The aim of this study is to examine how game culture is portrayed in Swedish regional politics by using a descriptive idea analysis in official political documents developed by Swedish regions. The result show five different ideological catgories - "game and film", "games associations and community", "children and youths", "the gaming industry and cultural and creatvie industries" and "game culture as a department". Although game culture is described as a department by many regions, games are undermined by being used as a means to boost more established cultural departments. Elitist ideas work against game culture, which can cause parts of game culture, which has more in common with more traditional forms of culture, to be prioritized. The cultural and social values of video games can be overlooked in favor of educational and economic values.

The purpose of this study is to examine the creation of the artist identity through the example of Gunhild Fryklund. The empiric material consists of daily press and articles related to the artist. Overbearing and underlying themes that become characteristic for the artist is identified through discourse analysis. The main theories consist of Michel Foucault’s ”Qu’est-ce qu’un auteur?”, Judith Butler’s theories regarding performative gender, as well as intersectional feminist theories. The study analyzes recurrent themes, words and expressions and how they become characteristic for the artist. The result shows that Fryklund is commonly referred to in relation to her gender, teacher and domicile which influences the public perception and in turn the artistic identity. Further the result establishes that the artistry of Fryklund is a product of prevailing discourses, stereotypes and expectations for women artists in the early 20th century.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to investigate some visual artists' experiences of establishing themselves and acting as professional artists based in the Swedish region of Värmland. To do this I have used Bourdieu's theories about fields of cultural production. I have interviewed four different visual artists in Värmland to get a view of how they have established themselves in the field of art. I have used qualitative content analysis to see what has been significant for their establishment. The results of this study showed that social relationships, economy and cultural capital matters to establish as an artist. The study also showed that the degree of will and driving force among the artists matters a lot when it comes to achieve success in the field of art.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan regional utveckling och Ställbergs gruva, en postindustriell plats som idag fått en ny funktion i form av ett konstcenter.  Gruvan ligger i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun, en kommun som sedan 1970-talet har en kraftigt minskande befolkning. Idag ägs gruvområdet av konstgruppen The non existent Center vars verksamhet vid gruvan sedan 2017 till stor del finansieras genom att de är med i en modell för finansiering av regionala kulturaktörer och institutioner; kultur- samverkansmodellen. Syftet med uppsatsen är att förstå vad verksamheten i gruvan innebär och vilka idéer om regional utveckling som aktualiseras  genom deras  medverkan i samverkansmodellen.  Detta sätts i perspektiv med hur den regionalpolitiska diskursen präglas av tanken om konkurrens och tillväxt. Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ fallstudie där det huvudsakliga empiriska materialet består av intervjuer   med   representanter   från   fyra   geografiska   och   samhälleliga   nivåer;   konstgruppen, lokalsamhället, kommunen och regionen. Regional utveckling i teori och praktik tillsammans med hur kultur  ses  som  en  utvecklingsfaktor  för  regional  utveckling  utgör  studiens  huvudsakliga  teoretiska ramverk. Andra viktiga teorier är den om socialt kapital och teorin om släta och räfflade rum.Studien visar att gruppens arbete vid Ställbergs gruva har ett bredare fokus än att enbart fungera som en konstscen,  gruppen kan även beskrivas som en social rörelse där  de strävar  efter att  ifrågasätta och utmana normer och värderingar i samhället. I mötet med regional utveckling uppstår vissa svårigheter då regionen och konstgruppen har en del olika viljor och uppfattningar om vad det regionala arbetet för konstgruppen ska innebära. Konsten som en utmanande samhällskraft både uppmuntras och i praktiken begränsas  från  kulturpolitiskt  håll.  Konstgruppen  vill  även  vara  en  plattform  och  mötesplats  för lokalsamhällets  invånare  vilket  främst  aktualiserar  idén  om  socialt  kapital som  viktig  grogrund  för utveckling och tillväxt, enligt idéer om regional utveckling. Svårigheter som kan möta gruppen i strävan efter att vara en lokal mötesplats är att några av de intervjuade ger uttryck för att många i samhället inte förstår vad verksamheten vid  Ställbergs  gruva innebär och inte  heller  har  något intresse av att veta. Utifrån den konkurrensfokuserade regionala utvecklingsdiskursen kan konstateras att diskursen även är synlig i den mer välfärdsinriktade kulturpolitiken då medel ej satsas på Ställbergs gruva för att stärka en av regionens ”svagare” platser utan för vad verksamheten kan bidra med för regionen som helhet.

Uppsatsen Var är ungdomarna har till syfte att undersöka hur ungdomar och personer som arbetar med ungdomsverksamhet själva förstår och förklarar ungdomars deltagande i ungdomsverksamhet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är respektabilitet och identitet med utgångspunkt i ett kulturanalytiskt perspektiv. Materialet består av enkäten Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, intervjuer med sju vuxna och sexton ungdomar samt av observationer utförda på två fritidsgårdar och en kulturverkstad. Ungdomarna menar att de inte har tid för aktiviteter inriktade på estetisk kultur. Det framkommer även att lokaltrafiken är problematisk och att kommunen behöver arbeta mer med sin marknadsföring av aktiviteterna. Resultatet av studien inbegriper förslag på förbättringar som kommunen kan genomföra för att öka deltagandet, exempelvis att flytta ut aktiviteterna i byarna, ha flexiblare verksamheter som uppmuntrar till spontant deltagande och att se över kollektivtrafiken. Slutsatsen är att genom dessa förändringar kan deltagandet öka då ungdomarna i studien visar intresse för att hitta fler fritidsaktiviteter. För att producera mer specifika lösningar krävs en utökad studie där fler ungdomar intervjuas och kommunens tjänstemän får komma till tals. / <p>Författaren vill rikta ett stort tack till samtliga informanter. </p>

The aim of the study is to examine children and young people's access to performing arts in the school through the infrastructure and communication process that exists in Värmland. To distinguish this, Dorte Skot-Hansen, Gier Vestheim and Ole Hylland's legitimacy are used, as well as Claude Elwood Shannon and Warren Weaver's communicative model. The method is carried out with a qualitative and hermeneutic perspective through four interviews and four documents that are analyzed with a substantive idea analysis. The result reports the interviews' answers and an analysis of the results. The conclusions present further results that can be drawn from the study data. In the discussion of the results, the interpretations I have drawn from the results and other relevant discussions are addressed to address the study.

The aim of this study is to examine which notions of women exist within three different nationalist parties by analyzing how women are visually represented for political purposes. The aim is also to examine how these notions relate to a nationalist cultural policy. A semiotic analysis as well as a contextual idea analysis using ideal types was implemented in order to distinguish different notions of women in the material. The result shows five different representations of women, which can be summarized as two dominant notions. “The good woman” represents the nation and is depicted as natural, attractive, domesticated, warm, feminine, heterosexual and in need of protection. “The bad woman” does not represent the nation and is depicted as unattractive, cold, selfish, rebellious and queer. Given the nation-building purpose of the nationalist culture policy, these notions of women could entail a restriction of women’s cultural expressions as a consequence.