Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla. / This study intends to compare victims' and the former criminal’s experiences of how the individual's identity has been shaped. The study is based on qualitative interviews with ten informants and intends to answer the question of how individuals perceive that their social ties and self-esteem has changed from being a criminal and victim. These questions are answered with the selected theoretical starting points that focus on Jenkins social identity theory. Further, Scheff's theory of social ties that are associated with feelings of shame and pride, even Johnson's theory of self-esteem is used that regulate the individual's well-being. The results show obvious differences between the victims' and former criminals experiences of crime. The social environment is considered to have a significant role in their different experiences and has particularly an impact on the individuals' identity. It may even be noted that the social ties are an important factor in an individual's well-being and has an impact on the individual's self-esteem.

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på locus of control, vändpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten förklarade sin kriminalitet med yttre faktorer. De nådde vändpunkten när rädslan för att förlora sitt liv eller sina närstående blev för stor. Nio av tio ser nu långsiktigt på sin framtid till skillnad från förr.

Kamraters inflytande är en av de mest undersökta riskfaktorer för kriminellt beteende. Trots detta har lite uppmärksamhet ägnats till att undersöka på vilket sätt, samt varför, prokriminella kamrater påverkar andra. Den föreliggande studien syftar till att fylla denna kunskapslucka. I denna studie undersöktes kamraters inflytande på kriminellt beteende utifrån före detta kriminellas egna erfarenheter. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign där djupintervjuer genomfördes med åtta före detta kriminella. Tre huvudteman framträdde från den tematiska analysen som genomfördes; strategier för inflytande, sårbarhetsfaktorer och underlättande faktorer. Resultatet visade att prokriminella kamrater påverkar sina kamraters kriminella beteende genom olika strategier såsom erbjudanden av materiella ting och vänskap, övertalande samtal, överföring av tekniker att begå brott, tvångsmetoder och hot samt rättfärdigande av en kriminell livsstil. Ytterligare visade resultaten att individens personliga egenskaper och bakgrund kan underlätta kamraters inflytande. Individer verkar associera sig med personer som har samma inställningar till kriminalitet, och kamraters inflytande förstärker och underhåller individens kontinuitet i kriminalitet. / Peer influence is one of the most researched risk factors for criminal behavior. However, little attention has been paid to how and why pro-criminal friends influence others. This study aims to fill this research gap. The effect of peer influence on criminal behavior was explored in the present study from the perspective of former criminals. The study used a qualitative research design with in-depth interviews with eight former criminals. Three main themes emerged from the thematic analysis: strategies for peer influence, vulnerability factors, and facilitating factors. Results showed that pro-criminal peers influence their friends’ criminal behavior through different strategies which include offers of material goods, criminal lifestyle and friendship, persuasive conversations, sharing crime techniques, coercion methods and threats, as well as justifying criminal behavior. The results further indicated that individual characteristics, as well as a person’s background, can facilitate peer influence. In general, it seems that individuals tend to associate with persons who exhibit similar attitudes towards criminality, but at the same time peer influence reinforces criminal behavior and continuity in crime.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

This study has been based on a qualitative approach where the focus has, primarily, been on increasing the understanding of the phenomenon of recruitment of individuals who are included and registered in criminal records. The purpose of the study was to investigate the opinions and perceptions of individuals with criminal backgrounds among persons working in recruitment. To answer the purpose, three questions were formulated: What perspectives do employers and recruiters have about people with a criminal background? What do they think about hiring people with a criminal background? How can this be linked to the labelling theory and the stigmatization theory? The usage of empirical data was collected through qualitative interviews with recruiters and employers, the data was further complemented by a questionnaire that was also addressed to recruiters and employers. Thematic analysis was then used to analyze the collected data. In the study, the collected empirical data is linked to two different theoretical points of departure: Goffman's stigmatization theory and Becker's labelling theory. The stigmatization theory and the labelling theory are used to identify recruiters' perspectives on people with criminal backgrounds, and to investigate how recruiters approach hiring people who have committed crimes. The stigmatization theory helped to clarify if and how recruiters relate to character stigmatized criminals. The labelling theory was used to understand how recruiters categorizes and uses "stamps" on job seekers based on their criminal acts. The study has shown that there appear to be varying perceptions and prejudices about people with criminal background among recruiters. A vast majority of the respondents had at some point requested an extraction of previous criminal records from their job seekers. The study has also shown that recruiters can be open and positive about hiring people who have committed crimes, at least when it comes to less serious crimes. Whether a recruiter is positive or negative about hiring a person with a criminal background seems often to be dependent on the individual case. If a recruiter chooses to hire a person who has committed a crime, they usually make their decision from the three following factors: the nature of the crime, the severity of the crime and the time of the criminal act. The workplace, type of service and tasks can also be important factors for the recruitment process. / Studien är baserad på ett kvalitativt synsätt där fokus har legat på att utöka förståelsen kring fenomenet rekrytering av personer som finns med i belastningsregistret. Syftet med studien var att undersöka åsikter och uppfattningar om individer med brottslig bakgrund bland personer som arbetar med rekrytering. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: Hur betraktar rekryterare personer med brottslig bakgrund? Hur ställer man sig till att anställa personer med brottslig bakgrund? Hur kan detta kopplas till stämplingsteorin och teorin om stigmatisering? Som empiri användes data från kvalitativa intervjuer med rekryterare samt data från ett frågeformulär som också riktades till personer som arbetar med att rekrytera personal. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. I studien kopplades empirin till två olika teoretiska utgångspunkter: Goffmans stigmatiseringsteori och Beckers stämplingsteori. Stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin användes för att identifiera rekryterares perspektiv på personer med brottslig bakgrund, samt för att undersöka hur rekryterare ställer sig till att anställa personer som begått brott. Stigmatiseringsteorin bidrog till att belysa om och hur rekryterare förhåller sig till karaktärsstigmat brottsling. Stämplingsteorin användes för att förstå hur rekryterare kategoriserar och ”stämplar” arbetssökande personer utifrån deras brottsliga handlingar. Studiens resultat har visat att rekryterares uppfattningar om personer som begått brott kan variera. Majoriteten av respondenterna hade vid något tillfälle begärt ett utdrag ur belastningsregistret på en arbetssökande person. Det har även framkommit att rekryterare ibland kan ha fördomar om personer som begått brott. Vidare har studien visat på att rekryterare kan vara öppna och positiva till att anställa personer som begått brott, åtminstone då det gäller mindre allvarliga brott. Om en rekryterare är positiv eller negativ till att anställa en person med brottslig bakgrund beror ofta på det enskilda fallet. Om en rekryterare väljer att anställa en person som begått brott tar hen vanligtvis hänsyn till följande tre faktorer: brottets karaktär, brottets allvarlighet och tidpunkten för den brottsliga handlingen. Även arbetsplatsen, typ av tjänst och arbetsuppgifter kan vara av betydelse för rekryteringsprocessen.

Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och granska tidigare forskning, gällande vilka olika vändpunkter som resulterar i att kriminella kvinnor väljer att sluta begå brott (desistance). Laub & Sampson talar om hur äktenskap, anställning, fängelse eller tjänstgöring inom militären är vanliga faktorer som benämns påverka individer på olika sätt. Dessa faktorer påverkar individer olika mycket, vilket kan leda till att individen väljer att avsluta sin kriminella karriär. Men det finns även vändpunkter som kan påverka en individs livsbana, bland personer som inte är kriminella genom att olika faktorer påverkar livet på olika sätt och leder till att nya livsbanor bildas under livets gång. Andra faktorer som har en påverkan på individers vändpunkter, är mognadsprocesser. Det innebär att individer vid olika åldrar kommer att ta olika val i sina liv, vilket också påverkar individers livsbanor på olika sätt. Resultatet som har framkommit i litteraturöversikten är att det som påverkar kvinnors olika vändpunkter i livet är de sociala faktorerna, till exempel socialt stöd eller socialt nätverk, fängelse, vilka identiteter kvinnorna identifierar sig med, barn, ålder samt vilket bostadsområde kvinnorna bor i. Slutsatserna vi kan dra utav vår litteraturöversikt, är att de faktorer som har störst påverkan på kvinnors desistance, är vilken identitet kvinnorna identifierar sig med, deras barn och moderskap. Dessa tre faktorer var även viktiga hos kvinnor som inte hade några kriminella karriärer. / The purpose of this literature review is to investigate which different turning points that have criminal women finalizing their criminal careers as a result, either consciously or subconsciously. Laob and Samson are talking about marriage, employment, prison or military duty affecting individuals in different ways. Depending on which of these factors that is the most influential for the individual, the individual can choose to make the decision to take desistance from their criminal career. But there are also general turning points that are influencing an individual’s life path. This means that there are individuals that do not have a criminal career that are influenced by different factors in their lives and the results are that new life paths are created. Other factors that have an impact on individuals different turning points are maturation processes which is a thing that Rocque talks about. This means that individuals are going to make different choices at different ages that is going to have an impact on their life paths. The result we got from our literature review is that it is social factors that influence womens different turning points in life, for example social support, social network, prison, identity/modern identity, children, age and housing area. The conclusion of our studies is that the most important factor on womens desistance from criminal careers is identity, children and motherhood. But identity, children and motherhood is also three big factors for women without a criminal past.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägen ut ur kriminalitet sett ut för exkriminella. Studien undersöker vilka vändpunkter som varit avgörande gällande beslutet att ta avstånd från kriminaliteten. Denna studie kommer även att belysa hur ex-kriminella upplevt att de blivit bemötta av samhället vid återintegrering. Utöver detta undersöks även hur kontakten med olika myndigheter sett ut efter att lämnat kriminaliteten, utifrån ex-kriminellas perspektiv. Det empiriska underlaget är insamlat från sju intervjuer som genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Därefter har en koppling gjorts till den tidigare forskningen och studiens teoretiska bidrag. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplevde att kroppen och själen inte längre klarade av att leva i det kriminella livet, som även bestod av missbruk. Utöver detta var tidsrelaterade, traumatiska händelser och antingen/eller situationer avgörande faktorer, såsom fängelsestraff, drogöverdos och utmattning, till att de bröt upp med kriminaliteten. För flera av deltagarna blev fängelsestraffet även startpunkten för deras utträdesprocess. Fyra av deltagarna förlitade sig på sig själva under resan mot återintegrering. Detta innebar att de helst undvek att ta kontakt med några myndigheter på grund av brist på förtroende eller tidigare erfarenheter. En intervjuperson uppgav att denne var tvungen att ta kontakt med socialtjänsten för att få ekonomiskt stöd. Endast två av deltagarna uppskattade myndigheternas hjälp, då de yrkesverksamma lyssnade på dem och deras behov.

Studien undersöker hur rekryteringsprocessen går till i kriminella organisationer samt vilka motivatorer som leder till att man stannar kvar i en sådan organisation. Studien är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade intervjuer med sju personer som identifierar sig som tidigare kriminella och tre personer som arbetar med kriminella. Studiens urval har varit målinriktad och snöbollsurval där datainsamlingen analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visar att individer tenderar att rekryteras in till kriminella organisationer utifrån sociala band, idealisering och attraktion till status. Resultatet visar även att motivatorerna till att stanna kvar i en kriminell organisation är att belöningar uppfattas väga mer än ansträngningar och de individuella behoven i form av respekt, uppskattning och status som tillgodoses inom den kriminella organisationen. Det kan krävas mycket av den enskilde att avbryta en kriminell livsstil utifrån den risk man tar avseende ensamhet, eventuella hot och rädslan av att vara otillräcklig. I sin tur kan detta medföra att medlemmen hellre väljer att stanna kvar i den kriminella organisationen för att man är garanterad en inkomst och ett socialt nätverk.

Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner. / Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.