages between 20-30 years. The sex quote gave me an opportunity to concern differences between sexes, regarding appreciation and evaluation of humor used by teachers while learning religion. The outcome of my study shows that younger students value humor as an important quality. Contributing to the feeling of dullness towards religion as a subject in school, in lack of stimulation.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras. Avslutningsvis har också ett eventuellt byte av namn för ämnet diskuterats, för att om möjligt i detta förtydliga dess egentliga syfte.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan använda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andraspråk och vad elever och lärare anser om detta. Syftet har även varit att undersöka om - och i så fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan främja språkutvecklingen. Undersökningen har baserats på fyra lektioner då eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvärdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lärare samt elevernas skriftliga utvärderingar. Resultatet visade att eleverna genomgående fann arbetet med tecknade serier som meningsfullt och roligt och att de i ökad omfattning vill arbeta med tecknade serier i undervisningen. Även lärarna såg positivt på undervisningsformen. Huruvida serietecknande och tecknade serier mer explicit kan främja språkutvecklingen är svårt att besvara. Eleverna visade dock på stort engagemang, fantasirikedom och kreativitet, vilket torde vara faktorer som har främjat språkutvecklingen.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. / Play for children in need of special support in pre-school and elementary school

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor serpå skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är enkvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hurföräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryckför. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapandeverksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Deteoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande,lek, fantasi och kreativitet. I arbetet belyses även tidigare forskning om föräldrar i ettförskolesammanhang och skapandets och föräldrars roll i förskolans historia. Resultatetsom har framkommit är att föräldrar kan se på skapande verksamhet på flera sätt, menatt de främst ser den som ett uttryck för och användande av fantasi och kreativitet. Dedefinierar skapande verksamhet som bland annat olika metoder, som lek (men ocksåinte), som en möjlighet till utveckling på olika plan och som ett komplement tillhemmet.

This is a study of why Japanese comics, so-called manga, in such a high degree make Swedish readers eager to write and draw comics themselves, and what didactic implications this might have for teachers working in Sweden. To answer this, the author has put together a focus group of Swedish artists influenced by manga, and also used a questionnaire at two Swedish art schools, where young artists are taught how to draw in a manga style. The results show that it is the compelling storytelling and the focus on the characters that enthral readers about Japanese comics, but that it is the seemingly simple style that makes the readers think they themselves can master it. The fact that the interest in both reading and creating manga, almost completely overlap with the so-called period of oppression (between the ages of 11 and 14) when most students lose interest in creating art, is something that could and should be used in the Swedish educational system.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka förutsättningar för barns lärande som ges inom den fysiska miljön hos pedagogisk omsorg samt förskolverksamhet. Och vi har därför valt frågeställningarna: Hur ser den fysiska miljö som barnen vistas i inom pedagogisk omsorg samt förskoleverksamheten ut? Hur samtalar dagbarnvårdare respektive förskollärare om den fysiska miljön? Vilka skillnader och likheter finns mellan dagbarnvårdares och förskollärares olika verksamheter? Slutsatser: Pedagogen påverkar mycket, yrkesutbildning spelar roll samt individen och miljön påverkar varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som är inspirerande och motiverande då en uppgift i ämnet bild introduceras. Även se bildlärares tillvägagångssätt, då de försöker att frambringa och förmedla inspiration och motivation till eleverna i bildundervisning, och se om kreativitet framkommer. Forskningsfrågorna som jag ställde var: Vilka inspirerande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare? Vilka motiverande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare?Jag redogör för tidigare forskning utifrån begreppen inspiration, inspirerat lärande, motivation och kreativitet. Även utifrån Aaron Antonovskys begrepp KASAM – känsla av sammanhang. Genom kvalitativ metod gjordes undersökningen och med material från semistrukturerade intervjuer av fem bildlärare samlades information, då utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag försöker åskådliggöra resultatet som handlar om att inspiration kan utveckla kreativitet och nyskapande processer enligt några informanter. Vidare hur omdömen och betyg kan motivera elever men också hur betygskriterier kan kännas bedövande och hämmande för andra elever enligt några bildlärare. Slutsatsen är att läraren ska hitta sina sätt för att skapa en kreativ atmosfär för eleverna att arbeta framåt med sina arbetsprocesser. Det handlar om hur läraren förmedlar inspiration och motivation på olika sätt, såsom att visa engagemang, förmedla trygghet, dekorera rummet, ha material tillgängligt, låta eleverna redovisa och reflektera över sina bilder, skapa elevnära undervisning, vara tydlig med att berätta uppgiftens syfte och vad som bedöms, utan att pressa eleverna. Inspiration och motivation av varierande sort är även att föredra.

Läroplanen för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010) ställer krav på förskolan att den ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Studiens syfte är att bidra med kunskap om bygg- och konstruktions innebörd för barns kreativitet, lek och lärande genom att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar. Utöver detta är syftet att studera om i vilken utsträckning bygg och konstruktion kan ses som ett pedagogiskt redskap. Empiriska materialet består av intervjuer och observationer som genomfördes på en förskola som arbetar efter Reggio Emilia-filosofin. Det centrala begreppet bygg och konstruktion belysas utifrån sociokulturellt perspektiv där materialet ses som ett redskap som öppnar möjligheter till barns kreativitet, lek och lärande samt ser konstruktion som en process där barnen producerar eller skapar något nytt. Medan kreativitet ses som processer mellan barn och material genom vilken barnen lär sig något nytt där kreativitet, lek och lärande sätts i ett sammanhang. Respondenterna anser att den viktigaste aspekten för barns kreativitet, lek och lärande är att öppna möjligheter för barnen att utforska bygg- och konstruktionsmiljöer genom att pedagoger organiserar bygg- och konstruktionsmiljöer för att dessa ska vara tillgängliga för barnen. Det framkom att materialet är den tredje komponenten i barnets inlärningsprocesser tillsammans med pedagogen. De utrycker också att lek och lärande går hand i hand. Det framgår också att barnen leker hela tiden och genom leken lär de sig, samtidigt kommer barns kreativitet fram. Resultatet visar att bygg- och konstruktionsmiljön ses som en inspirationskälla för barns kreativitet, lek och lärande. Resultatet visar dessutom att barnen kommunicerar och interagerar med bygg- och konstruktionsmaterial ständigt och att bygg- och konstruktionsmaterial sätter igång barns kreativitet lek och lärande.