Vårt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik används i undervisningen, samt att skapa en djupare förståelse för hur drama och dramapedagogik används och upplevs av lärare. Intresset för dessa frågor väcktes under vår praktikperiod, då vi ofta möttes av frågor och undran över vår utbildning inom kme. Vi har även varit nyfikna på om lärare ser något samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lärandesituation. Metoden som vi har använt oss av för att finna svar på våra frågeställningar har varit kvalitativ genom intervjuer av åtta lärare och faktasökning i litteraturen. Genom våra intervjuer upptäckte vi att om drama används så är det vanligast förekommande som avslutningsprojekt på ett tematiskt arbete i form av teater och även i värderingsövningar. Det verkar som de flesta lärarna är positiva till dramapedagogik, även om inte alla arbetar med det aktivt. Tiden är en bidragande orsak, där en del känner att den inte räcker till. Leken verkar vara det område där alla är överens. Den är lättillgänglig och till för alla, oavsett utbildning. Vi hoppas och tror att vårt arbete ska kunna inspirera andra att fortsätta att kämpa för en bättre miljö för dramapedagogiken i skolan. / In our work we are trying to shed light on how drama and drama pedagogy are used in teaching. In addition, we hope to create a deeper understanding about how drama and drama pedagogy is used and experienced by teachers. Our interest in this issue arose in our internship period, during which we often met questions about and curiosity about our education within kme. Furthermore, we have been curious to know if teachers see a connection between educational games and drama and how they define the idea of creativity. The method we used to find out the answers to the issues in question was qualitative: interviews of eight teachers and an information search through the relevant literature. Through our interviews we discovered that if drama is used, it is most commonly used as the closing project for theme-based work. This was often in theater format, but also included values exercises. It seems that the majority of the teachers have a positive opinion about drama pedagogy, even if they do not all work with it actively. Time is a contributing factor in this; some of the teachers feel that there just isn’t enough. Games are an educational tool that nearly everyone agrees about. It is considered easily accessible for everyone, regardless of their education. We hope and believe that our work will inspire others to continue to fight for a better environment for drama pedagogy in schools.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik.Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige. Den samlade empirin har senare analyserats ur tidigare forskning och relevant teori.Resultatet av min undersökning visar på att det finns många olika uppfattningar om varför det är viktigt med estetisk aktivitet för barn och unga. Vidare visar studien på att det finns en positiv inställning till ökat samarbete mellan kulturlivet och skolan för dessa kulturarbetare i Jordanien och varför ett sådant samarbete är viktigt. Dock nämns det även hinder för ett sådant samarbete, där låg prioritering av kulturen och ekonomiska begränsningar spelar in.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet. För att belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete samt deras möjlighet att arbeta kreativt har jag valt att berika föreliggande arbete med en teori om skolkultur. Studie- och yrkesvägledning bör bedrivas som processvägledning och inte som brytpunktsvägledning och av den anledningen kommer även detta att beskrivas och motiveras. I resultatdelen redovisas min kvalitativa undersökning. Fokus ligger på studie- och yrkesvägledare på grundskolan eftersom de är min undersökningsgrupp. De två teman som behandlas i intervjuerna är kulturen på skolorna samt kreativitet. Resultatet från undersökningen visar att kulturen på skolan påverkar studie- och yrkesvägledarnas arbete. De anser sig vara uppskattade av övrig personal, men trots det så är SYO-verksamheten något som i stort sätt helt sköts av studie- och yrkesvägledaren. Inte ens på skolor med en kultur där alla skulle kunna vara engagerade i SYO-verksamheten är det annorlunda. Jag har funnit att på samtliga skolor bedrivs brytpunktsvägledning även om en av de jag intervjuat har en annan åsikt. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning använder kreativa verktyg, men inte i någon stor utsträckning. De har bland annat gruppvägledning i mindre grupper, men inte för alla elever. Eleverna är ute på prao vilken är både traditionell och specialdesignad. Dessutom besöker vissa av studie- och yrkesvägledarna gymnasieskolor eller specifika program med eleverna. Studie- och yrkesvägledarna visualiserar ganska mycket med papper och penna och de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv bland annat genom att göra studiebesök, titta på gymnasiefilm, diskutera genus och andra relevanta ämnen.I analysen och diskussionen relateras resultaten från min undersökning i förhållande till vägledning, kreativa verktyg samt de teorier som presenterats. Slutligen beskrivs kortfattat vad jag anser skulle vara intressant att framöver forska om i förhållande till detta examensarbete.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in today´s schools drops. We have chosen the entrepreneurial learning because the concept of this subject matches what the society requires from individuals seeking employments in today´s society. Studies on the entrepreneurial learning can be seen especially in the higher ages in the school system, hence our choice to talk about this concept with younger pupils. Our paper shows that the pupils can see a strong link between education and the future, and various factors that contribute to pupils perspective. Key words: entrepreneurial learning, creativity, education, future

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has animpact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded withmore images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises theimportance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describesart not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject.Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as aschool subject.The purpose of this study is to illustrate art teachers’ conception of the aim of the subject ofart. Through qualitative interviews with five art teachers, the study aims to review whichareas of knowledge that are fundamental within the subject of art, as well as which abilitiesand qualities are of primary importance in art education according to the teachers.Furthermore, it is investigated how art teachers relate their teaching to the curriculum. Finally,in a larger perspective, the abilities and qualities are discussed in relation to what knowledgethat is required within society.The results of the interviews are analyzed and compared with previous research. The resultsindicate that, although the creation of images is still in focus, there has been a visibledevelopment towards a new discourse where the process and communication is in focus. Itemerged that teachers discuss the fundamental parts of their education in terms of creativityand autonomy. These are qualities that they aim for in their education and they envision thatthis reflects what modern society demands.

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige.Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling. Det finns inga fasta regler, riktlinjer eller metoder för att arbeta med att förbättra flerspråkiga elevers kommunikationsförmåga. Bildpedagogerna försöker pröva sig fram till att anpassa undervisningen till olika situationer och samtidigt lägger de mycket fokus på individen för att komma på specifika sätt som hjälper flerspråkiga eleverna att kommunicera.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni på fritids idag? – en studie om barn lärande på fritidshem Malmö: Grundlärarutbildningen Malmö högskola.Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa barns lärande på fritidshem. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan barns lärande på fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lär sig på fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och därför finns det inte heller mycket kring just barns lärande på fritidshemmet. Vi har trots det lilla utbudet kunnat finna en del forskning som berör området och även lyckats urskilja en del begrepp och teorier som kom att spela en viktig roll för vår studie.Undersökningen som ligger till grund för vår studie har genomförts på två olika fritidshem där barnen som deltagit varit mellan 6-12 år. De metoder vi använt oss av har varit intervjuer och observationer. Resultatet från dessa metoder har dokumenterats genom anteckningar under, men framförallt direkt efter det att besöken utförts. Den empiri vi lyckats samla in har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av den forskning och de teoretiska begrepp som vi har använt oss av. Genom observationer har vi kunnat komma fram till fyra olika slutsatser kring frågeställning 1: Hur kan barns lärande på fritidshem ta sig uttryck?. Dessa är Lek för lärande, Socialt och empatiskt lärande, Kroppsligt lärande och Formellt och informellt lärande. Intervjuerna med barnen ligger till grund för svaret på vår andra frågeställning: Vad upplever barn att de lär sig på fritidshemmet? Genom att ställa denna fråga till barnen på de två fritidshemmen kunde vi i efterhand se att tre utlåtanden återkom mer frekvent än andra. Dessa var Förberedelse för vuxenlivet, Man lär sig leka och Man lär sig vara en bra kompis. Slutresultatet visar att barn på fritidshemmet oftast lär sig i sociala situationer där de får samspela med sina kompisar och där eget intresse och motivation ligger till grund för deras handlingar. I dessa aktiviteter får kreativiteten och fantasin flöda fritt utan några som helst begränsningar och barnen är då helt uppslukade av det de håller på med. Det är i dessa situationer, där barnen mår som bäst, som de också är mest mottagliga för lärande.Nyckelord: Barns lärande, fritidshem, kreativitet, motivation, samspel.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande. För att gynna elevers kreativitet behövs bl.a. att de får möjlighet till god dialog om sitt skapande med såväl lärare som med kamrater. Därmed kan de finna vägar till lärgemenskaper i gruppen. Lärarens roll blir att inta en mästarroll som kan fungera som guide, vägvisare och förebild. Undersökningen visade att eleverna blev stimulerade av att få ta eget ansvar för sitt lärande i slöjd och att de skapade spontana lärgemeskaper med de andra i gruppen och därmed fick stöd och idéer av varandra. Problem som uppstod under arbetets gång kunde lösas med hjälp av kamrater, läraren eller egen envishet.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Tidigare forskning och litteratur inom området har vi under arbetets gång inte stött på. Därför utgick vi från olika musikpedagogiska teorier, samt litteratur kring kreativitet och läroplanen, när vi analyserade vår empiri. Vår slutsats blev att de två förskolor vi besökte hade mestadels likartade arbetssätt. Samtliga pedagoger i undersökningen ansåg att pedagogens intresse spelar större roll än en specifik profilering.