Syftet med följande arbete är att få insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lärande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lärande. Med hjälp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det går till när lärare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder på att handdocka och storyline är två metoder som skapar lustfyllt lärande. Båda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning. / Students, a dramateacher, a teacher and a principal tells and reflects on how educational drama is entegrated in the thematic education.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om det komplexa begreppet kreativitet. Utifrån ettfenomenologiskt perspektiv är det upplevelsen av kreativitet i en datorsimulerad virtuell miljö som är ifokus. Studien vilar på ett teoretiskt ramverk i Maurice Merleau-Pontys anda med tankar om attutgångspunkten för all vår kunskap, sinnesintryck och erfarenhet fås genom våra levande kroppar.I studien fick undersökningsgruppen bestående av fyra deltagare till uppgift att utan föreskrifter, på egenhand utan tidspress, skapa någonting i en virtuell miljö med hjälp av den grafiska programvaran Tilt Brush.Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer före aktiviteten i VR, observationer under aktiviteten ochintervjuer efter aktiviteten i VR. Det empiriska materialet har analyserats enligt den deskriptivafenomenologiska metoden grundad av Amadeo Giorgio. Metoden har en tydlig förankring i denfenomenologiska filosofin och kännetecknas av att erhålla en sådan exakt beskrivning som möjligt av detundersökta fenomenet.Resultatet visar att de generella kännetecken som tillsammans formar upplevelsen av kreativitet går atturskilja via tre huvudteman: förändring i tid och rum, en förmåga och vitalitet. Utifrån det fenomenologiskaperspektivet i studien är det möjligt att urskilja en kreativ process som tar sig till uttryck enligt två teman:aktiv process eller koncentrerad process. Den aktiva processen utmärker sig hos deltagarna utan erfarenhetav VR och representerar en kreativ upplevelse med mycket kroppsliga rörelser, ett utforskande och ett skedeför att skaffa kunskap om verktyget. Den koncentrerade processen utmärker sig hos deltagarna mederfarenhet av verktyget och representera en kreativ upplevelse med mindre kroppsliga rörelser på en mindreyta. Studiens resultat bekräftar i många avseende mycket av den forskning som redan finns: ett fenomenmed en hög nivå av komplexitet i och med deltagarnas svårighet att definiera begreppet och prata om sinaupplevelser

Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet musikproduktion på gymnasiet förhåller sig till förinspelade loopar och samplingar i sin undervisning med elever. Genom att intervjua fyra musikproduktionslärare på olika gymnasieskolor har vi undersökt hur de använder olika musikprogram i datorn för att hjälpa eleverna att utveckla deras kreativitet. Att lära ut ett ämne som är kreativt och väldigt personligt kan vara komplicerat när det sker på en gymnasieskola som har många ramfaktorer att förhålla sig till. Eleverna vill förhoppningsvis hålla på så mycket som möjligt med att producera och spela in musik medan kursplanen för Musikproduktion 1 pekar på att det ska vara en tekniskt grundad kurs där orden skapa och kreativitet lyser med sin frånvaro. Resultatet visar att loopar och samplingar är ett bra och kreativt redskap att använda i skolmiljö när det handlar om att snabbt komma igång med skapandet av musik och låtskrivande. Riskerna lärarna ser med att enbart skapa med musik med loopar är att man inte utvecklar tillräckligt goda instrumentkunskaper och att man blir lidande rent musikteoriskt.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares egenupplevda kreativitet och hur den påverkar hur undervisning organiseras i förskolan, och de två frågeställningar som studien bygger på lyder: Hur resonerar förskollärare kring sina kreativa förmågor i relation till förskolan? Hur resonerar förskollärare kring vad som påverkar hur kreativ undervisning organiseras i förskolan? Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer genomförda med förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv är Albert Banduras self-efficacy, översatt upplevd självförmåga, som syftar till människans tro på sin egen förmåga att klara av en handling i en särskild situation. Resultatet visar att kreativitet är något svårförståeligt, eftersträvansvärt och viktigt, och att mycket av den kreativa tanken finns i relation till hur kreativa andra är eller inte är. Förskollärarna jämförde sig med varandra och landade i att de kunde önska sig vara mer kreativa, utan att riktigt veta hur de skulle ta sig dit. Det visade sig vara flera olika förmågor som ansågs vara viktiga, såsom att kunna forma sin kreativitet, att lita på sin egen förmåga och att inte vara rädd för att misslyckas; gemensamt var att samtliga var positiva. Att finna ett eget engagemang i kreativt arbete och att vardagligt arbeta med estetiskt skapande var tydliga tecken på att vara kreativt skicklig. Det framkom också att undervisningen formades utifrån personknutna egenskaper, utifrån hur pass arbetslagets vilja att låta varje individ vara i sin styrka (den som är kreativ i sin undervisning får möjlighet att vara det), med vikten i processen och med barnens intresse som styrande.

In Swedish school students seem to pay little attention on how to experience and use inspiration in their creative artwork. When asked to seek inspiration they tend to find an image and copy it rather than actively use it as inspiration. The purpose of this study is to inquire how teenagers define inspiration and how they use it and what impacts the understanding of it. To benefit teachers in their planning of the subject of creating art. By having semi structured interviews with six 15-year-old students and analysing the collected thoughts through a sociocultural perspective we find that teenagers have a collective understanding that inspiration is when you take an idea from someone else’s creation and make it their own. What the inspiration source are depends on the subject, the purpose and the situation. According to most of the interviewed students you get inspired in different ways depending on if it is in art or in language class. In art the main inspiration source is visual and is something you find outside of yourself. The people around you take part in your inspiration and affects the outcome of your artwork. Sometimes in a good way, when ideas are taken from classmates, sometimes not in an efficient way, when the mates disturb your focus and ability to create. Inspiration does not seem that important to these pupils because if you are motivated, even when you’re not inspired, you will still create something that the teacher can grade. However, they all agree that copying others and not create their own thing may impact their ability to be creative, which have a negative effect in other subjects in school as well.

Musikämnets centrala innehåll innefattar musikskapande och att elever ska ges möjlighet att utveckla sin musikaliska kreativitet. Syftet med studien är att belysa hur musiklärare arbetar med musikskapande i grundskolan, där möjliggörandet av elevers kreativa förmågor synliggörs. Den musikaliska och digitala kompetensens betydelse för att möjliggöra infriandet av elevers egna idéer i sitt skapande. Analysen av det empiriska materialet i studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av tre musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i undervisningen. Resultatet visar hur musikskapande sker både analogt och digitalt, där det analoga skapandet överbryggas in i musikskapande med digitala verktyg. Ramar för uppgifter vid musikskapande tenderar vara viktiga då möjliggörandet av att improvisera och kreativt skapa musik blir en stöttning för elever. Betydelsen av vilka artefakter som används bidrar till mer eller mindre förutsättningar för elever att infria sina kreativa idéer, där elevers musikaliska och digitala kunskaper blir en avgörande faktor till förverkligandet av musikaliska tankar.

Tidigare forskning har visat att musiklärare i större utsträckning än tidigare förhåller sig till styrdokumenten, men att det finns en bred spännvidd vad gäller deras definitioner av musikskapande. Syftet med den här undersökningen var att bidra med kunskap om musiklärares uppfattningar om musikskapande i högstadiet. Specifikt hur musiklärares definitioner av musikskapande förhåller sig till Skolverkets definition, hur musiklärare har uttryckt att ramfaktorerna påverkar undervisningen och bedömningen av musikskapande samt efter vilka kriterier musiklärare anger att de bedömer musikskapande. En enkätundersökning bestående av slutna och öppna frågor skickades ut till musiklärare och rektorer på utvalda skolor i Sverige. Enkäten besvarades av 28 respondenter. Resultatet antyder en diskrepans mellan hur musiklärare och Skolverket definierar musikskapande. Tillika indikerar resultatet att möjligheten till likvärdig undervisning och bedömning inom musikskapande påverkas av ramfaktorernas variation mellan olika skolor. En av de slutsatser som dras är att ytterligare forskning behövs inom området.