I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.

Despite the fact that society is investing substantial resources in individuals not to relapse into crime, then relapse is still a large percentage of new crimes. Crime is something that all societies are dealing with and at all social levels. By punishing individuals they are excluded from the society. This serves as a form of social control. It has been shown that there is no solution to the problem. Punitive legal system generates stigma. Social reactions to crime are designed as an individual problem and not as a social problem. The correctional treatment is the fourth largest authority in Sweden and the main goal is to prevent relapse in crime. Despite this 41 % fall into crime again within 3 years. The study aims to examine the experiences of recidivism and to promote understanding of individual perceptions of factors that were critical to relapse into crime. A qualitative method was used because the objective was to access the subjective experiences. The study is based on six interviews with individuals who relapsed into crime. The theoretical framework is broad. This is because different theories get different conclusions. Theorists as George Herbert Mead, Charles Horton Cooley, Erving Goffman, Thomas J. Scheff, Peter L. Berger and Thomas Luckmann are relevant for the interpretative work in this study. The conclusion made is that group identity, social integration and loneliness are important to study when trying to find why individuals relapse into crime.   Keywords: crime, relapse, socialization, stigma, self, criminal self, social bonds / Trots att samhället satsar stora resurser på att individer inte ska återfalla i brott, återfaller ändå en stor andel i nya brott. Brottslighet är något man har försökt att komma tillrätta med i alla samhällen och på alla sociala nivåer som avspeglas i samhället. Genom att bestraffa individer exkluderas de från samhället. Bestraffning ska försvara de andras intressen och tjänar som en form av social kontroll. Det har visat sig att det inte löser problemet. Straffande rättssystem genererar stigma. Samhällets syn på brott är utformat som en individuell problematik och inte som ett socialt problem. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet. Det viktigaste målet är att förebygga återfall i brott. Trots detta återfaller 41 % i brott återigen inom 3 år. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av återfall i brott. Samt att skapa förståelse för individuella uppfattningar om faktorerna som är avgörande för att återfalla i brott. En kvalitativ metod har använts då önskan var att komma åt subjektiva upplevelser. Studien bygger på sex intervjuer utförda med individer som återfallit i brott. Den teoretiska referensramen är bred då olika slutsatser som teoretiker framför är relevanta för studien. Bland annat används George Herbert Meads, Charles Horton Cooleys, Erving Goffmans, Thomas J. Scheffs och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns tankesätt. Den konklusion som görs är att grupptillhörighet, integration i samhället och ensamhet är viktigt att studera vidare när man vill finna faktorer till varför en individ återfaller i brott.   Nyckelord: kriminalitet, återfall, socialisation, stämplingar, självet, kriminella självet, sociala band

In a society, the idea is that a person who performs criminal acts should receive a second chance of reintegrating into society after a penalty. Legally, the criminal becomes a regular citizen again after a penalty, but is the punishment really served? Nowadays background checks of the jobseekers have become increasingly common and are an aspect that is crucial in employment. Statistics from the police department show that the government left out 740,000 registry extracts during the first 11 months of 2017, which is 10,000 more than the corresponding period in 2016. In ten years, requests have tripled. The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how ex-criminals experience their reintegration into society through the labor market. The data has been collected through qualitative semistructured interviews with seven ex-criminals and has been interpreted on the basis of hermeneutical methodology. The analysis of the material has been done in support of the theories stämplingsteorin by Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band of Scheff, as well as stigma of Goffman. The result of the analysis showed that when the ex-criminals take the big step to leave the crime, they are not given a chance to prove that they have changed. The visualization of their criminal background makes constraints and feelings of shame, both in working life and in the ability to build safe and strong social ties. / I ett samhälle är tanken att en människa som utfört brottsliga handlingar ska efter avtjänat straff få en andra chans att återintegreras till samhället. Juridiskt sett blir brottslingen en vanlig medborgare igen efter avtjänat straff, men är straffet verkligen avtjänat? Numera har bakgrundskontroller av den arbetssökande blivit allt mer vanligt och är en aspekt som är avgörande vid anställning. Statistik från polisens rättsavdelning visar att myndigheten lämnade ut 740 000 registerutdrag under de 11 första månaderna 2017, vilket är 10 000 fler än motsvarande period 2016. På tio år har förfrågningarna tredubblats. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur f.d. kriminella upplever deras återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden. Empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju f.d. kriminella och har tolkats utifrån den hermeneutiska metodologin. Analysen av materialet har gjorts med stöd i teorierna stämplingsteorin av Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band av Scheff samt stigma av Goffman. Resultatet av analysen visade på att när de f.d. kriminella tar det stora steget att lämna kriminaliteten ges dem inte en chans att bevisa att dem förändrats. Synliggörandet av deras brottsliga bakgrund gör att begränsningar och skamkänslor skapas, både i arbetslivet och i möjligheten att bygga upp trygga och starka sociala band.

Efter avtjänat fängelsestraff kan individen befinna sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, vilket gör att risken för återfall ökar. Trots att dessa individer förväntas försörja sig själva efter avtjänat fängelsestraff, visar forskning att de möts av flera hinder. Syftet med denna studie var att försöka förstå och förklara hur individers upplevda självförmåga påverkar deras möjligheter att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff för narkotikabrott. Ett socialpsykologiskt perspektiv valdes, som studerades med hjälp av Albert Banduras teori om den upplevda självförmågan. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som avtjänat fängelsestraff för narkotikabrottoch som lyckats hitta laglig sysselsättning. Den insamlade empiriska datan bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade att individens upplevda självförmåga hade både en positiv och en negativ inverkan på deras möjlighet att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff. Samtliga respondenter berättade att den motivation som stödet från deras familj, bekanta och/eller partner gav dem var nyckeln till den lyckade omställningen. Samhällets antistöd i form av krav på utdrag ur belastningsregister samt deras avsaknad av arbetslivserfarenhet och körkort minskade deras möjlighet att hitta en laglig sysselsättning. / After serving a prison sentence, an individual may experience social and economic exclusion, which further increases the risk of recidivism. Although it is expected that such individuals should be able to support themselves after serving a prison sentence, the study highlights the fact that they may encounter several obstacles in their attempt to obtain legal employment. The research questions concerned the sources of information that contribute to the individual's perceived self-efficacy. The purpose of this study is to gain an understanding of how an individual’s perceived self-efficacy affects her/his opportunities to obtain legal employment after serving a prison sentence for drug offenses. A social psychological perspective was chosen, which was studied with the help of Albert Bandura's theory. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight individuals who served prison sentences for drug offenses and managed to find legal employment afterwards. The collected empirical data were processed by means of thematic analysis. The results showed that perceived self-efficacy had both a positive and a negative effect on the possibility of obtaining legal employment after serving a prison sentence. All respondents stated that the motivation derived from family, acquaintance or partner support was the key to a successful transition. Society's anti-support/ in the form of criminal record as well as lack of work experience and a driving license reduced the possibility of obtaining legal employment

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.

Gängkriminaliteten i Sverige växer och innebär stora konsekvenser för individer, grupper och samhället i stort. Tidigare svenska studier har fokuserat på riskfaktorer avseende nyrekrytering, manlighet och anstaltsvistelser. Genom media och rapporter framträder en ensidig bild av kriminaliteten. Ändock är detta även individer som har enormt mycket psykisk ohälsa, som under sin kriminella livsstil utsätts för extremt våld och långvarig stress. Genom semistrukturerade intervjuer med verksamheter som arbetar med avhoppare kunde fem huvudteman identifieras: socialisering, våld, självbild, psykisk ohälsa och exitprocess. Utifrån teorier om stress, sårbarhet och resurser tydliggjordes den psykiska hälsan och självbilden, vilket visat sig utgöra en enorm sårbarhet hos kriminella individer. De huvudteman och delfaktorer som identifierats skapas inom miljöerna och upprätthåller även kriminella identiteter. Dessa fynd utgör ur ett processuellt perspektiv ett upprätthållande av kriminalitet. / Gang crime in Sweden is growing and creating major consequences for individuals, groups, and society at large. Previous Swedish studies has focused on risk factors relating to new recruitment, masculinity ad institutionalization. The media and reports present a one-sided picture of criminality. However, these are also individuals who have an enormous amount of mental illness, who during their criminal lifestyle are exposed to extreme violence and long-term stress. Five main themes were identified through semi-structured interviews with organizations working with defectors: socialization, violence, self-image, mental health and exit process. Based on theories of stress, vulnerability and resources, mental health and self-image were highlighted, which have been shown to be a huge vulnerability for criminal individuals. The main themes and sub-factors identified are created within the environments and also maintain criminal identities. From a processual perspective, these findings constitute a maintenance of criminality.

En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka familjebehandlares föreställningar gällande fäder med kriminell bakgrund i behandlande insatser. Studiens resultat bygger på fem semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare verksamma inom en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod. Tolkning och analys av resultatet har gjorts utifrån rollteori och hegemonisk maskulinitet. Resultatet visade att kriminalitetens art hos fäderna har betydelse för familjebehandlarnas föreställningar. Samtidigt visar resultatet att barnets bästa alltid går i första hand i familjebehandlande insatser, oberoende av kriminalitetens art. Resultatet visar även att familjebehandlarna tenderar att se fadern i sin roll som förälder och därmed se hans kriminella roll som sekundär. Ändå finns det en tydlig syn hos familjebehandlarna på hur en fader med kriminell bakgrund förväntas vara. Studiens slutsatser är att familjebehandlarna beträder olika roller beroende på situation och att rollen har betydelse. Förväntningar finns på såväl familjebehandlares föreställningar som fäders beteende i de behandlande insatserna. För att få till ett bättre möte behöver familjebehandlarna se komplexiteten i fäderna med kriminell bakgrunds multipla roller. / This qualitative study aims to examine family therapists' views ​​regarding fathers with a criminal background in treatment interventions. The results of the study are based on five semi-structured interviews with family therapists active in a municipality in central Sweden. The collected material has been processed based on a thematic analysis method. Interpretation and analysis of the result has been made on the basis of role theory and hegemonic masculinity. The results showed that the nature of crime among fathers is important for the views of family therapists. At the same time, the results show that the child's best interests always come first in family treatment interventions, regardless of the nature of the crime. The results also show that family therapists tend to see the father in his role as a parent and thus see his criminal role as secondary. Nevertheless, there is a clear view among family therapists of what a father with a criminal background is expected to be. The study's conclusions are that family therapists take on different roles depending on the situation and that the role is important. There are expectations of both family therapists views and fathers behavior in the treatment interventions. In order to have a better meeting, the family therapists need to see the complexity of the fathers with multiple roles of criminal background.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. / 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.