No description available.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligtliv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på job-bet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fy-sisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och krea-tivitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procentkvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analyseradata. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant sam-band mellanantal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar vardock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar pervecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivseloch kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde stu-dien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare attorganisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmanatill träning på fritiden.

Doktriner, studier och den militära professionen ställer krav på militär kreativitet. Specialförband utges visa en högre grad av kreativitet men i tidigare forskning är begreppet relativt outforskat i den militära sfären. Kreativitet nämns i flera artiklar och annan litteratur men det framgår inte helt vad militär kreativitet egentligen är. Flera författare har definierat begreppet men inte vidare förklarat vad det innebär att vara kreativ, det har en implicit roll i militära sammanhang trots att det anses viktigt och i vissa fall avgörande för att segra. Genom att applicera civil litteratur om kreativitet skapas en operativ definition av vad kreativitet kan innebära i krigsvetenskapliga sammanhang och vad det innebär att vara kreativ. Studien inriktar sig på fyra fall där utgången varit lyckad respektive mindre lyckad samt motståndet olika avseende reguljär samt irreguljär motståndare. Studien intar en deduktiv ansats och genom ställda antaganden skapas ett analysverktyg för att prövas på fyra olika fall av specialoperationer. Resultaten visar att graden av kreativitet relaterar med utgången av operationerna. Där tillämpning av fantasi, förmåga till öppet sinne, tillåta sig inspireras och organisatorisk anpassningsförmåga har stor roll i hur operationerna lyckas med överraskning samt hur utgången blir.

I det här arbetet utforskar jag vilka konstnärliga beslut jag tar som producent och varför. Jag har skrivit mycket musik i mitt liv och är bekant med vilka beslut jag behöver ta i låtskrivarprocessen men som producent har jag, än så länge, inte lika stor erfarenhet. Jag har därför analyserat min egen kreativa process som producent av mitt soloalbum. Frågor jag har tagit upp är instrumentering, arrangering, psykiska och fysiska aspekter av musikproduktion och personlig utveckling. Det som blev tydligt i det här arbetet är att gränsen mellan vilka beslut som tas som låtskrivare, musiker och producent är inte lika tydliga som jag tidigare trott. Hur jag väljer att lägga en sångmelodi påverkar soundet så pass mycket att andra musikaliska element berörs och behöver anpassas efter det beslutet. Gitarrarrangemanget, som jag oftast skriver under tiden låten skapas, påverkar hur mycket plats som finns kvar till resterande pålägg osv. En lärdom jag har tagit av detta arbete är vikten av att våga ställa de rätta frågorna när produktionen inte känns bra. Istället för att försöka rädda en låt eller produktion med fler pålägg är ofta problemet att låten inte är tillräckligt bra eller att jag inte har haft en tillräckligt tydlig vision om hur produktionen ska låta. Då är det mycket effektivare att angripa kärnproblemet än att försöka rädda låten med många pålägg. Jag har även observerat när och varför jag har hamnat i ett kreativt gynnsamt och behagligt tillstånd, som ofta kallas för flow. När jag har fokuserat på prestation och fastnar vid för små detaljer blir det tydligt att flow inte kan infinna sig, men när jag däremot har en tydlig vision om vart jag vill med en produktion eller låt och känner att jag vet hur jag ska ta mig dit, hamnar jag lätt i flow. Jag har fokuserat mest på mitt eget förhållningssätt till musikproduktion men har även lyft in andras erfarenheter i ämnet, t.ex. producenterna Pharrell Williams och Rick Rubin.

I den här uppsatsen undersöks tre metoder för låtskrivning. Dessa metoder utgår från tre olika sätt att skriva låtar på där utgångspunkterna är text, basgång eller rytm. Syftet handlar om att ta reda på vilka metoder som gynnar mig bäst i min kreativa process och vilken metod som ger mig mest flow. Metoderna har tillämpats i en låtstruktur för hitlåtar. Tre låtar har komponerats och dessa har analyserats med hjälp av processloggbok och inspelningar. Resultatet visar att jag kände mig mest kreativ i den metoden som utgick från en rytm. Resultatet visar också att flow upplevdes mer eller mindre under alla metoder men mest i textmetoden. Begränsningar var något som också främjade den kreativa processen.

Byggleksaker tillåter barn att skapa och är en viktig del i utveckling av motorik, kognition, och kreativitet. Men många byggleksaker på marknaden har till­hörande bruksanvisningar eller ett specifikt använd­ningsområde, vilket leder till lek som blir antingen rätt eller fel.  De byggleksaker som erbjuder störst frihet är nästan uteslutande i plast. Det här projektet tar fram en icke-föreställande byggleksak i naturmaterial som erbjuder barnet fri lek och stora möjligheter till kreativa konstruktioner.  Rapporten redovisar designprocessen i tre faser; analys-, kreativ, och presentationsfas. Användartest har utförts genom projektets gång för att komma fram till en produkt som barn faktiskt har intresse för. Testpersonerna som har genomfört testerna är tre till fem år och genom att observera hur de uppfattar och leker med koncepten som togs fram kunde relevanta beslut tas.  Resultatet är en byggsats i trä med klossar som går att stapla, koppla ihop med varandra, samt lägga platt som ett pussel. Det finns möjligheter till att bygga med dem precis som man vill, på höjden, på bredden – i alla riktningar.

Som låtskrivare och musikproducent har jag länge haft en tendens att fastna i inspelningsprocessen när jag inte haft några fasta tidsramar att förhålla mig till. Detta har lett till att vissa låtar aldrig blivit klara eller att det helt enkelt tagit väldigt lång tid innan de färdigställts och slutligen släppts. I min uppsats har jag undersökt huruvida en tidsram på tio timmar kan aktivera produktiviteten respektive kreativiteten under musikinspelning. Syftet med undersökningen är att bidra med djupare förståelse kring vad som aktiverar kreativitet och produktivitet. Jag har även undersökt huruvida låtarnas ursprungliga känslomässiga intention förändrades under inspelning till följd av den snäva tidsramen. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade i åtta färdigt inspelade låtar. I den skriftliga delen sammanställdes ett resultat och det kunde utläsas var att produktiviteten kan påverkas positivt av en tidsram. Kreativiteten kan även den påverkas positivt men det med förutsättning att man som musikproducent först blir bekväm och van med den satta tidsbegränsningen så att man kan våga släppa på tyglarna och bli kreativ. Den ursprungliga intentionen bakom låtarna förändrades inte anmärkningsvärt. / <p>"PhilipLarsson.zip" innehåller den konstnärliga delen av arbetet och innefattar följande verk - skrivna, inspelade, framförda och producerade av Philip Larsson:</p><p>1. Cinnamoon</p><p>2. Weightless</p><p>3. Avalon</p><p>4. Brightly Colored Eyes</p><p>5. Tokio Moon</p><p>6. Wild</p><p>7. Feel So High</p><p>8. If You See It</p>

With the development of modern GPUs, the computational power they provide have become more accessible and versatile. This has fueled the development of interactive visualization techniques and among them volumetric visualization. The objective of this project is to implement a volumetric path tracer as a reference renderer for volumetric visualization with OpenCL as the target platform. The implementation is created as a processor in an existing visualization framework called Inviwo. The components of the implementation are validated with the help of an analytic single scattering test scenario. The implemented path tracer is then used to render a series of scenes containing both sparse and dense participating media, where the different terms and parameters are studied. The results show comparisons of extinction coefficients, anisotropic scattering using the Henyey-Greenstein phase function, single vs. multiple scattering and a mixed BSDF that is comprised of both a BRDF and an isotropic phase function. One of the conclusions drawn from the results is that multiple scattering not only result in indirect lighting which light up the shadowed regions of the image, but also results in more vivid colors thanks to the sub-surface scattering that naturally occurs.

Syftet med detta arbete var att undersöka om andra låtskrivares metoder för att skriva musik skulle påverka min kreativa process vid komponering. Genom att göra kvalitativa intervjuer med två låtskrivare har jag genom en förstudie satt upp olika kriterier för två olika metoder, en utifrån var låtskrivare. Två låtar skrevs sedan utifrån dessa metoder och för att kunna analysera arbetsprocessen användes en processloggbok. Resultatet av undersökningen visade att de begränsningar som uppstod gynnade min kreativa process. Andra faktorer som påverkade var flow, självkritik och tidigare erfarenheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet.