To only follow agile methodologies for agile software development isn't enough to lead to success in agile projects. The dimensions time, cost and scope in the project management triangle are fundamental requirements to succeed in a project. Within projects there exists many other critical success factors and attributes that affect the result of the project. Those are called critical success factors and combined with a project management triangle they are used in this study as a tool for project improvement in research to find potential improvements for agile project in organizations. This research was carried out as a single case study on a company located in the IT branch. The purpose of the study is to with use of the critical success factors mapping done by Chow and Cao [1] combined with the project management triangle dimensions, research which or what degree of critical factors that were existing in the company’s project management culture. The result was used as a tool to create an improvement plan which purpose was to be applied on existing flaws. The study was performed using qualitative research and data were collected through interviews with the employees. This research shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. Combined factors, attributes and dimensions make a complete concept for successful projects. After analyzing and processing the data, a summarize of data were created which showed what factors, attributes and dimensions that were existing and on what degree in the company’s project management culture. This study shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. For all missing and low degree attributes an improvement plan was created on purpose to be applied on existing flaws in order to create a higher success factor on future agile projects. / För att lyckas med agila projekt så räcker det inte med att enbart följa metoder inom agil systemutveckling, inom projekt finns det även en hel del andra faktorer som kan påverka projektets utgång. Dessa faktorer kallas för kritiska faktorer och de står för orsakerna som påverkar utfallet för ett lyckat projekt då de följs. Projekttriangelns dimensioner tid, kostnad och omfattning är grundläggande krav som finns för ett lyckat projekt. Genom att kombinera dessa med de kritiska faktorerna kan en helhetsbild skapas av vad som leder till ett lyckat projekt. Denna studie genomfördes i form av en fallstudie på ett företag i IT-branschen. Syftet med studien var att utifrån Chow och Cao’s [1] kartläggning av kritiska faktorer tillsammans med projekttriangelns dimensioner, undersöka vilka och till vilken grad fallföretaget uppfyller dessa kriterier och attribut. Resultatet användes sedan till att föreslå förbättringsförslag för att kunna åtgärda identifierade brister. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där data har samlats in genom intervjuer med personer som arbetar på företaget. Genom analys och bearbetning av insamlat underlag kunde en sammanställning tas fram för hur fallföretaget förhåller sig till de kritiska faktorerna och projekttriangelns tre dimensioner. Resultatet visar att det gick att identifiera områden där fallföretaget inte uppfyller alla kritiska faktorer. För samtliga brister har förslag på åtgärder föreslagits, detta för att lyckade projekt ska kunna uppnås i större utsträckning.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården. Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet.  Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet. Studiens slutsats är att förberedelse och planering inför implementation av ett kliniskt informationssystem bör ses från ett helhetsperspektiv. En medicinsk verksamhet behöver komma underfund med hur deras egna strategier, operativa funktioner och processer fungerar. En omfattande förberedelse med iterativa planeringsprocesser och analys innan implementation är nödvändigt för att bedöma om organisationens strategiska mål kan tillgodoses. Å andra sidan, att allt för ensidigt fokusera på tekniken skapar risker i organisationen. Implementation inom sjukvården är en komplex process. Oförutsedda problem kan hända under ett projekts faser, vilka behöver hanteras rätt för att undvika risker som fortplantar sig nedströms. / Sweden’s County Councils have begun to introduce new integrated health information system modules to complement their integrated computer-based patient records (ICPR). The goal is to innovate and streamline existing systems and processes, reduce healthcare costs and improve patient safety and quality of healthcare. However, in spite of enormous investments in new health information systems, no convincing evidence of the overall benefits has been given. Recent results in research establishes that the disappointing performance of health IT to date can be largely attributed to several factors: sluggish use of health IT systems, coupled with the choice of systems that are neither interoperable nor easy to use; and the failure of health care providers and institutions to reengineer clinical care processes to reap the full benefits of health IT. This case study has been conducted at the department of Thoracic Surgery and Anesthesiology at Uppsala University Hospital. The study analyzes the awareness of risks associated with implementing a health information system. Current risks with the implementation will lead to a sluggish use of the system due to failure reengineering and adapting clinical care processes. The study concludes that preparation and planning for implementation of a clinical information system should be viewed from a holistic perspective. A healthcare organization needs to figure out how their strategies, operational functions and processes work. An extensive preparation with iterative planning processes and analysis before implementation is then necessary in order to evaluate if the organization's strategic objectives can be met. On the other hand, a too strong focus on technology creates risks in the organization. Implementation of a clinical information system is a complex process. Unforeseen problems can happen during a project's phases, which need to be managed correctly in order to avoid risks that propagate downstream.

The adoption of digital transformation can be seen as the companies opportunity for increased competitiveness. The possibilities of digital transformation are many as it allows, among other things, a connection between workers and machines or between machines. However, companies are facing difficulties to implement digital transformation effectively. Implementing digital transformation is a slow process for companies and most companies are in the early stages of it. Also, the technologies that are associated with digital transformation are still unclear. Companies still lack a systematic approach to implementing digital transformation. Understanding critical factors that affect digital transformation in manufacturing companies could help to develop a systematic approach for implementing digital transformation. Therefore, in this research the authors have carefully reviewed and identified factors that affect digital transformation within the manufacturing industry. This thesis research aims to identify the factors that will lead to the success of digital transformation in manufacturing companies and to also find out the factors that when being ignored will lead to unsuccessfulness. The research has been guided by three research questions: 1) Which factors are stated in the literature that is affecting the implementation of digital transformation in manufacturing companies, 2) How are these factors related to each other in the literature, and 3) How can practitioners and academics use factors for the successful implementation of digital transformation? In this research, a systematic literature review (SLR) has been carried out which has led to identifying 11 key factors. Based on the identified factors, a model has been developed to support the implementation of digital transformation in manufacturing companies. The model consists of four different categories of factors, namely, “Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection, and Integration related factors (so-called ARTO-model. Furthermore, a survey has been developed to get experts´ perspectives on the identified factors and the model.  Based on the input from the survey, a final compiled ARTO model is proposed as a guiding tool for the successful implementation of digital transformation. Further, a model to show the relationship between the factors is created. Keywords: Digital transformation, Digitalization, Industry 4.0, Enabling technologies, Key factors, Critical factors, Manufacturing industry, Guiding framework / Implementeringen av digital transformation kan ses som företags möjlighet till ökad konkurrenskraft. Möjligheterna med digital transformation är många, då det bland annat tillåter uppkoppling mellan arbetare och maskiner. Dock, står företagen inför svårigheter med implementeringen av det. Implementeringen av digital transformation är en långsam process för företagen och många företag befinner sig i tidigt skede. Även teknologier som associeras med digital transformation är fortfarande oklara och det saknas kunskap gällande detta. Dessutom finns det inte mycket handlingskraft när det kommer till faktorer som påverkar digital transformation. Företag saknar fortfarande tillvägagångssätt för implementering av digital transformation. Därför har författarna till den här undersökningen noga granskat och identifierat faktorer som påverkar digital transformation inom tillverkande företag.  Syftet med den här undersökningen är att ta reda på faktorer som ska leda till framgång av digital transformation i tillverkande företag, och vidare ta reda på faktorer som när de ignoreras kommer leda till misslyckande. Forskningsfråga 1: Vilka är faktorerna som nämns i litteraturen och som påverkar digital transformation i tillverkande företag?  Forskningsfråga 2: Hur är dessa faktorer relaterade till varandra inom litteraturen?  Forskningsfråga 3: Hur kan praktiker och akademiker använda faktorer för ett framgångsrikt genomförande av digital transformation? I den här undersökningen har det gjorts en systematisk litteraturstudie som ledde till utvecklingen av ett ramverk. Vidare skapades en enkät för att få experters perspektiv på den systematiska litteraturstudien och ramverket.  Det skapades en modell som bygger på fyra olika kategorier ”Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection and integration related factors (så kallad ARTO-modell) utifrån den systematiska litteraturstudien och därefter gjordes en liknande modell baserad på inputen från enkäten. Slutligen sammanställdes resultaten i en gemensam ARTO- modell och en modell för att visa relationen mellan de olika modellerna skapades  Nyckelord: Digital Transformation, Digitalisering, Industri 4.0, Möjliggörande teknik, Nyckel faktorer, Kritiska faktorer, Tillverkande företag, Vägledande ram

For each passing year, distributed system development hasbecome more and more frequent and due to COVID-19, it nowrequires work to take place in an environment like our home.Previous research mentions communication and decision-makingrelated problems, and how they have been affected by a situationwhen work must be carried from home. Categories made fromthis are described as the social process, use ofinformationtechnologies, the boundry between home and workand information sharing from home which are now in our interestto research.The purpose of this study is therefore to identify critical factorsaffecting distributed system development projects when carriedout from home and to find if communication, decision-makingand collaboration have been affected. The study follows aqualitative research method by interviewing workers from alarger IT-company in Östersund, Sweden (all with differentpositions) where questions are based on previous studies.Results tell us that there’s quite a lot of critical factors affectingdistributed workers from home. Mostly, the negative factors treatthe social process while the positive is flexibility and focus towork assignments. Communication and decision-making shownext to no changes but are affected mostly by chat. Collaborationhas not been affected as much as one might think because ofprevious experience and the use of informationtechnologieswithin distributed teams are mostly optimized for a situation inwhich we now are present. / Distribuerad systemutveckling har blivit mer aktuellt för varje årsom går och på grund av COVID-19 måste arbete nu ske hemifråndå social distansering är utfärdad på global skala. Tidigareforskning nämner kunskapsluckor inom kommunikation ochbeslutsfattande, samt hur de påverkats av en situation där arbetetvingats ske hemifrån. Hur den sociala processen, användningenav IT-verktyg, gränsen mellan hemma och arbete samtinformationsdelning hemifrån påverkats av denna omställning ärdärför några kategorier utifrån teorin som är intressanta attstudera.Syftet med denna studie var att identifiera kritiska faktorer dåarbete måste ske hemifrån i distribueradesystemutvecklingsprojekt samt att ta reda på hur kommunikation, beslutsfattande och samarbete har påverkats. Detta gjordesgenom en kvalitativ studie som behandlades av intervjuergrundade på tidigare forskning. Studien genomfördes medrespondenter från ett större IT-företag i Östersund där de somintervjuades hade olika roller i verksamheten.Resultatet visar att det finns en hel del kritiska faktorer då arbetemåste ske hemifrån i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Demest negativa faktorerna kunde kopplas till den sociala processenoch de mest positiva faktorerna behandlade flexibiliteten ocharbetskoncentration. Kommunikation och beslutsfattande visardäremot inte några större förändringar men påverkas främst avchatt. Samarbete har inte heller sett än större förändring då deIT-verktyg som används inom distribuerade team är optimeradeför en situation som vi nu befinner oss vid och en vana finnssedan tidigare.

New technology is a key to be able to evolve and be in thecutting edge in system development. System developmentteams within an organization, and the individuals within theteam, must adopt and accept new technology in a fast pace.Even though teamwork is a crucial part in the daily life of asystem developer, there is a lack of studies who has taken acloser look at teams in system development and theacceptance of new technology and working methods. Theauthors therefore saw the need to investigate the correlationbetween a system development team and the acceptance ofnew technology and working methods. The study hasexamined a government-controlled organization and theirwork with introducing development principles to the systemdevelopment teams. The aim of this study is “FromTechnology Acceptance Model 3 point of view identify criticalfactors who affects the acceptance of development principles for asystem development team.” To fulfill the aim a researchquestion has been constructed “What critical factors lie behindthe team´s acceptance of the development principles?”. Theresearch question has been answered on the basis of thequalitative research approach and semi-structuredinterviews. Where the analysis takes support of TAM3 toidentify the critical factors in TAM3. The analysis resulted infive critical factors which was considered to affect theacceptance of the development principles within a systemdevelopment team. The five identified factors wereExperience, Voluntariness, Output Quality, Job Relevance andResult Demonstrability. From the identified factors, Experiencewas considered as a factor who needs further studies wherefuture research can investigate different kinds of experienceand what role the different kinds of experience might havefor each individual factor that Experience influence / Inom systemutveckling är ny teknik en nyckel till att kunnautvecklas och ligga i framkant. Systemutvecklingsteam inomen organisation och individerna inom teamet behöver snabbtta till sig ny teknik och anpassa sina arbetsmetoder. Trots attteamarbete är en viktig del av en systemutvecklares arbetsdagså finns det få studier som tittat närmare på justsystemutvecklingsteam och acceptans av nya tekniker ocharbetsmetoder. Författarna såg därför behovet av att vidareundersöka korrelationen mellan systemutvecklingsteam och acceptansen av nya tekniker och arbetsmetoder. Studiengenomfördes hos en svensk myndighet där arbetet med attintroducera utvecklingsprinciper och hursystemutvecklingsteamen accepterat dessa undersöktes.Detta leder in på studiens syfte som är “Utifrån TechnologyAcceptance Model 3 identifiera kritiska faktorer som påverkar ettsystemutvecklingsteams acceptans av utvecklingsprinciper” För attuppfylla syftet har en forskningsfråga ställts: “Vilka kritiskafaktorer ligger bakom teamens acceptans avutvecklingsprinciperna?”. En kvalitativ ansats ochsemistrukturerade intervjuer har använts för att besvaraforskningsfrågan. Analysen genomfördes med stöd avTechnology Acceptance Model 3 vilket resulterade i fem kritiskafaktorer som ansågs påverka ett systemutvecklingsteamacceptans av utvecklingsprinciperna. De fem identifieradefaktorerna var: Experience, Voluntariness, Output Quality, JobRelevance och Result Demonstrability. Av dessa faktorer ansesExperience vara den faktor som behöver undersökasytterligare, där framtida forskning kan undersöka olika typerav erfarenheter och vilken roll de olika erfarenheterna spelarför respektive faktor som Experience i sin tur påverkar.

Titel: Att växa med Lean Bakgrund:  Lean är en metod för verksamhetsstyrning som syftar till att minska slöseri i form av tid och och kostnader samt förbättra effektiviteten i organisationen. Från dess att Lean introducerades av Toyota på 1950-talet har Lean diskuterats utifrån olika perspektiv. Perspektiven är Lean utifrån ständiga förbättringar samt Leans för- och nackdelar. Utifrån det förstnämnda diskuteras Lean ofta utifrån produktutveckling och förändringsprocesser. Vid den andra vanligt förekommande diskussionen om Lean pratas det om  metodens för- och nackdelar. Det  debatterar ofta om Lean i positiv bemärkelse och de främsta fördelarna som lyfts fram är att Lean är en metod som främjar effektiviteten i ett företag. Å andra sidan, beskrivs Lean vara ett komplext koncept där beskrivningen av begreppet hos flera anses vara diffust. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse av hur utvecklingen av användandet av Lean ser ut efter flera år i organisationen. En förståelse av de kritiska faktorer som kan uppstå kommer att skapas och man får en insyn av vilka utmaningar som eventuellt  uppstår när lean funnits i en organisation under en längre period. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker hur utvecklingen av Lean-användander sett ut under en längre period och vilka kritiska faktorer som uppstår under denna tid i ett företaget. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv forskningsprocess, där det empiriska materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Utvecklingen av Lean kan beskrivas som en tidslinje enligt faserna Bristen, Systemet, Födseln, Ungdomen, Livslångt projekt, Tillväxt, Människan och Krisen, där Krisen kan inträffa när som under tidslinjens gång. Kritiska faktorer för att bibehålla Lean i en organisation under en längre period omfattas av delaktiga ledare som arbetar nära medarbetarna, utbildning av medarbetarna om syftet med Lean och insikten i att Lean är ett livslångt projekt där anpassningen aldrig tar slut. Vidare är en kritisk faktor att inte bli alltför byråkratisk, utan fortsätta låta medarbetarna ta beslut. Att stirra sig blind på enskilda Lean-verktyg och inte se Lean utifrån ett helhetsperspektiv är också en kritisk faktor. Den sista kritiska faktorn är att skapa delaktighet för medarbetarna. / Title: To grow with Lean Background: Lean is a method of operational management aimed at reducing waste in the form of time and costs, as well as improving efficiency within an organization. Since its introduction by Toyota in the 1950s, Lean has been discussed from various perspectives, namely continuous improvement and the advantages and disadvantages of Lean. The former perspective often focuses on Lean in the context of product development and change processes. The latter, more common discussion about Lean, revolves around the method's pros and cons. There is often a debate regarding Lean in a positive light, highlighting its main advantages, such as promoting efficiency within a company. On the other hand, Lean is described as a complex concept, with the description of the term considered ambiguous by several sources. Purpose: The purpose of this essay is to enhance the understanding of how the development of Lean utilization evolves after several years within the organization. By gaining insight into the critical factors that may arise, one can acquire an understanding of the challenges that may potentially emerge when Lean has been present in an organization for an extended period. Method: The study is a case study that examines the development of Lean utilization over an extended period and the critical factors that arise during this time in a company. The study adopts a qualitative research strategy with an inductive research process, where the empirical data has been collected through six semi-structured interviews. Conclusion: The development of Lean can be described as a timeline consisting of the phases of Gap, System, Birth, Youth, Lifelong Project, Growth, Human, and Crisis, where the Crisis phase can occur at any point along the timeline. Critical factors for sustaining Lean in an organization over an extended period include engaged leaders  working closely with employees, educating employees about the purpose of Lean, and understanding that Lean is an ongoing project where adaptation never ceases. Additionally, a critical factor is to avoid excessive bureaucracy and continue empowering employees to make decisions. Focusing solely on individual Lean tools and failing to see Lean from a holistic perspective is also a critical factor. Lastly, creating employee involvement and participation is crucial.