Denna uppsats undersöker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Ecce Homo kan förstås i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Undersökningen sker i två steg där Althaus-Reids kristologi först rekonstrueras utifrån de texter i hennes författarskap som tydligt behandlar ämnet, varefter en serie bildanalyser görs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att både Althaus-Reids texter och Ecce Homo innehåller inte en utan flera olika kristologier. De kristologier som uttrycks i Ecce Homo visar sig på många sätt överensstämma med Althaus- Reids kristologiska strävanden, samtidigt som Ohlson Wallins och Althaus-Reids projekt skiljer sig åt på väsentliga punkter, framförallt vad gäller bredd och metodologiska/tematiska ingångar. Medan Althaus-Reids kristologi förstås som intersektionell och alltså som berörande flera olika maktordningar visar sig Ecce Homo framförallt tematisera icke- heterosexuell erfarenhet i relation till Kristus.

<p>Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?</p><p>Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster.</p><p>Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan? Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster. Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, δικαιοσύνη och laggärnigar, ἔργων νόμου. Dunn anser att rättfärdighet enligt Paulus nås genom att vara i Kristus, ἐν Χριστῷ vilket leder till en förändring av människans väsen till Kristuslikhet. Schreiner tolkar däremot rättfärdighet och rättfärdiggörelse som främst juridiskt, där det centrala är att tillräknas rättfärdighet från Kristus genom hans ställföreträdande syndaoffer. Utifrån de argument av Dunn och Schreiner som jag tar upp i analysen av Gal 2:15-21, 3:10 anser jag att Dunns tolkning av vad som leder till rättfärdighet enligt Paulus är mest rimlig. Om varför Kristus dog anser Dunn att det främst var för att göra förbundet med Gud tillgängligt för hedningarna, medan Schreiner anser att det främst var för att sona för människornas synder. Även på denna punkt anser jag att Dunns argument för sin ståndpunkt är mest rimliga.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies. / Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid. De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är: Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron? Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism? Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv? Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.